RÖTTERNA FINNS I SANKT PETERSBURG.
Anniina Tarasova visste från början att hon ville förlägga sina kriminalromaner till Sankt Petersburg. Släktens ryska historia och emigrantöden vägledde henne.
Författaren Anniina Tarasova och hennes faster, konstnären Irina Pått, är ättlingar till ryska emigranter och förvaltar sitt ryska arv. När Anniina Tarasova började skriva kriminalromaner visste hon att hon ville förlägga dem till Sankt Petersburg – staden som hennes farfarsfar och farfarsmor tvingades lämna efter ryska revolutionen. – Farfar och farmor förlorade alla sina tillgångar två gånger men lärde oss att inte ge upp, säger Irina Pått.
När Anniina Tarasova ville studera i Sankt Petersburg som ung motsatte sig modern hennes planer.
– Mamma var orolig och rädd. Pappa sa ingenting. Officiellt stödde han mamma men i hemlighet var han nöjd över att jag åkte till staden där våra rötter fanns, berättar Anniina Tarasova.
Släktnamnet Tarasova kommer från hennes farfarsmor Olga som hette så innan hon gifte sig med Nikolai Tchernych. Familjen Tarasov drev en möbelfabrik i Sankt Petersburg men efter revolutionen tvingades fabriken byta namn till Ladoga. I dag är fabriken borta och ersatt av ett köpcentrum.
Anniina Tarasovas farfarsfar Nikolai Tchernych var läkare och flydde med hustru och barn i släde över gränsen till Finland några år efter revolutionen. Efter vinterkriget tvingades de för andra gången lämna sitt hem, denna gång en bondgård på Karelska näset.
– Det sista farfar gjorde innan han övergav gården var att öppna ladugårdsdörren och släppa ut korna så att de inte skulle svälta ihjäl, berättar Annina Tarasovas faster, Irina Pått.
Irina Pått säger att hennes tårar börjar flöda när hon tänker på sina farföräldrar.
– Två gånger förlorade farmor och farfar sina tillgångar. Ändå hade farfar alltid i glimten i ögat. Vikten av att aldrig ge upp var arvet de gav åt oss.
Ortodoxa traditioner har alltid varit en naturlig del av släktens vardag. Pelmeni, rysk litteratur och Tjajkovskijs pianokonserter har prioriterats. Vad annat ingår i det ryska arvet?
– Ett krångligt temperament, svarar Anniina Tarasova och skrattar.
Reija Wren, som är huvudperson i Anniina Tarasovas två kriminalromaner med säte i Sankt Petersburg, är humörstyrd, energisk och ambitiös. Dessutom är hon nyfiken och tar stora risker.
I nya boken, Kuoleman kulissit, arbetar Reija Wren för ett amerikanskt bolag med filial i Sankt Petersburg. Misstankarna om korruption och ekonomisk brottslighet vaknar men när hon börjar utreda om hon har rätt försätter hon sig själv i livsfara.
Vid sidan av detta försöker Reija Wren ta reda på sanningen om sin mamma. Modern försvann när hon var tio år och ingen har velat prata om henne sedan dess. Plötsligt får Reija Wren upp spåren till det forna Sovjetunionen.
– Jag gillar att knyta samman Sovjetunionen med vår samtid. Min generation vet nästan ingenting om hurdant livet var i Sovjet, säger Anniina Tarasova.
Sankt Petersburgs dofter och ljud
Metropolen Sankt Petersburg med sina dimmiga kanaler, pampiga katedraler och förfallna renässansbyggnader på bakgatorna är så inlevelsefullt skildrad att den nästan fungerar som en huvudperson i romanen.
– Sankt Petersburg är min andra stad och en del av min familjehistoria. Jag älskar Sankt Petersburg och vill att läsaren ska få uppleva stadens dofter och buller, säger Anniina Tarasova.
Efter att Anniina Tarasova hade studerat i Sankt Petersburg arbetade hon på Nordiska ministerrådets informationsbyrå i staden. Kuoleman kulissit är skriven på Finlandshuset i Sankt Petersburg.
Anniina Tarasovas föräldrar pratade aldrig ryska med sina barn men Irina Pått lärde sig ryska som barn.
– Alla föräldrar borde lära sina barn sitt eget språk eftersom det är en rikedom. Det andliga kapitalet kan ingen ta ifrån dig men det materiella kapitalet kan gå upp i rök, säger Irina Pått.