Regeringen får kritik för sin coronakommunikation
Oppositionspartierna efterlyser mer tydlighet från regeringen då det handlar om aktuella coronabeslut.
Regeringens kommunikation i coronatider är av yttersta vikt, och nu fungerar den inte som den borde. Det var oppositionens budskap till regeringen under riksdagens frågetimme på torsdagen.
I synnerhet Samlingspartiet riktar stark kritik mot såväl regeringens kommunikation och ledarskap som de tvetydiga rekommendationerna om munskydd.
– Gång på gång blir man fundersam om regeringens coronakommunikation. Om jag i Kortesjärvi frågar vad dagens regeringsbeslut är gällande munskyddsrekommendationer eller restaurangers öppettider så får jag antagligen inget säkert svar. Och det är inte så konstigt, säger Samlingspartiets Janne Sankelo.
– Utifrån de senaste dagarnas nyheter ser det ut som om ni ministrar inte alls diskuterar sinsemellan.
Också Sannfinländarnas Arja Juvonen efterlyser bättre samarbete ministrarna emellan.
– Det känns som om ni inte alls spelar i samma orkester. Regeringens coronalinje varierar beroende på vilken minister man frågar. Och som ytterligare en kock i denna soppa står Institutet för hälsa och välfärd. Senast den 15 september meddelade institutet att viruset inte är så farligt som man i våras befarade, säger Juvonen.
– Kan ni tänka er att grunda en coronagrupp som skulle ha expertis och som skulle ansvara för att informera medborgarna om läget på klarspråk?
Nu gäller regionala beslut
Statsminister Sanna Marin (SDP) säger att det är en ytterst viktig fråga som hon är glad att nu lyfts fram.
Hon förnekar inte att det finns brister i regeringens kommunikation, men säger att många av de aktuella frågorna kan låta enkla utan att egentligen vara det.
– Då det handlar om att begränsa människors grundrättigheter så arbetar vi med väldigt krävande och omfattande frågor. Men jag kan öppet erkänna att vi säkert kan förbättra vår kommunikation.
Marin poängterar också att en stor del av makten nu överförts till regionerna.
– Vi lever nu under smittskyddslagen, och inte i undantagstillstånd. Det innebär att det är regionförvaltningsverken, kommunerna och sjukvårdsdistrikten som går i bräschen för coronabekämpningen.
Sanna Marin säger att detta fungerat exemplariskt på flera ställen, som i S:t Michel, Kuhmois och Vasa, där lokala aktörer agerat snabbt då antalen coronafall börjat stiga.
– Tyvärr har vi också regioner där man inte agerat så snabbt, och det är tydligt att vi nu behöver även riksomfattande rikslinjer som stöd. Därför kommer regeringen nästa vecka att diskutera striktare rekommendationer för regionerna så att man framöver agerar snabbt överallt i landet.
Munskydd eller inte?
I våras bad Social- och hälsovårdsministeriet en utomstående expertgrupp utreda nyttan med att bära munskydd. Efter utredningen konstaterade ministeriet att det inte fanns vetenskapliga bevis för att munskydd skulle vara till nytta i hanteringen av coronaepidemin.
– Vad är det för kunskap som nu förändrats och som lett till att exempelvis vi alla nu sitter här med munskydd? Världshälsoorganisationen WHO rekommenderade munskydd redan i våras, men här sades det att användningen av munskydd till och med kan vara till skada, säger Samlingspartiets Pauli Kiuru.
– Handlade det egentligen i våras om att det inte gick att få tag på munskydd?
Marin säger att regeringen aldrig förbjudit användningen av munskydd, men att det alltid är viktigt att använda skyddet rätt. Används det fel så kan det tvärtom skada.
– Men om vi tänker tillbaka på våren, vad skulle ha hänt om vi hade gett en stark rekommendation om munskydd utan att sådana fanns till hands? Vilken förvirring hade inte det lett till? Eller om vi i somras hade kommit med en rekommendation då smittläget var under kontroll, säger Marin.
