It-sektorn rekryterar trots coronakrisen
”Kris kan vara startskott till jobbyte” – ”Det märks att fler söker jobb”
Enligt en färsk yrkesbarometer råder underutbud på arbetskraft särskilt inom vården och teknologisektorn.
Ett företag som tillhör den senare gruppen, och just nu rekryterar i ilfart, är analysföretaget Supermetrics.
– För tillfället söker vi i synnerhet kodare och försäljare, men i princip har alla avdelningar förstärkts, säger Henrika Ekholm, som jobbar med rekrytering på företaget.
I sitt arbete har Ekholm märkt att det har blivit lättare att hitta intresserade.
– Det märks att det är fler som söker jobb, och det känns också som om det är lättare att få kontakt med folk på Linkedin.
Vissa kanske funderar på att byta jobb, andra har blivit permitterade eller uppsagda och några vill flytta hem till Finland från utlandet.
En kris kan ofta vara startskottet till ett jobbyte, säger sysselsättningsexperten Mikko Kesä.
Skogsföretagen stänger fabriker, rederierna säger upp personalen och restaurangerna permitterar. Men i skuggan av de stora nedskärningarna döljer sig också ljusglimtar.
En sådan är marknadsanalysföretaget Supermetrics, som under året har fortsatt växa och nu rekryterar i aggressiv takt.
– Precis då coronaviruset började spridas på allvar i Finland lades rekryteringarna på is, men det varade bara i några veckor. De senaste åren har personalen fördubblats för varje år, och målsättningen är att fortsätta på samma bana också i år, säger rekryteringsspecialisten Henrika Ekholm på Supermetrics.
Ekholm kom själv till företaget i juni i år, som en del av dess tre personer starka rekryteringsteam. Om några veckor ska hennes avdelning få förstärkning av ytterligare en anställd.
– För tillfället söker vi i synnerhet kodare och försäljare, men i princip har alla avdelningar förstärkts.
Rekryterar på distans
I dagsläget har Supermetrics kring 120 anställda. Bolaget utvecklar analysverktyg för marknadsföring, och har drygt 14 000 kunder. Bland dem finns företag som Nestlé, Pfizer och Canon. Supermetrics flyttade förra hösten in i nya kontorslokaler på paradplats i Helsingfors, på översta våningen i byggnaden bredvid Korvhuset.
Så länge Ekholm har jobbat på företaget har kontoret ändå oftast stått tomt, då arbetet har skötts på distans.
– Det är klart att det är roligare att träffas ansikte mot ansikte med kandidaterna, att visa upp kontoret för dem och låta dem träffa kommande kollegor. Men för egen del tycker jag inte distansrekryteringen har varit ett problem, vi har hittat duktiga nya anställda i alla fall.
En sak som däremot har förändrats i och med epidemin är att det har blivit lättare att hitta intresserade.
– Det märks att det är fler som söker jobb, och det känns också som om det är lättare att få kontakt med folk på Linkedin. Vissa kanske funderar på att byta jobb, andra har blivit permitterade eller uppsagda och några vill flytta hem till Finland från utlandet.
Just Linkedin, ett socialt nätverk för arbetsmarknaden, är ett viktigt redskap för att hitta rätt personer med rätt kompetens.
Bolaget använder sig också av traditionella arbetsannonser, men enligt Ekholms uppskattning har drygt hälften av de nya arbetstagarna anställts efter att ha kontaktats av företagets rekryteringsteam.
Det är en uppgift som kräver initiativrikedom av rekryteringsavdelningen, säger hon.
Därutöver anlitar bolaget också en extern headhuntingfirma för tjänster som är svåra att besätta.
– Jag jobbar främst med rekrytering till försäljningen, vilket jag trivs bra med. Vi får in väldigt många ansökningar. Det är svårare att hitta folk till utvecklarsidan, eftersom det är stenhård konkurrens om kodare och företagen slåss sinsemellan om dem.
Färre jobbannonser än vanligt
Även om många tjänster aldrig utlyses genom formella arbetsannonser är jobbsajterna fortfarande en viktig kanal inom många branscher.
Där har antalet annonser återhämtat sig någorlunda efter vårens nedgång, även om de fortfarande är på en lägre nivå än normalt.
– I våras föll ungefär 30–40 procent av annonserna bort, andra kvartalet var väldigt svagt.
Situationen har stabiliserats under sommaren och hösten, men det är uppenbart att företagen har skjutit upp eller helt blåst av sina rekryteringar, säger Thomas Grönholm, vd för jobbtjänsten Duunitori.
