Charmen med tarmen.
Under sina studier i medicin drabbades tyska Giulia Enders av ett brinnande intresse för tarmsystemet. Hennes entusiasm fortsätter att smitta av sig i land efter land. I dag öppnar utställningen Charmen med tarmen på vetenskapscentret Heureka i Vanda.
Varning: texten innehåller beskrivningar av normala kroppsfunktioner. Sådär. Tryck in ett äpple i munnen, bit, tugga och svälj. Senare ska äpplet ut ur kroppen. Om detta – och om vad som händer på vägen mellan mun och ändtarm – handlar den utställning som öppnar på vetenskapscentret Heureka i dag.
Att tarmen verkligen charmat den tyska läkaren Giulia Enders förstår alla som har klickat in sig på Youtube och sett hennes korta föreläsning om hur allt började, nämligen med en dagen efter-fråga från en ung man i samma studentboende. ”Giulia, du som studerar medicin, vad händer egentligen när man bajsar?”
– I själva verket var jag intresserad av mage och tarm redan före det. Jag hade en hudsjukdom och ville veta om symtomen kunde lindras genom att se över matvanorna. Just då var jag inte så intresserad av avföringsdelen av det hela, det kom när jag började läsa mer om magen och hela tarmsystemet, säger hon.
När vetenskapscentret Heureka i Vanda i dag slår upp dörrarna till utställningen Charmen med tarmen är också systrarna Giulia och Jill Enders på plats. Utställningen bygger på deras storsäljande bok med samma namn.
Håll ett öga på bajset
På Heureka hanteras tarmtemat genom tre olika synvinklar: matsmältningen, tarmens mikrober och tarmhälsa. Mycket rör sig på en vardagligt praktisk nivå.
Brukar du titta efter vad som kom ur dig på toaletten? Något korvformat med klumpar? Något mjukt som tandkräm? Något i nyanser mellan beige och brunt, men inte grått, rött eller svart?
– Folk borde faktiskt berätta för doktorn hur det ser ut i toalettskålen, man lär sig mycket av det, säger Giulia Enders, som i dag forskar vid Goetheuniversitetet i Frankfurt am Main.
Hur ser du som läkare på dina patienters förhållande till sin mage?
– Många har ett dåligt förhållande till den. Precis som i vilket förhållande som helst är det inte bra att vara för engagerad eller för ointresserad. Frågar man läkaren Enders rekommenderar hon fibrer och mat med mjölksyrebakterier åt den som vill stå på god fot med sin tarm.
– Fast det gäller att höra efter vad ens egen kropp vill. Min tarm är inte som din tarm. Folk fastnar gärna för sådant som kallas supermat och trycker sedan i sig en massa av den. Först äter de enorma mängder sauerkraut och så får de grym diarré. Jag talar helst om att ha ett naturligt förhållande till mat, men det är fint om vi kan kombinera det vi vet medicinskt med att lyssna på vad våra kroppar känner.
Tarm och depression
Giulia Enders förklaringar går genom bilder. Hon kallar matstrupens rörelser en graciös balett. Tunntarmen ser hon som en skicklig rådgivare åt hjärnan och tjocktarmen som den där kolugna typen som håller sig med mikroorganismer som husdjur.
Din bok har kritiserats för att vara glättig i tonen och inte tillräckligt vetenskaplig. Vad tycker du om det?
– När jag skrev den var jag på ett vis naivt intresserad av ämnet. Jag älskade att tala om tarmen som var så fascinerande. I dag känner jag till de kontroverser som finns kring populärvetenskapligt skrivande. Det är skillnad mellan att skriva enligt vetenskapliga standarder och att förklara på ett sätt som öppnar frågor för allmänheten. Det är ändå viktigt att berätta tydligt om forskning och fynd.
Giulia Enders tar till exempel upp frågan om tarmens förhållande till depressionssymtom.
– Jag vill inte förenkla där, men jag vill kunna säga att den som har en inflammatorisk tarmsjukdom i en akut fas kan ha ångestsymtom som har att göra med just tarmen. Om vi inte berättar det tror patienterna bara att de är knäppa utan att förstå att här finns ett samband, att tarm och hjärna utbyter information med varandra.
Att depressioner har en koppling till tarmhälsa har bland andra australiska och danska forskare visat.
– Jag vill inte säga att tarmen är den enda orsaken till depression, men tarmsystemet är kroppens största sensoriska organ och påverkas bland annat av immunsystemet, hormonerna och omgivningen. Den signalerar starkt till hjärnan om hur vi mår.
Tarmen populär i forskningen
När det gäller tarmen ser Giulia Enders att ny intressant forskning är under arbete. – Det är väldigt tydligt att vissa goda tarmbakterier kan förstärka en del cancerterapier och det är mycket intressant. Det är mycket vi inte vet om tarmen än.
Nyligen publicerade forskare vid Helsingfors universitet en vetenskaplig artikel som visar att barn som föds med kejsarsnitt kan ha nytta av att genast efter snittet matas med en dos av sin mammas tarminnehåll.
Artikeln i tidskriften Cell visar att de här transplantationerna normaliserar kejsarsnittbabyernas mikrobiota, alltså de bakterier, virus, jästsvampar och arkéer som lever i våra tarmar.
I Finland pågår också studien Health and the Early Life Microbiome som söker kopplingar bland annat mellan tarmhälsa och frågor som barns koncentrationsförmåga och sociala kompetens.
Så kommer vi till frågan som får folk att fnysa; som om vi skulle behöva undervisas i hur man ska sitta på toaletten!
Men vilken är den bästa tekniken när äpplet, middagen eller smörgåsen slutligen ska ut ur kroppen? Svar: huksittande.
Giulia Enders motiverar sig med fysiologiska orsaker. Med fötterna på en låg pall och kroppen lätt framåtlutad blir ändtarmen lämpligt rak och musklerna runt den slappnar av.