Framåt i coronadimman!
Sällan har en statsbudget kommit till under så extrema omständigheter som nu. Coronaviruset fortsätter att störa vår vardag och ingen vet när osäkerheten tar slut. Det påverkar hela den globala ekonomin och naturligtvis också Finland.
Det goda är att vi hela tiden lär oss mer om covid-19. Forskarna jobbar febrilt för att ta fram ett säkert vaccin. När den dagen kommer, ja då drar säkert också ekonomerna en lättnadens suck. Fram till det är vi tvungna att navigera i dimman med de bästa navigationsinstrument vi har.
Den som vuxit upp med havet vet att dimman kan vara betydligt värre än stormen. När sikten är närmare noll, ja då vågar du inte heller ta några risker. Du blir försiktig och stannar helst på stället tills det lite lättar. Om hjulen stannar i ekonomin, ja då stannar hela skutan Finland. Det vill vi inte vara med om. Därför satsar regeringen också nu på stimulans. Vi är ingalunda ensamma om det. Det gör de flesta EU-länder och vissa, såsom Tyskland, betydligt mer än Finland. Men visst måste vi ta det på stort allvar att underskottet i nästa års budget uppskattas bli 10,8 miljarder euro.
Regeringen tar det säkra före det osäkra i denna disiga terräng och reserverar betydande anslag för bekämpningen av coronaviruset. Medel för utökade dagliga testningar, spårning, vård och vaccin har reserverats. Tillsammans med ökade anslag för våra kommuner och sjukvårdsdistrikt handlar det om cirka fyra miljarder euro. Ifall all testningskapacitet (30 000 test per dag) inte behövs, ja då får vi en besparing i motsvarande mån.
Finland var på god väg då det gäller sysselsättningen innan coronan slog till mars. I februari var sysselsättningsgraden 73,4 procent och regeringens mål om 75 procent under 2023 fanns på radarn. Nu är vi nere i 71,9 procent och sysselsättningsläget har försämrats märkbart. Fabriker stänger och många människor är fortfarande permitterade.
Finland lever av exporten. Stannar efterfrågan upp på våra viktigaste marknader, ja då får vi fler permitteringar och uppsägningar. Just därför måste vi själva göra vad vi kan nationellt. För att förbättra industrins konkurrenskraft sänker vi elskatten i skatteklass två till EU:s miniminivå. Ett beslut som näringslivet länge väntat på. Nu blir det av! Vi fortsätter halvera farledsavgifterna och utarbetar ett instrument för att göra det mer attraktivt att satsa på forskning och utveckling.
Ur kriser kan det också växa något gott. Jag ser stora möjligheter att förnya Finland på många plan. Med hjälp av EU:s återhämtningsinstrument kan vi försnabba övergången till mera klimatsmarta lösningar inom industrin och hushållen. Vi behöver förnya vår arbetsmarknad och där tar vi de första viktiga stegen då vi går in för en nordisk modell i arbetsförmedlingen. Utbudet på arbetskraft behöver ökas och sysselsättningsläget för dem som fyllt 55 år förbättras.
Samtidigt behöver vår utbildningsnivå höjas. Här kommer läroavtal och den förlängda läroplikten in. Men vi behöver också mera möjligheter till lokala avtal. Där finns ännu en god bit att gå. Kan ett arbetstillfälle säkras genom större möjligheter till lokala avtal, ja då borde det rimligtvis ligga i allas intresse att söka sådana lösningar.
”Ur kriser kan det också växa något gott. Jag ser stora möjligheter att förnya Finland på många plan.”