EU vill skicka hem fler migranter

Kommissionen hopppas på ”flexibel solidaritet”

EU ska strama åt asyl- och migrationspolitiken och återsända fler flyktingar i snabbare takt. Kommissionen föreslår att alla EU-länder inte ska behöva ta emot flyktingar, men de som vägrar ska i stället hjälpa till med återsändning eller bidra på annat sätt.

Förslaget innehåller bland annat över 300 sidor justeringar av förordningar och mycket annat nytt som Finlands regering ska ta ställning till inom en snar framtid. Frågan är om det här kan lösa dödläget i EU:s asylpolitik.

– I princip ja, men riktiga knäckfrågor om att fördela bördan och acceptera kvoter kvarstår, säger Annu Lehtinen på Finlands flyktinghjälp.

EU-kommissionen tar fram en kompromisslösning för att sy ihop en asyl- och migrationspakt som ska staka ut en gemensam politik efter åratal av oenighet.

– Vi presenterar en kompromiss, en landningsbana, som är till för att kunna enas om en överenskommelse. Alla våra medlemsstater står inför olika utmaningar och ingens oro är mer eller mindre befogad än någon annans, säger vice ordförande Margaritis Schinas.

Kompromissen ska nås genom att slipa bort den största stötestenen i de gamla förslagen: tanken att alla EU-länder måste ta emot flyktingar som kommit till ett annat EU-land, om det landet fått en våg av nyanlända som det inte klarar på egen hand.

I stället ges nu en möjlighet att välja. Antingen tar man emot flyktingar eller så hjälper man till med att skicka hem migranter som inte ansetts ha asylskäl.

– Det går också att hjälpa ett land under press med andra saker, som att bygga mottagandekapacitet eller hjälpa till i relation till tredje land, men det får inte ta för stor del, säger inrikeskommissionären Ylva Johansson.

Att inte välja alls är dock inget alternativ.

– Det handlar inte om att länderna ska vara solidariska, utan hur, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen.

Stort fokus ligger på hemskickandet av migranter. Fler ska förmås att lämna EU.

– Vi måste vara tydliga och säga: ”har du fått nej? Tyvärr, då kan du inte stanna i EU. Då måste du åka hem”, säger Johansson.

En klar signal ska ges redan vid EU:s yttre gränser. När flyktingar eller migranter anländer ska de i fortsättningen inom fem dagar registreras med fingeravtryck och utsättas för en identitets-, hälso- och säkerhetskontroll.

Sedan fördelas de nyanlända i två ”filer”: en vanlig och en snabbvariant, där den sistnämnda hanterar inkomna från länder som sällan har asylskäl i EU. Alla ska visserligen få sina ansökningar prövade ordentligt, men med uppdelningen hoppas man ändå kunna skynda på processen för dem som i slutändan inte får stanna.

– Vi vill få de besluten så fort som möjligt, säger Johansson.

Själva asylhanteringen ska göras som tidigare främst i det land i EU dit den asylsökande kommit. Att ta sig vidare någon annanstans ska inte tillåtas.

– Jag stänger alla de hålen, lovar Johansson.

Fler undantag ska dock göras. I dag kan en asylsökande skickas vidare för att få sin sak prövad i ett annat land om hen har sin respektive där. Nu utökas det till att gälla även syskon. Familjer som bildats under flykt ska också få hålla ihop i processen.

I förslagen ingår även bland annat ett förbud mot att kriminalisera frivilliga räddningsinsatser samt ökad övervakning för att undvika ”pushbacks” – att flyende trycks tillbaka utan att få sin sak prövad.

Vad som däremot inte ingår är något ”volymmål” på hur många asylsökande som EU ska ta emot.

– Asylrätten är inte förenlig med att sätta ett tak för antal asylsökande, fastslår Ylva Johansson, som är lika kategoriskt emot tanken på asylläger utanför EU. – Det blir ingenting sådant! Förslaget ska behandlas parallellt av EU-parlamentet och medlemsländerna. Debatten och diskussionen lär bli både het och lång.

– Jag är faktiskt optimist, men inte sjutton blir det lätt. Jag tror att det viktiga här är att inte dramatisera migrationsfrågan. Det handlar om att vara pragmatisk och försöka lösa de problem vi har, säger Johansson.