OAJ vill införa tvåårig förskola

Studiehandledarna är i en nyckelposition i läropliktsreformen, menar Finlands Svenska Lärarförbund.

Lagförslaget om förlängd läroplikt är tänkt att lämnas till riksdagen i början av oktober.

De som talar för förslaget menar att reformen leder till att fler tar examen och kan ta sig in i arbetslivet. De som kritiserar förslaget tycker att man i stället borde sätta pengarna på att förbättra möjligheterna för de ungdomar som redan riskerar att avbryta studierna.

Undervisningssektorns fackorganisation OAJ ordnar ett seminarium om att förlänga läroplikten på fredag. Nina Lahtinen, utbildningspolitisk chef på OAJ, säger att man ska se på läroplikten ur olika synvinklar och diskutera hur de resurser som finns bäst kan användas.

– Vi stöder regeringens lagförslag, men vi har också arbetat fram en egen mall som skiljer sig från regeringens. Det som bland annat skiljer sig är att vi också skulle vilja förlänga läroplikten neråt, det vill säga att barn skulle gå två år i förskolan.

Lahtinen säger att hon förstår att ungdomar kan må psykiskt dåligt, men att samhället behöver arbetskraft och konkurrenskraft.

– Ungdomar måste förstå att det inte är ett alternativ att ligga hemma på soffan, utan att man hellre ska vara en del av samhället.

Skolfrånvaro kryper ner i åldrarna

Petra Bengs är enhetschef på Resurscentret Föregångarna, som är en ungdoms- och arbetsverkstad i Vasa där ungdomar får hjälp att komma vidare med arbete, studier och sociala sammanhang.

Bengs säger att man med det nya lagförslaget har tänkt på den stora massan, men hon är inte övertygad om att man når den lilla gruppen som inte studerar.

– Överlag ser vi att problematisk skolfrånvaro kryper ner i åldrarna till lågstadieåldern. Motiveras den gruppen av att det blir ett tvång? Är det rätt åtgärd att göra det till en lag att ta en andra stadiets examen?

Hon får medhåll av Ulrica Karp, direktör för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk).

– Vi tycker det är en fin målsättning att alla ska få en examen från andra stadiet, men man skulle få ett liknande resultat om man satte in resurser och stöd i grundskolan och tidigare, säger Karp.

Regeringen uppskattar att läropliktsreformen för med sig årliga kostnader på 129 miljoner euro. En kritik mot ett avgiftsfritt andra stadium är att kostnaderna blir ohållbart

stora för kommunerna, speciellt efter coronakrisen.

Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL), anar en risk för att kostnaderna kan leda till ojämlikhet beroende på var man bor.

– Vi är ändå tacksamma för den statliga finansieringen – den garanterar inte jämlikhet, men förebygger ojämlikhet.

Damlin säger att det finns en oro bland lärarna, speciellt bland gymnasielärarna, angående den förlängda läroplikten.

– För oss är det bland annat viktigt att lärarna hörs när läromedel ska väljas. De mest kostnadseffektiva alternativen är inte alltid de bästa.

Studiehandledarna i nyckelposition

Damlin lyfter också upp studiehandledningen som en väldigt viktig fråga för lärarna och rektorerna.

– Det behövs ett tak på högst 200 elever per studiehandledare så att eleverna ska få vad de har rätt till.

Bristen på behöriga studiehandledare oroar Damlin.

– Det finns en klar väg för klass-, ämnes- och speciallärare. Men det finns inte en given väg för studiehandledare och de är i en nyckelposition i den här reformen.

Damlin säger att elevernas mående speglar samhället.

– Den här reformen riktas mot kunskapshöjande. Men när man kommer in i skolan går elevernas mående och kunskapshöjande hand i hand. Man kan inte ta in kunskap om man inte mår bra.