Naturen möter skönlitteraturen i nytt poddavsnitt
Kan litteraturvetenskap och naturvetenskap mötas i kampen mot falsk information om klimatkrisen?
I veckans avsnitt av podden Vetskap möter skönlitteraturen klimatpolitik.
När Pia Ahlbäck, filosofie doktor och lektor i litteraturvetenskap på Åbo Akademi, började forska i hur människan interagerar med naturen i litteraturen, var området tämligen nytt.
– Ekokritiken var en riktning som uppstod i USA. Den var inte så välsedd inom litteraturvetenskapen, man ansåg att litteratur och miljö inte har med varandra att göra.
I dag är det annorlunda. Ekokritik
och miljökritik är i dag ett mycket populärt område inom litteraturstudier och -forskning. Det är föga förvånande med tanke på hur stor del av den allmänna diskursen som i dag fokuserar på just miljöfrågor.
Mikael Hildén är professor vid Finlands miljöcentral och leder det strategiska programmet för klimatforskning där. Han har jobbat med analys av klimatpolitik de senaste 20 åren.
– Inom klimatforskningen görs mycket scenarier, man konstruerar möjliga framtida stigar. Där finns en
efterfrågan på berättelser.
Detta är ett exempel på hur historier med ett mer litterärt grepp används i miljöforskning. Scenarierna innebär att man försöker finna stigar från nu till olika typer av framtider – beroende på vilka steg man tar kan förändringarna bli större eller mindre.
Inom skönlitteraturen å sin sida har naturvetenskapliga ämnen varit populära länge, särskilt i genren dystopier. Hildén menar att det är fint att författare med stor spridning tar sig an den här tematiken.
– Där kan man ju önska ett ansvar hos författare också, att de lyfter fram detta.
Enligt Pia Ahlbäck har litteraturen länge setts som en källa till olika tankesätt och lösningar.
– Därför är det viktigt att beakta litteraturen och att uppmana till större öppenhet när det gäller vilka berättelser som berättas. Litteraturen har något att komma med när det gäller samhällslösningar.