”Tufft få ihop gemensam asylpolitik”

Det blir tufft att mejsla fram en enhetlig europeisk asyl- och migrationspolitik, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) säger att det är viktigt att EU kommer vidare med en gemensam asyl- och migrationspolitik även om hon avvaktar med att kommentera den modell kommissionen presenterade i går.

– Vi har väntat på ett förslag i åratal, säger hon.

Regeringen har tidigare slagit fast att Finland förbinder sig att driva på en lösning som respekterar internationell rätt och mänskliga och grundläggande rättigheter samt att asylprocesserna ska hålla hög kvalitet och fördelningen mellan medlemsländerna ska vara rättvis och hållbar.

– Det är viktigt ur både medlemsstaternas och de asylsökandes perspektiv, för annars kan man i värsta fall skapa förhållanden som de i flyktinglägret i Moria, säger Ohisalo.

– Till det svåraste hör att skapa en fungerande modell för ansvarsfördelningen, men det vore viktigt att den också vore bestående så att man inte behöver ta diskussionerna igen och igen.

Ohisalo är övertygad om att mekanismen för så kallad flexibel solidaritet blir den tuffaste biten.

Medlemsländer saknar solidaritet

Annu Lehtinen på Finlands flyktinghjälp bedömer också att det blir svårt.

– I princip kunde det här fungera, men då vi beaktar att de riktiga knäckfrågorna som att fördela bördan och acceptera kvoter kvarstår, kommer de fortsatta samtalen inte att bli enkla, säger hon.

Ett stort problem med EU:s asylpolitik har varit att medlemsländerna inte visar solidaritet mot varandra. Vissa länder har tagit emot fler flyktingar än de egentligen förmår hantera, medan andra länder har vägrat ställa upp. Nu föreslås flexibel solidairitet med möjlighet att välja att ta emot flyktingar eller hjälpa på annat sätt.

– Men fortfarande finns länder som Ungern eller Polen som inte kommer att bemöta konceptet för flexibel solidaritet med öppna armar, säger Lehtinen.

Kommissionen föreslår också att man försnabbar asylprocessen vid ankomst. De asylsökandes identitet och hälsa ska granskas på högst fem dagar, därefter ska de delas in i två köer, en för personer från länder där det generellt finns klara skäl för asyl och så en snabbkö för personer som kommer från länder där de flesta brukar få avslag.

Annu Lehtinen betvivlar en kategorisk indelning.

– Vi ska också minnas att var och en enligt internationella avtal har rätt att få sin asylansökan prövad utifrån sin individuella situation, inte kategoriskt enligt hemland. Motiveringen kan vara mycket individuell och här finns risken för att behandlingen inte blir tillräckligt omsorgsfull.

Lehtinen säger att det är bra att asylansökningar kan behandlas i andra länder än ankomstlandet, och det är bra, i synnerhet om den sökande har familjemedlemmar i ett annat EU-land och kan få sin ansökan prövad där.