800 finländska namn i stor kinesisk dataläcka
Många mer och mindre kända finländare är uppräknade i den databas med 2,4 miljoner namn som nu har läckt ut till medier från ett kinesiskt bolag. Läckan ger ett klumpigt intryck, men ligger i linje med hur den kinesiska underrättelsetjänsten jobbar, säger en forskare som HBL har pratat med.
Kungligheter, industripampar, brottslingar, politiker, kändisar, helt vanliga medborgare och släktingar till inflytelserika individer – persongalleriet som kartlagts av det kinesiska bolaget Zhenhuan Data är omfattande och minst sagt brokigt.
Totalt sett rör det sig om system av flera databaser där personlig information om totalt 2,4 miljoner människor går att hitta.
Det handlar till allra största del om helt öppen data som Zhenzuan Data har samlat ihop genom att dammsuga vanliga sociala medier på information, men cirka 10 procent verkar härröra från ickeoffentliga källor. Det kan till exempel vara konfidentiella bankuppgifter, psykologisk profilering och arbetsansökningar.
Hela historien avslöjades i början av veckan, genom ett samarbete mellan flera medieföretag såsom australiensiska ABC och Financial Review samt brittiska The Daily Telegraph.
Personen som kom över filerna är en amerikansk gästakademiker i Peking vid namn Christoffer Balding. Han har sedermera lämnat Kina av säkerhetsskäl och låtit materialet analyseras av säkerhetsföretaget Internet 2.0.
I ett blogginlägg om läckan skriver Balding att vidden av den kinesiska övervakningsstaten och dess utsträckning över världen inte kan underskattas. Kinesernas säkerhetsapparat förringas fortsättningsvis, också av Kinakännare, menar han.
– Kina är med all säkerhet på väg att bygga upp en massiv övervakningsstat såväl inrikes som internationellt, säger Balding i en intervju med ABC.
”Inte kopplade till staten”
Zhenzuan Data har kommenterat rapporterna i en intervju med The Guardian, där en representant för bolaget bestrider praktiskt taget allt som sagts om det. Hon förnekar också påståendena om att bolaget skulle ha en koppling till den kinesiska staten, och säger att det är ett privat företag vars kunder till största del är forskningsinstitut och andra företag.
”Rapporten är gravt osann. Vi samlar inte in data, vi bara integrerar den. Vårt datamaterial är all data som är tillgänglig på internet. Det finns ingen databas med 2 miljoner människor, sade företagsrepresentanten till The Guardian.
I samma intervju säger Kinakännaren Anne-Marie Brady att det som är särskilt intressant med läckan är att den kinesiska regimen verkar ha låtit ett företag sköta insamlingen av data.
”Det är inget nytt att den kinesiska staten samlar in information om utländska medborgare. Men det som är fascinerande med den här läckan är att man använder massdata och har utackorderat insamlingen åt en privat aktör”, säger Brady.
800 finländare
HBL har tagit del av det material som Internet 2.0 har lyckats rekonstruera. Det är ungefär 10 procent av databasen, 250 000 namn av vilka dryga 800 är finländare. I de ickeåterskapade delarna kan det alltså finnas många fler namn.
Även om informationen i vissa fall har bevisats komma från ickeoffentliga källor rör det sig till största del om helt öppen information, vilket stämmer i synnerhet på den finska listan.
Databasen ger bara knapphändig information om de berörda individerna. I vissa fall finns en länk till en bild på personen i fråga, ofta tagen från en helt vanlig webbsida.
Enligt Internet 2.0 verkar Zhenhuan Data internationellt sett riktat sig in på försvaret, och särskilt den amerikanska marinen. För finsk del handlar det om personer med vitt skilda yrken – en stor del har viktiga roller i samhället, men många är helt vanliga medborgare som beskrivs som närstående till inflytelserika personer. I databasen finns också information om barn till politiker och samhällspåverkare.
En mindre del av personerna är dömda för brott, ofta narkotikarelaterade. De beskrivs i flera fall som ”särskilt intressanta” och räknas upp tillsammans med en kort beskrivning av brotten de gjort sig skyldiga till. Dessa personer är inte namngivna i den här artikeln.
Kina går med trålen
Var för sig är informationssnuttarna om de finländska medborgarna i högsta grad harmlösa – det är uppgifter som vem som helst kan hitta med en googling. Så vad är då syftet?
❞ Kina är med all säkerhet på väg att bygga upp en massiv övervakningsstat såväl inrikes som internationellt. Professor Christopher Balding, som kom över filerna från Zhenzuan Data
Enligt Mika Aaltola, direktör på Utrikespolitiska institutet är det ett sätt att utöva påverkan utomlands, som ligger helt i linje med hur Kinas underrättelseverksamhet fungerar.
Informationen kan till exempel vara till nytta i förhandlingar om projekt som främjar kinesiska intressen i västvärlden. Dessutom kan uppgifterna om de inflytelserika personernas närstående tänkas vara användbara för att sätta press på personer man förhandlar med, spekulerar Aaltola.
Någon orsak till att Zhenhuan Data har samlat in information om en specifik person är svår att finna. Enligt ABC är vissa personer med helt enkelt för att de har samma efternamn som personer av särskilt intresse.
– Det är absolut inte överraskande att Kina samlar in information, det sker systematiskt och görs i samma stora skala i hemlandet. Just den här läckan ger ett ganska klumpigt intryck, vi vet ännu inte vad tanken är – det kan hända att databaserna är tänkta för ett syfte som är större än själva läckan låter förstå.
Är du överraskad över att datamaterialet läckte ut? – Inte egentligen, det är typiskt för kinesiska underrättelseoperationer att de bara kommer halvvägs. Inom landet är kontrollmaskinen oerhört effektiv, men utomlands händer det att de påbörjar processer som de inte har tänkt klart.
Enligt Aaltola skiljer sig Kinas övervakningsmetoder i hög grad från till exempel Rysslands, enligt
Aaltola. Då ryssarna försöker rikta in sig på specifika, intressanta personer genom kontakter och uppgifter som ges i förtroende tyr sig kineserna till storskaliga operationer.
– Kinas grundproblem jämfört med just Ryssland är att det senare är en traditionell stormakt, med befästa nätverk och förhållanden till både väst och USA. Kina är mer av en uppstarts-stormakt som måste göra saker på sitt eget sätt då nätverken inte finns. Då är det lätt hänt att man tar genvägar, till exempel genom insamling av stora datamassor.
Aaltola beskriver det som att Kina går med trålen och hoppas att något intressant ska fastna.
En anonym underrättelseofficer på Five Eyes uttrycker sig i samma banor. Five Eyes är USA:s, Storbritanniens, Kanadas, Nya Zeelands och Australiens gemensamma underrättelseallians. Han beskriver Kinas som bitar i en mosaik – det är helheten som spelar roll och inte bitarna var för sig. Det här tankesättet avviker markant från det västliga, där man fokuserar på kausala samband, menar han.
”De samlar så mycket information de kan om så många människor och organisationer som möjligt, i hopp om att hitta de rätta bitarna vid rätt tidpunkt så att allt faller på plats. Den stora organisationen gör det möjligt. Det här betyder att de söker information om alla”, säger han i ett uttalande som delgivits HBL.
FREDRIK HäGGMAN