Lever det finska skolundret upp till sitt rykte?
Frågor om varför skillnaderna mellan flickors och pojkars skolframgång är så stora just i Finland dominerar diskussionen.
Två forskare nystar upp hemligheten bakom Finlands Pisaframgång i veckans avsnitt av podden Vetskap.
I den internationella Pisastudien har Finland länge toppat listorna i skolframgång. Pisa, det vill säga Program for International Student Assessment, är en OECD-studie som i första hand handlar om att mäta förståelse för det man lärt sig i skolan.
– I vår historia har lärandet varit viktigt och föräldrar till barn som nu har gjort Pisa-testet hör till den första generationen som i större massor gått i universitet. Vi har också bra lärare, säger forskaren Sirkku Kupiainen.
Fritjof Sahlström, professor i pedagogik vid Åbo Akademi, påpekar att väldigt många saker spelar in i framgången.
– Finland behövde byggas upp på nytt efter andra världskriget – det var enorma samhällsförändringar och man hade stor tilltro till att utbildning skulle vara en del av dem. Det finns fortfarande en stor respekt för bildning och kunnande. Ända sen 1974, alltså länge, har det funnits klasslärarutbildning på magisternivå vilket inte finns på så många andra ställen.
Och skolan ses än i dag som mycket viktig i vårt samhälle.
– Ett av de större offentliga samtalsämnena under våren gällde coronans konsekvenser för studentskrivningarna, vilket är ett uttryck om idén att utbildning är något viktigt och centralt i samhället, säger Sahlström.
De senaste åren har Finland ändå sjunkit på listorna. Det finns många teorier och orsaker bakom dalandet.
– Troligen är det något som hänt i hela samhället, skillnaden mellan 1990 och 2020 är stor, det finns en skillnad mellan hur viktigt det är att vara bra i skolan. Ungdomar har så mycket annat också, säger Kupiainen.
Sahlström håller med om att våra värderingar kring skolans vikt är i förändring.
– För många generationer var skolan möjligheten till ett bättre liv. I Finland har det skett senare än till exempel i Sverige och en del forskare menar att skillnaden mellan den finska och svenska framgången beror på att samhällena är i olika utvecklingsfaser.
Sahlström är noga med att påpeka att frågan inte har färdiga svar än. Dessutom är finländska 15-åringar, speciellt flickor, fortfarande med bland de bästa i världen.
– Men riktningen är ju inte rätt, säger Sahlström.
Skillnader mellan flickors och
Det verkar som att skillnaderna är små i början av skolan och sedan blir de större. Vid nionde klass är skillnaderna jättestora. Fritsjof Sahlström Professor i pedagogik, ÅA
pojkars prestationer i skolan är mycket märkbar – speciellt i Finland. Sirkku Kupiainen ser denna fråga som en av de mest centrala i skolforskningen just nu.
– Det verkar som att skillnaderna är små i början av skolan och sedan blir de större. Vid nionde klass är skillnaderna jättestora. Något i skolan passar flickor bättre verkar det som, eller flickorna anpassar sig bättre än pojkar.
Fritjof Sahlström pekar på kvinnors
■ ställning i samhället på en bredare nivå som en möjlig orsak. Han tror att det faktum att kvinnor är mindre gynnade än män i genomsnitt kan ha påverkat flickors prestationer.
– Det kan vara så att flickor rationellt gjort den bedömningen – och kanske fått stöd av föräldrarna – att om de vill nå samma positioner som killarna måste de göra mer och bättre. Det speglar uppfattningen om att kvinnor är tvungna att jobba hårdare för att nå samma ekonomiska livslön som män.
Det är ändå inte hela svaret. Både Sirkku Kupiainen och Fritjof Sahlström jobbar vidare med att förstå varför pojkar hamnar på efterkälken medan flickorna är primuselever.
– Det är lite av ett mysterium att det är just i Finland de här skillnaderna är så stora, säger Sahlström.