Po­li­ser skjut­na vid pro­tes­ter i Ken­tucky

Hufvudstadsbladet - - Nyheter - TT

Två po­li­ser skott­ska­da­des i sam­band med de­mon­stra­tio­ner i Lou­is­vil­le i Ken­tucky. Pro­tes­ter­na har blos­sat upp runt om i USA se­dan en­dast en po­lis åta­lats ef­ter döds­skjut­ning­en av en svart kvin­na.

Ga­tor­na i cen­tra­la Lou­is­vil­le fyll­des un­der ons­dags­kväl­len med de­mon­stran­ter. Tv-bil­der vi­sar hur maske­ra­de per­so­ner kas­tar fö­re­mål och tän­der el­dar. Strax in­nan ett natt­ligt ute­gångs­för­bud träd­de i kraft lar­ma­des po­li­sen till en miss­tänkt skott­loss­ning. Två po­li­ser träf­fa­des av skott i sam­band med in­sat­sen, en­ligt sta­dens po­liskår. Ex­ak­ta om­stän­dig­he­ter kring skjut­ning­en har in­te fram­kom­mit. En miss­tänkt per­son har gri­pits.

Po­li­ser­na fick vård på sjuk­hus och de­ras till­stånd be­döms va­ra sta­bilt.

De­mon­stran­ter­na pro­te­ste­rar mot be­ske­det att åtal en­dast väcks mot en av tre po­li­ser in­vol­ve­ra­de i döds­skjut­ning­en av den svar­ta kvin­nan Bre­on­na Tay­lor i mars. Po­li­sen åta­las in­te för hen­nes död, ut­an för att ha ut­satt hen­nes gran­nar för fa­ra.

Na­tional­gar­det och en enorm po­lis­styr­ka har kal­lats in. I ett för­sök att stäv­ja pro­tes­ter­na har ock­så ett tre da­gar långt natt­ligt ute­gångs­för­bud in­förts, från kloc­kan 21 lo­kal tid, kloc­kan 04 finsk tid. Om­kring 30 de­mon­stran­ter har gri­pits, rap­por­te­rar den lo­ka­la tv-sta­tio­nen Whas 11.

De­mon­stran­ter har även ta­git sig ut på ga­tor­na i New York, Boston, Washing­ton DC och Los Ang­e­les, rap­por­te­rar ny­hets­by­rån AFP.

MO­DERS­MåL Ma­ria Gran­dell-Ström­gård och Ce­ci­lia Holm­berg dis­ku­te­rar (HBL 8.9) många ak­tu­el­la och vik­ti­ga frå­gor som dels be­rör äm­net mo­ders­mål och lit­te­ra­tur, dels fo­ku­se­rar på hur stu­de­ran­de upp­le­ver sig va­ra i kläm mel­lan si­na grund­kun­ska­per och de krav som ställs i lä­ro­plan och stu­dent­prov.

Lä­ro­pla­nen och stu­dent­pro­vet stäl­ler höga krav, in­te en­dast i mo­ders­mål och lit­te­ra­tur. Ut­gångs­punk­ten är att en en­het­lig lärstig från små­barnspe­da­go­gi­ken upp till andra sta­di­et ska ge ele­ver­na chans att ut­veck­las och få de kun­ska­per som be­hövs för att kla­ra skol­gång, even­tu­ellt stu­dent­prov och fort­sat­ta stu­di­er. Stu­dent­pro­ven är krä­van­de ef­tersom de ska ta fram skill­na­der i kun­ska­per hos ex­a­mi­nan­der­na över he­la ska­lan av be­tyg mel­lan im­pro­ba­tur och lau­da­tur.

Krav­ni­vån för be­ty­get lau­da­tur är hög, men ock­så andra be­tyg vi­sar att ex­a­mi­nan­der­na upp­fyl­ler kri­te­ri­er­na för en viss kun­skaps­ni­vå. Stu­dent­pro­vet ger be­hö­rig­het att sö­ka vi­da­re till hög­sko­lor och där­för är kra­ven ock­så högt ställ­da, men det är ock­så kra­ven som fort­sat­ta stu­di­er och ar­bets­liv stäl­ler. Sän­ker vi ni­vån de­ci­me­rar vi de ung­as chan­ser att upp­fyl­la de för­vänt­ning­ar som fram­ti­den stäl­ler på dem.

