På dirigentklassen är var fjärde kvinna – få av dem har anlitats
Under 2000-talet har var fjärde studerande på dirigentklassen vid Sibelius-Akademin varit kvinna. Den högre andelen kvinnor bland dirigentstudenter har ändå haft endast en marginell effekt på hela orkesterfältet, eftersom alumner från Sibelius-Akademin en
Gårdagens lektion är avklarad och Aliisa Neige Barrière kan reflektera över vad hon lärt sig dagen innan. Under den förberedande grupplektionen inför helgens orkestersession har studenterna spelat med och för varandra medan de fördjupat sig i Sibelius första symfoni.
Aliisa Neige Barrière, 25, lockades till dirigentutbildningen. Hon började med att gå ett par kurser för Atso Almila. Några år senare frågade han henne varför hon inte hade fortsatt och om hon inte borde söka in. Dessförinnan hade hon satsat på violinstudier i Norge.
– Jag har alltid haft starka åsikter och känt ett behov av att få uttrycka mig i musik. Jag fascineras av energin som strömmar ur orkestern, säger Barrière.
Kluvenhet
Aliisa Barrière har för tillfället inga klara mål för framtiden. Coronakrisen avbröt undervisningen mitt i terminen och under tiden som är kvar av det korta magisterprogrammet vill hon satsa helhjärtat på studierna.
– Jag hör sägas att det är en bra tid att vara kvinnlig dirigent i dag när kvinnor är på modet. Men könet borde inte vara det avgörande, utan musiken.
Aliisa Barrière ger uttryck för den kluvenhet som många kvinnliga dirigenter i dag upplever: Å ena sidan såg hon gärna att flera kvinnor verkade i yrket, det finns ju många skickliga kvinnliga utövare. Å andra sidan såg hon gärna att dirigenten kunde uppskattas på grund av sina musikaliska meriter snarare än sitt kön.
Uppmuntra flickor
Det är inte utan reservationer som Aliisa Barrière också förhåller sig till agenturer som söker kvinnor ”till varje pris” och som förklarat som sin målsättning att ta in en i månaden i sitt stall. Blandade känslor väcker också en dirigenttävling som La Maestra som avgjordes i Paris förra veckan och som enbart var öppen för kvinnliga deltagare.
Lösningen tror Barrière är att bara uppmuntra allt fler kvinnor att söka sig till yrket.
– Och det är en samhällelig fråga i stort, som inte gäller bara dirigenter.
Aliisa Barrière säger att hon känt skickliga kvinnor som kanske hade varit intresserade av att börja dirigera, men som inte har vågat.
Hon vill tro att en förändring är på gång, och att läget är bättre i Finland än till exempel i Frankrike. Hon identifierar ändå ett stigma kring kvinnliga ledare som förväntas vara bättre på allt.
– Generellt känns det som ett tungt ok att bära, att alltid behöva vara perfekt.
Det goda med undervisningen på Sibelius-Akademin säger hon är möjligheten att kunna testa nya lösningar och misslyckas framför sina kolleger.
– Ur den synvinkeln är skolan en trygg plats.
Förbereder elever
Sakari Oramo är professor i orkesterledning sedan början av året och förvaltar arvet efter sina föregångare Jorma Panula, Leif Segerstam och Atso Almila.
Oramo upplever som sin viktigaste uppgift att undervisa eleverna så gott han kan, för att ge studenterna alla behövliga kunskaper och färdigheter för att verka i arbetslivet och förverkliga sina egna drömmar.
– Studenterna har ingen brist på idéer och vissa är till och med revolutionära. Men jobbet handlar om att kunna omsätta idéerna i praktiken och göra sig förstådd. Det kräver stor integritet och att man inte viker sig för gruppens tryck.
Oramo tror liksom Barrière att branschen håller på att utvecklas åt rätt håll, även om situationen som HBL har rapporterat om – där kvinnliga dirigenter lyser med sin frånvaro framför orkestrarna under fyra år av tio – enligt Oramo inte är hälsosam.
Utsatt grupp
För dirigentprofessorn skiljer sig arbetet med kvinnliga studenter inte nämnvärt från det med manliga. Varje blivande dirigent bör ha en stark självbild och ett gott självförtroende och känna ödmjukhet inför musiken.
– Studenter ska också betraktas som individer, eftersom de är väldigt olika, med olika bakgrund och olika instrumentella färdigheter.
Med beaktande av de olika former av osakligt beteende som kvinnliga studerande vid exempelvis Sibelius-Akademin vid olika tillfällen har mött, säger Oramo att de kvinnliga studenterna absolut är en utsatt grupp med behov av särskilt stöd.
– Alla studenter behöver mycket stöd och förstående rådgivning i livet. Jag har hela tiden sagt till mina studenter att om det finns en minsta liten sak som gör dem tveksamma, är det bättre att komma fram och tala om den än att gömma den.
I en intervju för Helsingin Sanomat i början av året tog Oramo avstånd från sina företrädare Panulas och Segerstams förringande uttalanden om kvinnliga dirigenter. Men Oramo sade också att båda lärarna ännu hade att ge konstnärligt och att han inte uteslöt att bjuda in dem som gästande lärare. Under coronastängningen har åtminstone Panula undervisat dirigentstudenterna per videolänk.
Aktiv dialog
Sakari Oramo är öppen med att han för en ständig dialog med orkesterintendenter om vad som händer på klassen. Många intendenter vänder sig också till honom för att fråga vilken student han skulle föreslå för ett uppdrag. Frågan om vilka elever en professor rekommenderar ser Oramo inte som en jämställdhetsfråga.
– Det beror mycket på i vilket skede den studerandes studier och karriär är just då. Jag måste också föreslå en student som jag tror kan göra jobbet.
Kvinnornas andel betydande
När man studerar könsfördelningen bland dirigenterna vid Sibelius-Akademin kan man förvisso se att den manliga dominansen är stark, både bland sökande och antagna. Ändå utgör kvinnliga studerande en betydande andel.
Bland de sökande till orkesterdirigeringslinjen har en knapp femtedel varit kvinnor de senaste fem åren. Bland de som antagits som studerande sedan 2000-talets början har omkring en fjärdedel varit kvinnor.
När man ser till hur konserterna, som dessa nuvarande eller tidigare studerande har gett med finländska symfoniorkestrar på 2010-talet, fördelas enligt dirigentens kön, går samma styrkeförhållande igen: en fjärdedel av konserterna har dirigerats av kvinnor.
Varför återspeglas då inte könsbalansen på dirigentklassen i högre grad på konsertlivet som helhet? För att besvara frågan tillfredsställande
skulle en betydligt mera noggrann genomgång av siffrorna krävas. En förklaring hittas ändå när man granskar hur stor del av konserterna som dirigerats av musiker som studerat musikalisk ledning vid Sibelius-Akademin under 2000-talet. Under 2010-talet svarade de för ungefär 15 procent av konserterna. Också bland 2010-talets debutanter (de som gett sin första konsert med en finländsk orkester på 2010-talet) stod dirigentstudenterna från Sibelius-Akademin för en högst måttlig andel av konserterna (21 procent).
Det stora flertalet av konserterna dirigeras varje år av väletablerade inhemska namn som för länge sedan gått på Sibelius-Akademin eller sådana internationella namn som aldrig har satt sin fot vid nämnda institution. Till 96 procent är dessa män. Bland 2010-talets debutanter är dirigenterna som inte härstammar från Sibelius-Akademins dirigentklass till 92 procent män.
En förändring må vara på gång, men ännu går den långsamt.