Siffran ligger ungefär i linje med den som Statistikcentralen publicerade för det andra kvartalet. Statistikcentralen följer kvartalsvis upp antalet lediga jobb genom enkätundersökningar. Enligt deras statistik fanns det 35 400 lediga jobb under andra kvartalet 2020 jämfört med 50 900 året innan.
Allra mest minskade antalet lediga jobb i huvudstadsregionen.
Grönholm är en av dem som var med och grundade Duunitori 2009, med tanken att samla olika sorters jobbannonser på ett och samma ställe.
På sajten hittar man annonser från en mängd branscher, även om det finns en viss övervikt mot den offentliga sektorn och vården. De allra högsta toppjobben är också mer sällsynt förekommande, eftersom den sortens tjänster ofta besätts med hjälp av headhuntingfirmor.
För tillfället domineras listan över lediga tjänster av samma branscher som innan krisen: social- och hälsovården, småbarnspedagogiken samt it- och teknologisektorn.
Inom vården är arbetskraftsbristen ett gammalt problem, men i år kan läget till och med ha förvärrats. I Arbets- och näringsministeriets färska yrkesbarometer, som visar vilka yrken som lider av ett underutbud på arbetskraft, är vårdyrkenas andel större än någonsin.
– Vårt samhälle har bestående problem med att matcha jobbsökandena med de lediga tjänsterna, säger Thomas Grönholm.
❞ När krisen inträffar kanske man testar något som alltid varit ens dröm. Det är oftare så att man går efter det man vill göra, än bara söker sig till de sektorer där det finns flest jobb. Mikko Kesä, sysselsättningsexpert
Vad gäller it- och teknologijobben speglar arbetskraftsbehovet den väldokumenterade globala megatrenden som driver samhället mot en allt högre nivå av digitalisering. Utvecklingens baksida är att kontorsuppgifterna på mellannivå försvinner då arbetsuppgifterna automatiseras.
– Något jag har lagt märke till är att bemanningsföretagen fortfarande lägger ut annonser. I osäkra tider är det lättare och mer flexibelt att anlita ett bemanningsföretag än att anställa en ny arbetstagare på heltid, menar Grönholm.
Krisen kan vara en vändpunkt
Samtidigt som utbudet av utbildade inom social- och hälsovården inte räcker till för att stilla efterfrågan larmar facken om att allt fler överväger att lämna branschen.
I en enkätundersökning som finska sjukskötarförbundet publicerade förra veckan framkom att över hälften hade funderat på att byta bransch sedan coronaepidemin kom till Finland. Dessutom uppgav sig 40 procent vara utmattade efter våren och sommaren.
Den sortens tankar är vanliga i kriser, inte bara i sektorer som vården där belastningen har varit hög som en direkt följd av coronaepidemin. Det säger sysselsättningsexperten och fristående forskningsföretagaren Mikko Kesä.
– En livsomvälvande förändring, oberoende av om den är positiv eller negativ, personlig eller extern, är ofta en pådrivande faktor som får folk att tänka över vad de egentligen vill göra, säger Kesä.
Mikko Kesä jobbade tidigare på Sitra, där han var en av författarna till en rapport om karriärbyten. Enligt rapporten från 2017 är branschbyten ofta oplanerade, och det finns ingen garanti för att folk söker sig till de yrken där det finns behov av arbetskraft, säger Kesä.
– Folk går ofta med latenta tankar om att byta jobb, och när en kris inträffar kanske man testar något som alltid varit ens dröm. Det är oftare så att man går efter det man vill göra, än bara söker sig till de sektorer där det finns flest jobb.
Höjd efterfrågan på utbildning
I rapporten framkommer också att sex av tio finländare har bytt bransch under sin yrkeskarriär. Av dessa har ungefär varannan studerat för att få ett nytt yrke eller en ny examen.
– Det är sannolikt att coronakrisen höjer efterfrågan på utbildning. Statusen är viktig, och få vill ha etiketten "arbetslös". Av samma orsak kan man tänka sig att folk söker arbeten som de egentligen är överkvalificerade för, för att de vill ha ett yrke.
Coronaepidemin har gett grogrund för återkommande diskussioner om vad som kommer efter krisen. Finns det en framtid för till exempel turismyrkena, eller borde man söka sig bort från branschen?
– Det finns två skolor kring den frågan. Jag ser det som osannolikt att krisen ändrar på de underliggande, stora trenderna kring vilka jobb som behövs i framtiden. Vi ser fortfarande pandemin som tillfällig, och det är svårt att tänka sig att till exempel människors behov av att resa försvinner helt.