Polisen bar bort Irma som kedjat fast sig vid en jolle
Gymnasieeleven Irma Bifeldt, 18, deltog i lördagens klimatdemonstration i Helsingfors. Under kvällen hamnade hon hos polisen och hem kom hon med en böteslapp i fickan.
Inför klimatdemonstrationen som skulle gå från Järnvägstorget till Hagnäs i Helsingfors i lördags var Irma Bifeldt beredd på att demonstrationen kan bli långvarig. Hon hade förberett sig på att till och med övernatta på gatan tillsammans med de andra demonstranterna.
Bifeldt gick inte med i tåget när det startade i centrum, utan slöt upp med andra demonstranter, som skulle vänta halvvägs längs rutten. Vid Fölskvären intill Kajsaniemiparken skulle de stå när de övriga kom gående från centrum.
”Onödiga knuffar”
Med sig hade aktivisterna en jolle, som en del av dem skulle kedja fast sig vid.
– Jag var en av dem. Jag satt fast vid båten med kedjan om magen, säger hon.
Snart efter att jollen och kedjorna kommit på plats, kom polisen.
– Jag har inte varit aktiv i Extinction Rebellion tidigare, men jag ville vara med och blockera gatan för att stoppa trafiken. Jag tror på de mål rörelsen (Elokapina i Finland, red. anm.) har. Jag vill att regeringen ska utropa ett klimatnödläge, säger hon.
Demonstrationen tog ändå en vändning som Bifeldt inte hade räknat med. Där hon stod i jollen hörde hon polisen ge demonstranterna order om att lämna platsen.
– Sedan kom poliserna och bröt loss kedjan med något verktyg de hade och så bar de in oss i polisbilen. Vi var tre stycken som bars bort i tur och ordning.
Snart åkte Bifeldt bil till polisens lokaler i Tölö sporthall, men det hon tänker mer på är vad kroppen kände.
– Det känns fortfarande lite emotionellt tungt. Poliserna knuffade mig och tryckte mig i ryggen på ett sätt som de inte hade behövt göra. Inne i polisens korridorer fick jag inte heller gå utan att någon höll mig i ett hårt grepp. Till och med väldigt små saker kan kännas väldigt våldsamma. Jag hade ingen aning om att sådant här skulle kunna ske, säger hon.
Händerna sved
När Bifeldt var klar med polisen klev hon ut med en böteslapp på 130 euro i näven. Utanför stod meddemonstranter och väntade med varm mat.
– Sedan hämtade jag sovsäcken som jag hade lämnat i ett tält på Senatstorget och med andra som hade varit med gick vi igenom det som hade hänt. Jag såg människor som hade fått pepparsprej på sig. Mina kompisars händer sved bara för att de hade kramat någon som hade blivit sprejad.
På söndagskvällen är stämningen ”lite låg”.
– Jag betalar väl mina böter när jag en gång har fått dem, säger hon och läser på lappen att hon straffas för tredska mot polis och äventyrande av trafiksäkerheten. Sedan ber hon om en sak. – Kan du skriva att vi vill ha noll koldioxidutsläpp?
Det känns fortfarande lite emotionellt tungt. Poliserna knuffade mig och tryckte mig i ryggen på ett sätt som de inte hade behövt göra.