Tre torg på varandra
Det pågår arkeologiska utgrävningar i hjärtat av Helsingfors, på Senatstorget. Bland fynden finns många småföremål från 1700-talet – glaserat porslin, bronsknappar, mynt och gevärskulor. De stora fynden väntas dyka upp först nästa vecka.
Under Senatstorget gömmer sig flera lager av kullerstenar, ett bevis på att det funnits marknadsplatser på samma ställe i flera hundra år. Några större fynd har Inka Sallinen och Maija Holappa ännu inte gjort i de arkeologiska utgrävningar som pågår vid Senatstorget. Orsaken till att man nu utforskar kulturlagren där är att staden ska förnya torgets belysning.
Helsingfors stad förnyar belysningen på Senatstorget. De nuvarande lyktstolparna tas ner och i stället reser man sex stora pelare med belysning, tre på var kant, sett från kyrktrappan. Samtidigt passar man på att undersöka området där pelarna ska stå.
– Vi kommer att gräva ut de sex rutorna på fem gånger fem meter ner till ett par meters djup, genom alla kulturlager där vi hittar spår av människohänder. Hittills har vi främst hittat små föremål, som kopparslantar och kärl, sådant som man kan förvänta sig att det ligger på en gammal marknadsplats, säger överintendent Marianna Niukkanen på Museiverket.
Helsingfors centrum flyttades från Gammelstadsforsen till Estnäs på 1640-talet och sedan dess har det funnits ett torg på den plats där Senatstorget nu finns. Till en början var det en mycket mindre marknadsplats än i dag.
– Den äldsta bevarade kartan över området är från 1700-talet. Då låg Stortorget på den östra sidan av dagens torg och intill det har funnits åtminstone fyra olika rådhus, under olika tider visserligen, för staden eldhärjades ofta och ibland brann också rådhuset ned, förklarar Niukkanen.
I mitten av torget fanns bostadshus, där bodde borgare och andra välbärgade stadsbor, men det området kommer man inte alls att undersöka nu.
– På Senatstorgets västra kant finns det arkeologiskt sett intressantaste området. Där stod kyrkan och begravningsplatsen. I princip alla helsingforsare som dog fram till 1790-talet finns begravda där, så vi kommer att hitta en hel del kvarlevor efter dem, berättar Marianna Niukkanen.
Utgrävningsassistenten Sarri Suortti har sorterat de fynd som hittills hittats under Senatstorget i prydliga askar och påsar.
– Min favorit är de här två små knappnålarna. Materialet är än så länge oklart, de ska senare rengöras och katalogiseras, men de är så sköra att vi måste förvara dem i kylskåp, säger Suortti och visar upp en plastpåse med datum och plats skrivet utanpå.
Jordmånen under torget är sur, så det dyker upp ytterst lite föremål i tyg och andra nedbrytbara ämnen. I fyndlådan finns bara en kort repstump och en smutsbrun tygbit. Däremot finns det gott om porslinsbitar, stengods, slantar och kritpipor.
– Piporna härstammar från Holland, Sverige och England, men på en av dem finns också stämpeln Almqvist, det lär ha funnits en kritfabrik med det namnet i slutet av 1700-talet, säger Suortti.
Mynt är alltid intressanta fynd, för de är ofta välbehållna, man kan till och med läsa årtalet på många. Med hjälp av mynt kan man fastställa tidsperioder. De slantar som man nu hittat är från den svenska tiden, med tre tydliga kronor på ena sidan.
De arkeologiska utgrävningarna på Senatstorget pågår till och med oktober. Nästa vecka flyttar jobbet till området framför universitetets huvudbyggnad. Där räknar Museiverkets personal med att man gör större fynd.