SFP arbetar energiskt i och för Helsingfors

SFP Med anledning av kritiken mot SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson betonade tidigare stadsfullmäktigeledamoten Henrica Bargum i en insändare (HBL Debatt 17.9) de lokala SFP-politikernas ansvar. Hon har helt rätt. Men vi vet också att vi i stadsfullmäktigegruppen och partikretsen har partiledningens och Henrikssons fulla stöd. Ta bara vård- och landskapsreformen som aktuellt exempel.

Mycket tack vare SFP:s insats i regeringen får Nyland nu de fem vårdområden eller landskap vi ville ha, med Helsingfors som ett eget. Däremot ställer sig SFP både i regeringen och på vårt lokalplan ytterst kritiskt till den planerade modellen för finansieringen. SFP har inte i regeringen godkänt den, och i behandlingen av utlåtanden om förslaget i Helsingfors, kommunförbundet, HUS och Nylands landskapsförbund har vi likaså tagit avstånd från det.

Regeringens modell skulle innebära en enorm resursöverföring från Nyland till det övriga landet, i storleksordningen 400 miljoner euro per år. Reformen uppges trygga ökad jämlikhet i vården, men skulle äventyra vården här i Helsingfors och det övriga Nyland. Det kan vi inte godta. Då eftervården av coronaepidemin ska skötas kan inte resurserna skäras ner.

Coronan har slagit särskilt hårt mot Nyland, och speciellt Helsingfors där näringslivet domineras av servicebranscher som drabbats hårt. Lyckligtvis har Helsingfors tack vare god hushållning under många år en bättre förmåga att klara stötarna än andra kommuner. Men också här finns nu behov som måste mötas.

Distansarbetet i skolorna har ökat ojämlikheten bland barn och ungdomar, och problemet måste lösas. Äldrevården i Helsingfors har jämfört med många andra orter – och länder – klarat coronan rätt väl, men de äldres isolering och ensamhet måste nu åtgärdas. På samma sätt måste de sociala problemen lösas som epidemin lett till. Det gäller inte minst arbetslösheten. I detta arbete har vi varit engagerade och framställt förslag i stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och respektive nämnder.

Samtidigt måste vi slå vakt om näringslivet och stadens ekonomi. Utöver de statliga åtgärderna för att stödja företag i kris har Helsingfors stad tillgripit också andra stödformer. Staden har också övertagit skötseln av arbetskraftsförvaltningen, och kan nu bättre än tidigare direkt påverka sysselsättningsåtgärderna.

Helsingfors tvåspråkighet engagerar oss dagligen. Vi innehar ordförandeskapet i stadens tvåspråkighetskommitté som granskar, koordinerar och tar initiativ, men alla våra medlemmar i stadens beslutande organ delar också på det ansvaret. Vi har till exempel i stadsstyrelsen fått igenom många förslag som syftar till att stärka svenskans ställning som det ena av stadens officiella språk.

Vi jobbar också hårt för integration även på svenska av invandrare. För att lösa bristen på svensk dagvårdspersonal har vi energiskt arbetat både lokalt och på riksplanet. Bara för att nämna ett par aktuella exempel.

Det är sällan någon annan som tar initiativ i dessa svenska angelägenheter, men vi har goda erfarenheter av att förhandla oss fram till resultat.

Likaså har vi tagit flera initiativ på miljöområdet, som till exempel att komma ifrån snödumpning i havet och användningen av farliga växtgifter. Åtgärderna för att motverka klimatförändringen och för Östersjön har vår odelade uppmärksamhet.

I stadsplaneringen har vi gått i spetsen för att bevara kulturarv som Lappvikens sjukhusområde och Malms flygplats, och varit kritiska till flera av de så kallade stadsboulevarder som planerats. Det havsnära Helsingfors står oss och våra väljare nära om hjärtat, vi har till exempel drivit på en regelbunden båttrafik i vår skärgård.

Vi rapporterar regelbundet i sociala medier om vad vi gör, men som Bargum konstaterar når den informationen inte alltid ut till potentiella väljare. Det står inte i vår makt att bestämma vad och hur dagstidningar, radio och tv rapporterar, men helsingforsarna kan nog lita på att vi gör vårt bästa.