Bankläcka pekar ut statens affärspartner
De misstänkta penningtvättskopplingarna är intressanta och summorna stora, men nya slutsatser är svåra att dra. Det säger Pekka Vasara vid Finansinspektionen om bankläckan som bland annat pekar ut Nordea och statens affärspartner Trafigura.
Misstankar om penningtvätt riktas mot råvarujätten Trafigura, delägare i gruvbolaget Terrafame där den finländska staten är huvudägare. Uppgifterna framgår av läckta amerikanska myndighetsdokument som bland annat Yle tagit del av.
I anmälningarna om misstänkta transaktioner finns också kopplingar till Nordea och till ishockeylaget Jokerits ryska finansiärer. Pekka Vasara på Finansinspektionen efterlyser mer internationellt samarbete mot penningtvätt.
Läckta dokument från den amerikanska finansövervakningsmyndigheten Fincen pekar ut suspekta transaktioner till ett sammanlagt värde av 1 800 miljarder euro.
Enligt Yle, som har tagit del av de läckta rapporterna från åren 2000– 2017, hör den finländska statens affärspartner Trafigura till företagen vars transaktioner har anmälts för misstänkt penningtvätt.
Den multinationella råvarujätten Trafigura innehar knappt 30 procent av gruvbolaget Terrafame, där den finska staten är huvudägare. Trafigura är också misstänkt för skatteflykt och miljöbrott på flera olika håll i världen.
Näringsminister Mika Lintilä (C) har tidigare sagt att staten har utrett Trafiguras bakgrund. Enligt Yle öppnar Lintilä och arbetsminister Tuula Haatainen (SDP) nu för en eventuell ny bedömning.
Nordea under lupp
Bland bankerna som pekas ut i läckan dyker Nordea upp. Svenska Yle skriver att transaktioner till ett värde på över 150 miljoner euro – som andra banker alltså har kategoriserat som suspekta – har skett via Nordea. Lejonparten av de misstänkta transaktionerna ägde rum mellan åren 2013 och 2017.
Yle skriver bland annat att ett misstänkt skatteparadisbolag vid namn Somitekno Ltd, registrerat på Brittiska Jungfruöarna, har haft ett konto också hos Nordea i Estland.
Trots att skatteparadisbolaget har gjort transaktioner i miljardklassen, har Nordea enligt rapporten inte kunnat uppge grundläggande information om vem som står bakom bolaget. Enligt Nordea beror det på att kunden – en kazakstansk affärsman – har vägrat ge informationen.
Nordea meddelade under måndagen att man inte godkänner penningtvätt och sedan 2015 har vidtagit åtgärder för att bekämpa sådan verksamhet.
Oligarker utpekas
Ett annat spår i läckan leder till ishockeylaget Jokerits delägare, de ryska affärsmännen Vladimir Potanin och Oleg Deripaska. De två oligarkerna hör till kretsen nära Rysslands president Vladimir Putin och är storägare i bolaget Nornickel, som är världens största nickelproducent. Nornickels finländska dotterbolag Nornickel Harjavalta äger i sin tur 40 procent av Jokerit.
Enligt de läckta dokumenten har flera anmälningar om misstänkt penningtvätt riktats mot duon. Transaktionerna som anmälts uppgår till flera miljarder euro.
Trots att de två oligarkerna pekas ut riktas misstankarna inte specifikt mot transaktioner med koppling till Nornickel Harjavalta eller till Jokerit. Jokerit har inte velat kommentera ärendet.
Koppling till valutredning
Att bankerna meddelar myndigheter om suspekta transaktioner betyder inte i sig att penningtvätt eller annan kriminell verksamhet pågår, men de kan leda till utredningar. Bland annat därför tonar Pekka Vasara, chef för Finansinspektionens byrå för bekämpning av penningtvätt, ned betydelsen av läckan.
– Summorna är stora och kopplingarna intressanta, men nu handlar det om ett material som myndigheterna länge har känt till. Det kan delvis vara samma material som till exempel i Panamaläckan för några år sedan. Skillnaden är att dokumenten nu läckt ut från myndighetshåll, inte från banker och advokatbyråer som tidigare, säger Vasara.
Dokumenten har enligt medieuppgifter samlats in i samband med den amerikanska kongressens utredning om rysk valpåverkan under presidentvalet 2016.
– I och med att materialet är utvalt för ett specifikt ändamål representerar det en vinklad och liten del av det enorma antal anmälningar som hela tiden strömmar in till de amerikanska myndigheterna. Därför går det egentligen inte att dra några nya slutsatser, säger Vasara.
Han vill inte ta ställning till fallen med kopplingar till Finland, men påpekar att bankerna per automatik uppfattar politiskt inflytelserika personer som kunder med högre riskprofil.
– Därför anmäls deras transaktioner oftare.
Intrikata kedjor
Läckan påvisar ändå enligt Vasara vissa mekanismer inom global penningtvätt.
– Den som vill tvätta pengar har vanligen två mål: att flytta pengarna så att de inte går att koppla till brottslig verksamhet, och att ha tillgång till dem också om det börja brinna i knutarna, säger Vasara, och fortsätter:
– Penningtvättskedjorna inom större banker är långa och svåra att övervaka på nationell nivå. Pengar kan snabbt röra sig över landsgränserna även om de stannar inom samma bank. Därför behövs mer internationellt samarbete för att bekämpa penningtvätt.
Vasara gör också en viktig skillnad mellan att avslöja penningtvätten och den kriminella verksamhet som finns bakom den.
– Sådana pengar rör sig också genom Finland, och vanligen är det en person som lyfter dem och skickar dem vidare i kedjan som åker fast. Men det betyder inte att den personen känner till den ursprungliga verksamheten vars inkomster man vill dölja genom penningtvätt.
Pengar kan snabbt röra sig över landsgränserna även om de stannar inom samma bank. Därför behövs mer internationellt samarbete för att bekämpa penningtvätt. Pekka Vasara chef för Finansinspektionens byrå för bekämpning av penningtvätt