Skri­ben­ter­na frå­gar sig om man kun­de för­hands­tes­ta stu­dent­pro­vet på ut­om­stå­en­de på sam­ma sätt som na­tio­nel­la prov tes­tas i Sve­ri­ge. Stu­dent­pro­ven ba­se­rar sig på Grun­der­na för gym­na­si­ets lä­ro­plan. Pro­ven är sek­re­tess­be­lag­da för att al­la ex­a­mi­nan­der ska kun­na del­ta på lik­vär­di­ga grun­der. Pro­ven ge­nom­går en kri­tisk in­tern gransk­ning, ut­vär­de­ras och kom­men­te­ras av nämn­dens ex­pert­med­lem­mar un­der pro­ces­sens gång. Prov­pre­sta­tio­ner­na be­döms i två steg, först av sko­lans lä­ra­re och se­dan av cen­so­rer. Cen­sorsmö­tet kan vid be­hov ju­ste­ra kri­te­ri­er­na in­för den slut­li­ga be­döm­ning­en ut­i­från det som fram­kom­mer då man ser hur prov­upp­gif­ter­na be­sva­rats. Att tes­ta pro­ven med ut­om­stå­en­de skul­le även­ty­ra sek­re­tes­sen.

År 2021 får vi en ny gym­na­si­e­ut­bild­ning med en ny lä­ro­plan. I ar­be­tet med re­for­men har man bland an­nat fo­ku­se­rat på väl­be­fin­nan­de bland vå­ra gym­na­si­estu­de­ran­de och för­hopp­ning­en är att till ex­em­pel stör­re stu­di­e­av­snitt ska ska­pa ett lug­na­re tem­po i stu­di­er­na för så­väl stu­de­ran­de som un­der­vis­nings­per­so­nal. Sam­ti­digt ska vi kom­ma ihåg att vi be­fin­ner oss i skar­ven mel­lan oli­ka lä­ro­pla­ner. Den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­en fick nya lä­ro­plans­grun­der 2016 och än kan vi in­te till ful­lo se re­sul­ta­ten av dem. Lägg där­till att för­ny­a­de kun­skaps­krav för slut­be­döm­ning­en i åk 9 tas i bruk den 1 au­gusti 2021. Allt det­ta ska för­hopp­nings­vis le­da till att vi na­tio­nellt sett ska­par en me­ra jäm­lik ut­bild­ning för al­la.

Läsva­nor­na har för­änd­rats snabbt och tren­der­na är li­ka­da­na obe­ro­en­de av skol­språk. Ut­ma­ning­ar­na är många och det finns inga enk­la lös­ning­ar. Gläd­jan­de många pro­jekt och fort­bild­ning­ar har fo­ku­se­rat på läs- och skriv­för­må­ga, bå­de på na­tio­nell och på lo­kal ni­vå (Läs­rö­rel­sen, Läs­väs­kan, de fin­lands­svens­ka lä­sam­bas­sa­dö­rer­na, Skri­van­de sko­la). Den se­nas­te stat­li­ga sats­ning­en är ut­veck­lings­pro­gram­met

Ny­lit­te­ra­citet, vars syf­te är att stär­ka me­di­e­läs­kun­nig­het och di­gi­tal kom­pe­tens bland barn och unga.

I för­läng­ning­en in­ver­kar för­änd­ra­de läsva­nor ock­så på skriv­för­må­gan och vi har al­la skäl att fo­ku­se­ra på den, pre­cis som skri­ben­ter­na kon­sta­te­rar. En ny ar­ti­kel­sam­ling, Jag skri­ver, allt­så tän­ker jag: Per­spek­tiv på skriv­pe­da­go­gik, som Na­tio­nel­la cent­ret för ut­bild­nings­ut­vär­de­ring just pub­li­ce­rat lyf­ter fram des­sa frå­gor och in­om kort ut­kom­mer en rap­port om hur ele­ver lä­ser och skri­ver i slu­tet av grund­läg­gan­de ut­bild­ning. Stu­dent­pro­vet dis­ku­te­ras i en an­to­lo­gi som ges ut av Svens­ka lit­te­ra­tur­säll­ska­pet. Al­la des­sa rap­por­ter ger oss väl­be­höv­lig väg­kost för att hit­ta vägar fram­åt.

Läs- och skriv­för­må­gan är fort­sätt­nings­vis sam­häl­le­li­ga nyc­kel­kom­pe­ten­ser och vi är gla­da att de, in­klu­si­ve lä­ro­plan och stu­dent­prov, be­rör och väc­ker dis­kus­sion. Det finns inga enk­la lös­ning­ar, men det är vårt ge­men­sam­ma an­svar och vår skyl­dig­het att ge vå­ra stu­de­ran­de till­räck­li­ga kun­ska­per och fär­dig­he­ter. Vi be­hö­ver in­sat­ser av och dis­kus­sio­ner med forsk­ning­en, lä­rar­ut­bild­ning­en, myn­dig­he­ter, lä­ra­re och upp­växt­ge­men­ska­per för att hit­ta ge­men­sam­ma lös­ning­ar och stra­te­gi­er. Al­la har vi sam­ma mål: att ge de unga kun­ska­per och fär­dig­he­ter att mö­ta fram­ti­den.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland

© PressReader. All rights reserved.