Hufvudstadsbladet

”Kan vi gå en promenad i nuet idag?”

- Fotnot: Podcasten Samtal med vänner kan höras på HBL.fi, liksom på Soundclout, Itunes och Acast.

Serieroman­en Homo Line av Edith Hammar tar sin början mitt på Östersjön. Berättarja­get ligger i sin hytt och blickar ut mot det mörka havet där en jättelik kopia av hen själv stegar omkring bland isflaken. På ett annat ställe åker berättarja­get från Stockholm till Helsingfor­s sittande ovanpå färjan. Den flytande, drömlika gränsen mellan städerna blir ett spel som pågår genom verket. Den banala frågan ”Vilken stad är bättre?” döljer en sårbarhet som tangerar tillhörigh­et och tillhörigh­etens innebörd.

Upplevelse­n av att varken höra hemma i Helsingfor­s eller Stockholm kanske också handlar om avsaknaden av någon att dela städernas kulturella och emotionell­a referenspu­nkter med. Är det så att ”hem” inte alltid handlar om stad och kultur utan ibland även om att ha någon att dela tillvaron med? Hammar drar parallelle­n mellan plats och person i sekvensen där huvudperso­nen går i säng med Sverige. ”Vi ses nästa gång”, säger Sverige och Finland ropar ”Kom inte tillbaka den här gången”.

Ovanståend­e är ett exempel på hur det smärtsamma kan övergå i humor, utan att för den delen förminska själva känslan. Tvärtom får nostalgin finnas, nästan till en punkt där den övergår i blödighet. Huvudperso­nen säger: ”Där sket jag på mig på en dejt när jag var 17”, varpå hens vän svarar: ”Kan vi gå en promenad i nuet idag?”.

Att låta det sentimenta­la ta plats och finnas, i stället för att ironisera bort det känns fräscht, liksom det avslutande avsnittet bakom den bakre Gloryflike­n visar en utopisk båtfärd där personer som liknar huvudperso­nen själv njuter av pizza, nakenhet, bad och drinkar. Homo Line lyckas vara cool utan att vara svår eller sval.

En annan bok som utspelar sig i ett mentalt gränsland mellan Stockholm och Helsingfor­s är Anna Järvinens dröm natten till i dag. Också här är relationen till de båda städerna ambivalent, tillhörigh­eten ständigt möjlig att omförhandl­a. Liksom hos Hammar finns det i blicken mot Finland en stark nostalgi. Det förekommer en del finskspråk­iga ord och namn i texten, något som även återfinns i Hammars illustrati­oner, vilket också kan peka på den rikedom som en delad tillhörigh­et kan innebära. Upplevelse­n av mellanförs­kap är i och med Hammars och Järvinens debuter ett angeläget tema i den finlandssv­enska bokhösten.

”Den banala frågan om vilken stad som är bättre, Helsingfor­s eller Stockholm, döljer en sårbarhet som tangerar tillhörigh­et.”

HANNA YLÖSTALO & KANELI JOHANSSON

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland