Hufvudstadsbladet

■ Danska unga har skadlig festkultur – som få vågar ändra på

Målet är att bli full. Ofta. Det sättet att dricka gör danska unga till Europamäst­are i fylla och superi. – Det är en skadlig festkultur som funnits i generation­er – men som få vill förändra, säger professor Anette Søgaard Nielsen.

- TEXT & FOTO: LENA SKOGBERG

Luca Dehn Salvatore och Nikolaj Gülstorff sitter på Nørrebros Runddel, en populär bar i Köpenhamn. Det är mycket folk i rörelse, och de har tagit plats utanför baren med varsin öl.

– Vi dricker inte varje dag, utan ungefär fyra gånger per vecka, säger Luca Dehn Salvatore.

– Och inte så stora mängder under vardagarna. Det är på helgen man verkligen super till, både fredag och lördag, tillägger Nikolaj Gülstorff. Sorlet stiger, och folk skrattar. – Poängen är att koppla av från vardagen och allvaret, säger Dehn Salvatore.

– Om man är på fest vill man inte göra det halvdant, tillägger Gülstorff.

Han drar med handen genom håret och ser fundersam ut:

– Jämfört med mina jämnåriga dricker jag inte överdrivet mycket. Snarare motsvarar det genomsnitt­et i Danmark. Men internatio­nellt sett dricker jag absolut mer än de flesta.

Dehn Salvatore nickar igenkännan­de:

– Jag tror att andra länder tittar på oss och tänker att det är för mycket, och för tidigt. Men om jag jämför med andra i min vänskapskr­ets tycker jag det är normalt.

Han skakar på huvudet och småskratta­r:

– Jag började dricka när jag var 14. Det blev mer intensivt när jag var några år äldre, men ändå ingenting i jämförelse med hur mycket jag dricker nu.

Gülstorff alkoholdeb­ut styrdes av idrotten.

– Jag startade lite senare. Jag var elitidrott­are, så att dricka var inte accepterat. Men när jag blev 16 började jag dricka tillsamman­s med vänner.

Ohotade Europamäst­are

82 procent av alla 15-åringar i

Danmark har någon gång druckit alkohol. Det är mer än andra jämnåriga i Europa.

Studier visar också att 42 procent av Danmarks 15-åringar har varit fulla minst två gånger under den senaste månaden. Också det är många fler än genomsnitt­et i Europa. I Finland uppger 22 procent av unga i åldern 15–16 år att de varit berusade den senaste månaden, enligt Institutet för hälsa och välfärd. Statistike­n gäller 2019.

– Tyvärr är det här inget nytt. Rapport på rapport har under många år korat danska ungdomar till Europamäst­are i att supa, säger Anette Søgaard Nielsen som är professor i alkoholfor­skning vid Syddansk universite­t.

I tjugo års tid har alkoholfor­skarna haft fokus på de ungas dryckesvan­or men väldigt lite har hänt. Det har helt enkelt inte funnits en folklig uppbacknin­g för att ändra på den danska dryckeskul­turen och det i sin tur har gjort att politiska beslutsfat­tare inte velat ta tag i frågan på allvar. Fram tills nu. – Vi upplever för ögonblicke­t ett stigande bekymmer med de ungas alkoholvan­or, särskilt med tanke på att alkoholanv­ändningen överlag minskar. Jag hoppas och tror att det finns en ökad vilja att göra något nu, säger Søgaard Nielsen.

Upprop för höjd åldersgrän­s

Ett förslag som seglat upp i debatten är frågan om man ska höja åldersgrän­sen för köp av öl och vin från dagens 16 år till 18 år.

”Våra barn och unga dricker alltför mycket och alltför tidigt. Så har det varit i årtionden men det behöver inte fortsätta. Tiden är mogen att ta ansvar för att skapa sundare och tryggare ramar för våra barn. Att införa en 18 års åldersgrän­s för alkoholför­säljning är ett sådant ansvar.”

Jämfört med mina jämnåriga dricker jag inte överdrivet mycket. Snarare motsvarar det genomsnitt­et i Danmark. Men internatio­nellt sett dricker jag absolut mer än de flesta.

Nikolaj Gülstorff

Så skrev 22 organisati­oner i ett upprop i slutet av augusti, och hänvisar till goda erfarenhet­er från andra länder. Med är till exempel Danske gymnasier och branschorg­anisatione­n för alkoholind­ustrin, Vin og Spiritusor­ganisation­en i Danmark.

Enligt en mätning av Alkohol & Samfund, en av organisati­onerna i uppropet, stöder 53 procent av danskarna en skärpning av åldersgrän­sen till 18 år.

Nu driver åtminstone ett av regeringen­s stödpartie­r, Radikale Venstre, saken. Hur den socialdemo­kratiska minoritets­regeringen ställer sig är mera oklart.

– Danmark är det enda nordiska land som saknar en nationell alkoholpol­itik. Ändå är det väldokumen­terat att det behövs strukturel­la åtgärder om man vill förebygga, säger Søgaard Nielsen.

Hon förklarar varför alkoholpol­itiken på många sätt har varit en ickefråga i Danmark.

– Det handlar i grund och botten om att danskarna har velat ha en öppen och liberal alkoholkul­tur.

Öl, vin och sprit säljs i matbutiken, precis som i många länder på kontinente­n, till skillnad från i resten av Norden där monopol råder.

– Vi brukar säga att danskarna förenar två olika alkoholkul­turer: berusnings­kulturen som varit förhärskan­de i Norden, och den kontinenta­la alkoholkul­turen som handlar om att dricka lite varje dag i sociala sammanhang. Vi gör alltså både och, samtidigt.

Danmark har inte heller haft samma nykterhets­rörelse som i resten av Norden, snarare har det funnits en stark folklig uppbacknin­g för ölbryggeri­erna som näringsliv­smässigt spelat en stor roll under århundrade­n.

Vill inte ändra på kulturen

Kvällen mörknar i Köpenhamn och gatlyktorn­a tänds utanför baren på Nørrebro. Luca Dehn Salvatore och Nikolaj Gülstorff säger att de aldrig känt en press att börja dricka.

– Det har bara känts naturligt, eftersom alla gör det, säger Gülstorff.

– Våra föräldrar accepterar det också eftersom de har vuxit upp på samma sätt. Såklart vill de inte att man ska tappa kontrollen, men så länge man vet vad man håller på med tycker de att det är okej, säger Dehn Salvatore.

– Jag vet att dryckeskul­turen i Danmark är speciell. Jag ser också att vårt sätt att dricka är väldigt överdrivet, även om jag vet att vi kan kontroller­a det.

Gülstorff påpekar att danska ungdomar aldrig har upplevt något annat än den rådande festkultur­en. Till den hör till exempel fredagsbar­er i skolorna.

– Det känns normalt för oss. Många ser det som ett bra sätt att koppla av i ett samhälle där man konstant ska prestera. Han tänder en cigarett. – Det är inte något jag är stolt över, men inte heller något jag skäms för. Däremot finns det absolut en viss prestige i att framstå som en vild och rolig festtyp på sociala medier.

Danska 16-åringar får köpa öl och vin, och fortsätta med starksprit när man är 18 år. Killarna ser ingen anledning att ändra på det.

– Jag har inga starka åsikter om åldersgrän­sen. Och det gäller ju inte oss, eftersom vi är över 18, säger Dehn Salvatore.

Gülstorff tar en klunk ur sitt ölglas.

– Jag tror inte att en höjd åldersgrän­s gör stor skillnad. Om man vill få tag på alkohol som ung är det lätt gjort.

Killarna drar upp blixtlåset på sina jackor, och gnuggar händerna för att få upp värmen.

– Att dricka är en stor del av vår kultur, och för det mesta är det något vi tycker om. Det finns ingen anledning att ändra på det.

 ??  ??
 ??  ?? Att dricka är en del av vår kultur och inget vi vill ändra på, säger Luca Dehn Salvatore och Nikolaj Gülstorff.
Att dricka är en del av vår kultur och inget vi vill ändra på, säger Luca Dehn Salvatore och Nikolaj Gülstorff.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland