Svenska budgeten: Regeringen hoppas på 75 000 fler jobb
Den svenska regeringens budgetförslag för nästa år innehåller satsningar för över 10 miljarder euro. Målet är att det ska leda till 75 000 fler jobb nästa år.
– Det handlar om en historiskt stor budget för att återstarta svensk ekonomi, sade finansminister Magdalena Andersson (Socialdemokraterna) när hon på måndagen presenterade budgetförslaget, eller budgetpropositionen som det heter i Sverige.
Mycket av budgetpropositionen har redan presenterats. Nytt är en satsning på jobb, utbildning samt arbetslöshetskassa på sammanlagt en dryg miljard euro.
I Sverige finns det 25 så kallade akassor som är indelade i allting från akademiker till transportarbetare.
Arbetslöshetskassans tillfälligt höjda nivåer under coronakrisen förlängs under 2021 och 2022. Fler som har arbetat mindre har också rätt till kassan. Däremot återinförs karensdagarna vid årsskiftet.
Arbetsförmedlingen får ytterligare närmare 100 miljoner euro i höjda anslag. Sedan tidigare är det känt att en lika stor summa läggs på privata matchningstjänster.
I en matchningstjänst får den som behöver stöd för att hitta jobb eller börja studera individuellt anpassade aktiviteter. Det kan till exempel handla om att få kontakt med arbetsgivare, stöd att hitta och söka jobb, information om utbildningsmöjligheter eller vägledning.
Fler ska få arbetsmarknadsutbildning och så kallade introduktionsjobb. Det ska bli 19 000 fler platser på yrkesutbildningar för vuxna, högskoleplatserna utökas med 9 700 och yrkeshögskolan får 1 100 fler platser.
Tror på 75 000 jobb
Tillsammans med andra åtgärder, som skattesänkningar och stöd till företag, beräknas budgeten stimulera fram 75 000 fler jobb 2021. Det skulle innebära att arbetslösheten sjunker med 1,3 procentenheter mer än vad den annars hade gjort, enligt det svenska finansdepartementets beräkningar.
Av budgetens sammanlagda satsningar på 10 miljarder euro går 2,3 miljarder euro till hushållen som till exempel sänkt inkomstskatt, sänkt skatt för pensionärer och förlängd höjd arbetslöshetskassa.
Omkring 2 miljarder euro går till företagen, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter och stöd på grund av coronakrisen.
Sammanlagt innehåller budgeten
■
Regeringen har noll handlingskraft när det gäller att bekämpa den ekonomiska ojämlikheten. Det är någon form av beröringsskräck när det gäller att beskatta den ekonomiska eliten. Ulla Andersson Vänsterpartiet
skattesänkningar för både hushåll och företag på 2,6 miljarder euro.
Vård, skola och omsorg kan räkna med knappt 2,5 miljarder av de 10 extra miljarderna i budgeten. Bland annat höjs de generella statsbidragen nästa år med 1 miljard och äldreomsorgen får ett särskilt statsbidrag på fyra miljarder.
”Behövs inte”
Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tycker att jättesatsningen i budgeten på det hela taget är onödig när det gäller att stimulera ekonomin.
– Ekonomin är redan laddad för en kickstart. Det behövs inga ytterligare stimulanser än det som redan är lagt för i år för att få i gång ekonomin. Det finns ingen brist på pengar i stort.
Den rödgröna regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet har förhandlat fram budgeten tillsammans med de så kallade januaripartierna Centern och Liberalerna.
De två partierna har fått igenom en stor del av sina krav på skattesänkningar, trots att Socialdemokraternas budskap under lång tid har varit att välfärden går före sänkta skatter.
Finansminister Magdalena Andersson säger ändå att skattesänkningarna i budgeten har ”väldigt annan profil” än om Centern och Liberalerna hade förhandlat med borgerliga Moderaterna och Kristdemokraterna.
Andersson tillägger att en stor del av skattesänkningarna är tillfälliga.
De extra 10 miljarderna 2021 krymper till drygt 8 miljarder år 2022. Därefter försvinner ytterligare satsningar.
Hon hävdar också att det är låginkomsttagare som gynnas mest av budgeten i stort.
– Det här är faktiskt sossepolitik när den är som allra bäst, säger finansministern.
En stor del av satsningarna i budgeten kommer den svenska staten att behöva låna till.
Pengar till polisen efterlyses
Oppositionspartierna är givetvis kritiska till budgeten.
Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson säger att budgeten är fyra partiers önskelistor. Moderaterna är kritiska till den förlängda höjningen av arbetslöshetskassan, vilket både Sverigedemokrater och Kristdemokrater applåderar, men framför allt bristen på mera pengar till polisen och åklagarna:
– Det är helt obegripligt hur man kan lägga en budget men inte skjuta till nya pengar till polisen eller åklagarmyndigheten. Det är helt obegripligt för mig, menar Svantesson.
Också hennes kollega i andra ändan av partikartan, Vänsterpartiets Ulla Andersson, är missnöjd med budgeten. Dels för att kommunerna får för lite pengar, men också för rädslan att inte våga beskatta de rika.
– Regeringen har noll handlingskraft när det gäller att bekämpa den ekonomiska ojämlikheten. Det är någon form av beröringsskräck när det gäller att beskatta den ekonomiska eliten, säger Andersson.
Sverigedemokraternas Oscar Sjöstedt är också kritisk till att kommunernas och regionernas tillskott fövrsvinner efter ett par år. Han frågar sig vad kommunerna ska göra sedan, avskeda folk?
Kristdemokraternas Jakob Forssmed är orolig för att vårdskulden som har uppstått i och med coronapandemin läggs till de existerande vårdköerna.
Han anser också att regeringen har förvärrat krisen när den införde permitteringsstöd för företag. Det ledde till att företagen måste säga upp tillfällig personal. Han är också kritisk till sänkta arbetsgivaravgifter för företagen och säger att det är en dyr och ineffektiv åtgärd.