Allt billigare att låna för bostad
Centralbankerna pumpar in medel på finansmarknaderna för att stödja den vacklande ekonomin i coronakrisen. En följd är att räntorna för bostadslån ligger på rekordlåga nivåer. Det nya är att marknaden räknar med låga räntor inte bara närmaste åren, utan under hela 20-talet.
– Det är inte bara konsumenterna som tror på låg ränta under lång tid, utan också institutionerna på finansmarknaden. Det är en stor förändring, säger Juhana Brotherus på Hypoteksföreningen.
Rekordmånga planerar köpa ny bostad i spåren av coronakrisen. Ändå är antalet bostadsaffärer som faktiskt görs färre än under tidigare år. – Uppgången på bostadsmarknaden kan bli snabb när den väl kommer i gång, säger Juhana Brotherus på Hypoteksföreningen.
Nästan vart sjätte finländskt hushåll planerar att köpa en ny bostad inom de närmaste tolv månaderna. I huvudstadsregionen är köplusten ännu större. Här funderar nästan vart fjärde hushåll på bostadsköp.
Det visar den senaste konsumentbarometern. Noteringen är den högsta på 2000-talet.
– Pandemin har förändrat våra förväntningar på hemmet. Vi har nya behov som till exempel har att göra med distansarbete, säger Juhana Brotherus, chefsekonom på Finlands hypoteksförening.
Samtidigt visar statistiken från bostadsmarknaden att få av de hugade köparna och säljarna har kommit till skott: Affärerna på bostadsmarknaden under 2020 är klart färre än under tidigare år. Sedan mars har antalet affärer sjunkit med drygt 15 procent i hela landet i jämförelse med tidigare år.
Vad är det som gör att klyftan mellan drömmar och verklighet är så vid? – Det gäller att se på frågan som ställs i konsumentbarometern. Det handlar om vad konsumenterna planerar göra inom de närmaste tolv månaderna. Om man räknar med att vi får ett vaccin inom de här tolv månaderna, då kan uppgången bli ganska snabb när den väl kommer i gång, säger Brotherus.
Han är försiktigt optimistisk till de ekonomiska utsikterna. Delar av samhället har visserligen drabbats mycket hårt av coronakrisen, men andra är relativt opåverkade.
– De flesta har trots allt behållit jobbet och de är inte heller permitterade, säger Brotherus som redan anar sig till en återgång till en mer normal bostadsmarknad efter den dystra våren.
– Ser man på antalet affärer den senaste tiden är man redan uppe i samma nivåer som under tidigare år.
Stora städer fortsätter locka
Det är framför allt i huvudstadsregionen och möjligtvis också i tillväxtcentrum som Åbo och Tammerfors som affärerna har ökat igen. Om den utvecklingen håller i sig betyder det att den dynamik som kom med finanskrisen får en fortsättning.
– De starka stärks ytterligare, som Juhana Brotherus uttrycker det.
2010-talet innebar en oerhörd
polarisering av den finländska bostadsmarknaden där vissa små och medelstora städer fick se priserna på gamla bostäder rasa med upp till 30 procent.
Samtidigt fortsatte priserna stiga i Helsingforsregionen, Åbotrakten och Tammerforsområdet – inte lika mycket som under tidigare decennier, men ändå så att gapet till övriga Finland växte kraftigt.
Det här är en utveckling som Juhana Brotherus räknar med också under 2020-talet.
Under coronakrisen har det talats om att landsbygden blir ett lockande alternativ för bostadsköparna, men Brotherus tror snarare på ett fortsatt segertåg för urbaniseringen.
– Urbaniseringen är en megatrend vars kraft jag också själv undervärderade under coronavåren. De färskaste uppgifterna från bostadsmarknaden visar nu att de stora städerna fortsätter locka nya invånare.
Urbaniseringen får också stöd av de låga bolåneräntorna.
– De låga räntorna spelar störst roll där lånen är stora, det vill säga i tillväxtcentrumen.
Låga räntor länge
Någon garant för prisnivån är de låga räntorna ändå inte. Bostadspriserna sjönk i stora delar av Finland under 2010-talet trots att räntekostnaderna rasade under samma tid. Lånekostnaderna kan inte heller falla särskilt mycket från dagens rekordlåga nivåer.
Coronakrisens följder för bostadsmarknaden och räntorna kommer den här gången på ett mer indirekt sätt. Krisen har skjutit fram tidshorisonten för då räntorna väntas gå upp igen. Nu räknar de flesta med en räntenivå nära noll under hela 2020-talet.
– Det är inte bara konsumenterna som tror på låg ränta under lång tid, utan också institutionerna på finansmarknaden. Det är en stor förändring, säger Juhana Brotherus.