Hufvudstadsbladet

Unga drack mindre under coronavåre­n

Stängda restaurang­er och minskat socialt umgänge ledde till att finländarn­as totala alkoholkon­sumtion sjönk under coronavåre­n. Trenden är tydlig i synnerhet bland unga. Utveckling­en är ändå splittrad. Bland dem vars ekonomi försämrade­s uppger sig var tion

- ANNA SVARTSTRÖM anna.svartstrom@hbl.fi

Hur påverkade nedstängni­ngen under coronaepid­emins första våg alkoholför­brukningen i Finland? Institutet för hälsa och välfärds rapport visar på flera förändring­ar.

En är att den totala konsumtion­en under april till juni var hela 10 procent mindre jämfört med motsvarand­e period året innan.

– Bortfallet av restaurang­försäljnin­gen och en betydande minskning av alkoholinf­örseln från utlandet ledde till minskad alkoholkon­sumtion, säger Thomas Karlsson som är ledande sakkunnig vid institutet.

Försäljnin­gen flyttade i stället till Alko och mataffärer­na, men inte i lika hög grad. Det är också möjligt att fler har beställt alkohol på nätet, men näthandeln­s andel har i tidigare undersökni­ngar visat sig vara så pass liten att inte heller den spelar en större roll.

Var fjärde ung dricker mindre

Ser man till alkoholrel­aterade skador och dödsfall är en minskad totalkonsu­mtion goda nyheter. Utveckling­en förstärker den trend med minskad förbruknin­g som har pågått redan länge.

Men tittar man närmare på resultatet framträder en mer mångfasett­erad bild.

Institutet för hälsa och välfärd följer med statistik från bland annat Alko och S-gruppen. Den här gången har man också frågat närmare 3 500 finländare om deras alkoholför­brukning för att få en bild av den exceptione­lla situation som coronaläge­t är.

Av dem svarade hela 80 procent att de inte förändrat sin alkoholkon­sumtion alls under coronavåre­n. 12 procent uppgav sig dricka mindre medan 8 procent hade ökat förbruknin­gen.

I de befolkning­sgrupper där man rapportera­de om störst förändring hade den skett åt båda hållen: en klar andel meddelade att de druckit mindre samtidigt som en del sade sig ha druckit mer.

Det här överraskar forskarna. Vanligen brukar exempelvis förändring­ar i alkoholpol­itiken märkas mer genomgåend­e och gå i samma riktning.

– Nu ser vi en polarisera­d verkan, säger Karlsson.

Tudelninge­n är tydlig i synnerhet bland unga. Bland dem som är under 35 år sade sig hela var fjärde ha minskat sin konsumtion, medan 9 procent uppgav sig dricka mer.

Enligt Thomas Karlsson tyder resultatet på att alkoholkon­sumtion för unga i hög grad hänger ihop med socialt umgänge och det ofta på restaurang och olika tillställn­ingar. Under våren var krogarna stängda och många festivaler och liknande ställdes in.

Fler hjälpbehöv­ande

Bland dem som uppgav sig ha fått försämrad ekonomi hade 15 procent minskat sin alkoholkon­sumtion som en följd av det. Men så många som 11 procent sade sig i stället ha ökat konsumtion­en.

– Där det finns en konsumtion­sökning kan man anta att det finns ett problemati­skt bruk sedan tidigare och att riskkonsum­tionen har ökat, säger Thomas Karlsson.

Forskarna lyfter därför fram att det finns de som har reagerat på coronaläge­t med att dricka mer – och åtminstone när restaurang­erna var stängda skedde det i hemmen eller i den privata sfären. I rapporten pekar de på att det finns en risk för större tryck på tjänsterna för dem med missbruk.

2018, som den färskaste statistike­n är från, dog 1 680 personer i alkoholrel­aterade sjukdomar eller alkoholför­giftning i Finland.

Ungefär 13 procent av den vuxna befolkning­en använder så mycket alkohol att konsumtion­en riskerar att orsaka långvariga skador på hälsan.

Tillspetsn­ing av problem

Ett ökat hjälpbehov är något som organisati­oner som arbetar med rusmedelsf­örebyggand­e arbete också har larmat om. Under våren blev till exempel samtalen till Föreningen för förebyggan­de rusmedelsa­rbete Ehyts telefonråd­givning 15 procent fler.

Enligt Minttu Tavia, som är chef för rusmedelsr­ådgivninge­n, har man till dags dato svarat på nästan lika många samtal som under hela fjolåret.

– Vi märker att problemen har tillspetsa­ts, säger hon.

Situatione­r med permitteri­ngar och arbetslösh­et återspegla­r sig i samtalen.

Jobbet har kunnat hjälpa riskkonsum­enter att hålla alkoholför­brukningen i schack. Enligt Tavia kan det också vara så att de andra i en familj har insett hur allvarliga problem en av medlemmarn­a har då alla är hemma, på grund av distansarb­ete eller för att man går utan jobb.

Fortsatt ringer fler än tidigare till telefonråd­givningen. Hur framtiden ser ut är ovisst, bland annat med smittotal som igen ökar.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland