Nötvarningar och böntips i WWF:s nya vegoguide
Efter fiskguiden och köttguiden presenterar Världsnaturfonden i Sverige för första gången en vegoguide – som rankar vegetabilier efter deras miljöpåverkan. Till skillnad från de tidigare guiderna finns inga rödljus.
– Vi ser ingen produkt som vi vill avråda ifrån så starkt att den får rött ljus här. I stället är det gott om gröna ljus. Men det finns så klart ändå en gradering och vissa varor som får orange, som man inte ska äta så ofta om man vill minska sitt ekologiska fotavtryck, säger Anna Richert, matexpert på Världsnaturfonden.
Cashewnötter, hasselnötter, avokado, kokos och oliver är exempel på matvaror som blivit orangemarkerade i guiden. Det handlar framför allt om att de ofta odlas i områden där den biologiska mångfalden eller vattenresurserna kan hotas, och där användningen av bekämpningsmedel kan vara hög och oreglerad, förklarar Richert.
– Orange betyder att man ska vara försiktig och inte äta så ofta, eller helst välja något annat. Man kan också välja ekologiska alternativ, för de får ofta en bättre bedömning, säger Richert.
Fyra kriterier
Guiden har tagits fram i samarbete med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, som har bedömt produkterna utifrån fyra olika miljökriterier: klimatpåverkan, påverkan på biologisk mångfald, användning av bekämpningsmedel och vattenresurser.
– När det gäller klimatpåverkan finns det en hel del studier och livscykelanalyser vid det här laget, som vi har kunnat använda. För de andra kriterierna har det krävts lite mer beräkningar, säger Hanna Karlsson Potter, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet.
Liksom Anna Richert slogs hon av att de allra flesta produkterna i vegoguiden har fått grönt ljus, eller till och med den extrainsatta kategorin grönt med stjärna.
– När vi tittade på klimatpåverkan och använde samma kriterier som för köttguiden blev det nästa bara grönt, så då införde vi grönt med stjärna för att få fler skillnader. Det är saker som man gärna får låta vara basen på tallriken, säger Hanna Karlsson Potter.
Grönt för hamburgare
Det som kännetecknar de stjärnmärkta gröna matvarorna är att de är ekologiskt framställda. När samma varor – exempelvis bönbiffar, linser, kikärter, havre, spenat och rödbetor – inte är ekologiskt odlade halkar de ner till grönt ljus.
Hur är det med vegetariska hamburgare och biffar som blivit allt mer populära som köttersättning? – De får generellt grönt ljus. Ärtprotein, tofu, tempeh och så vidare odlas ofta med låg klimatpåverkan, låg påverkan på den biologiska mångfalden och liten påverkan på vattenresurser, säger Anna Richert.
Men om de framställs av soja, finns det ingen risk att sojaodlingarna orsakar exempelvis skövlade regnskogar? – Nej, den avverkningen drivs av soja som går till djurfoder. De här matvarorna odlas inte i områden där regnskogen hotas. Däremot saknar vi ekologiska märkningar för det vi kallar vegokött och som ofta framställs av soja. Det får gärna utvecklas mer, säger Anna Richert.
Det finns så klart ändå en gradering och vissa varor som får orange, som man inte ska äta så ofta om man vill minska sitt ekologiska fotavtryck. Anna Richert Matexpert, Världsnaturfonden
Annan guide i Finland
Världsnaturfonden i Finland har inga planer på att ge ut en vegoguide som är anpassad enligt finländska förhållanden och finsk import.
Enligt skyddsexperten Mari Koistinen på WWF i Finland kan man gott läsa den svenska guiden även hos oss.
– Svenskarna har gjort ett ambitiöst jobb, säger hon.
På WWF i Finland förbereds en annan publikation som kommer ut i vår. Den handlar om hur man äter klimatsmart och mår bra.
– Det är viktigt att äta mångsidigt med tanke på hälsan, säger Koistinen.