– Nu är det höst, vi har tillgång till munskydd, vi har hälsomyndigheternas tydliga rekommendationer som inte fanns i våras och vi har lärt oss att använda skydden. Nu är det mycket bra att skydden finns till vår hjälp då smittläget försämras.
❞ Det känns som om ni inte alls spelar i samma orkester. Regeringens coronalinje varierar beroende på vilken minister man frågar. Och som ytterligare en kock i denna soppa står Institutet för hälsa och välfärd. Arja Juvonen sannfinländsk riksdagsledamot
Tack vare en stordonation får Helsingfors universitet efter en lång paus igen en svenskspråkig professur i nationalekonomi. – Det är viktigt att kunna ge ett samhällsvetenskapligt perspektiv på nationalekonomi och det på svenska, säger Johan Bärlund, rektor vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid universitetet.
Stiftelsen Tre Smeder donerar 1 miljon euro till undervisning och forskning i samhällsvetenskaper vid Helsingfors universitet. Universitetet har beslutat att pengarna ska gå till att inrätta en svenskspråkig professur i nationalekonomi.
Det sker vid statsvetenskapliga fakulteten men donatorn betonar särskilt att undervisningen som professorn ger ska komma också Svenska social- och kommunalhögskolan till godo.
Där är rektor Johan Bärlund mycket nöjd och beskriver utbildning och kunskaper i ekonomi som en nödvändighet. Vid högskolan, som är en fristående enhet vid Helsingfors universitet, undervisas bland annat i statskunskap, journalistik, socialt arbete och rättsvetenskap.
– Det mesta i vårt samhälle också när det gäller den offentliga sektorn kretsar kring ekonomiska frågor. Man kan helt enkelt inte undgå ekonomi, säger Johan Bärlund.
Han betonar vikten av nationalekonomer med ett samhällsvetenskapligt perspektiv.
Det har funnits en svenskspråkig professur i nationalekonomi vid universitetet tidigare, men den drogs in på 1990-talet.
Vid Svenska social- och kommunalhögskolan fanns länge offentlig ekonomi som ett skilt ämne, men även det avskaffades.
Bärlund tror och hoppas att professuren kommer att hjälpa upp situationen. Han, som också är professor i nordisk rätt, menar att även de som studerar juridik och exempelvis historia kommer att kunna dra nytta av undervisningen – kort sagt ska studenter vid alla svenskspråkiga utbildningsprogram vid universitetet kunna göra det.
Återväxt och dialog
Från Stiftelsen Tre Smeders sida säger ordförande Marcus Rantala att donationen samtidigt "ger möjlighet till en ny och spännande profilering för Helsingfors universitet på svenska vilket stärker tvåspråkigheten".
Hannu Vartiainen, professor i nationalekonomi vid Statsvetenskapliga fakulteten, betonar i ett pressmeddelande professurens samhälleliga betydelse.
"Nu återskapar vi en svenskspråkig professur i nationalekonomi, vilken tidigare haft en central roll för den ekonomiska dialogen i Finland."
Han tänker också att det nordiska samarbetet stärks på det här viset.
Förhoppningen är att professuren ska bidra till fler nationalekonomer bland annat på doktorsnivå som kan svenska i Finland.
– Ett mycket viktigt uppdrag är att skapa återväxt, säger Bärlund.
Donationen ingår i statens motfinansieringsprogram. Det innebär att staten lägger till ett visst belopp för varje euro som universiteten får in som privata donationer.
Professuren ska verka också inom Helsinki GSE, en ekonomivetenskaplig undervisnings- och forskningsenhet som är ett samarbete mellan Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Hanken.
❞ Nu återskapar vi en svenskspråkig professur i nationalekonomi, vilken tidigare haft en central roll för den ekonomiska dialogen i Finland. Hannu Vartiainen professor i nationalekonomi vid Statsvetenskapliga fakulteten