Österbotten vill locka nya invånare med livskvalitet

Vasa ska bli den lyckligaste staden i världens lyckligaste land och Jakobstadsregionen lyfter svansen övertygad om att livskvalitet i vardagen kommer att bli en bristvara. Österbotten ser sig som morgondagens vinnare men saknar en gemensam vision.

Stora och täta stadsområden utpekas som förlorare, mindre städer och landsbygden som vinnare i livet efter coronaepidemin. I Österbotten ser man närheten till havet som en stor outnyttjad potential.

Bortsett från det stora frågetecknet som är coronapandemin, vars utgång och samlade effekter ingen ännu kan förutspå, ser Österbottens framtid ljus ut. Det säger de regionala utvecklingsbolagen och näringsombuden från Larsmo ner längs kusten till Kristinestad.

– Frånsett en del undantag är läget förvånansvärt stabilt. Många exportföretag är sysselsatta med gamla beställningar och flera andra branscher rullar på. Företagen har lärt sig göra affärer trots omständigheterna men visst behöver vi en normalisering, säger Jarl Sundqvist, vd för Jakobstadsregionens utvecklingsbolag Concordia.

Stefan Råback, vd för Vasaregionens utvecklingsbolag Vasek, uppger att pandemin tillfälligt styrt om prioriteringarna från utveckling till att behålla det näringsliv regionen redan har.

– Servicesektorn har varit hårt drabbad sedan våren och nu börjar också exportindustrins underleverantörer och byggsektorn synas hos oss. Men Vasaregionen har ett starkt näringsliv med landets högsta industriproduktion per capita. Vardagen kantas också av positiva saker som att företag investerar och nya etablerar sig, säger Råback.

Enligt Johanna Peltoniemi, näringsombud i Kaskö, kom pandemin som en chock för framför allt ortens mindre företag och privatföretag inom turism- och restaurangbranschen. Nu visar det sig att branschen klarat sig bättre än väntat tack vare den ökade inhemska turismen.

– Augusti var strålande och det går bra för företagen. Men vi vet inte hur coronaläget utvecklas i höst.

Ökad inflyttning under pandemin

Ett positivt tecken för Österbotten är att inflyttningen från andra landskap ökat under pandemin. De som flyttade från Österbotten till en annan del av landet är fortfarande fler än de som flyttade in, men den negativa nettoomflyttningen har minskat med nästan hälften jämfört med samma period i fjol.

Under mars–augusti i år flyttade cirka 2 100 personer, över 60 personer fler än under samma period i fjol, till Österbotten från andra delar av landet. Ökningen gäller framför allt inom åldersgruppen 15–34 år, visar Statistikcentralens delvis preliminära uppgifter.

Största delen av de nyinflyttade kommer från Helsingfors, Karleby, Åbo, Esbo, Seinäjoki och Tammerfors. Merparten har landat i Vasa (1 588), Jakobstad (133) och Kronoby (97) men de flesta österbottniska kommuner har fått nya invånare.

Siffrorna är i linje med försäkringsbolaget Lokal-Tapiolas nationella undersökning från augusti där drygt 1 000 personer deltog.

Enligt undersökningen funderar var tredje stadsbo på att överge staden i jakt på en lugnare livsrytm, lägre boendekostnader, rymligare boende och bättre möjligheter till utomhusaktiviteter.

Större och tätare stadsområden utpekas som förlorare, mindre städer och landsbygden som vinnare.

– Havet är den största outnyttjade potentialen för Kaskö och Österbotten överlag, säger Peltoniemi och tar sin egen dotter, för tillfället bosatt i Tyskland, som exempel.

– Hon följer aktivt med jobbläget längs kusten eftersom hon vill återvända till havet. Vi borde slå mynt av havet, tryggheten och möjligheten till jobb, och locka unga som inte vill bilda familj i en storstad.

"Det låter kaboom när företag utvidgar"

Österbotten kämpar, liksom resten av landet, med en ogynnsam befolkningsutveckling och brist på arbetskraft, vilket hämmar företagens tillväxt och tär på livskraften.

I september gick Österbottens förbund ut med krav om att tillståndsprocessen för utländsk arbetskraft måste förenklas och regionerna ges bättre möjligheter att reagera på förändringar i arbetskraftsbehovet.

Närpes är en av få orter utanför tätorterna som växer tack vare arbetskraftsinvandringen.

– Det låter kaboom när företag i Närpes utvidgar. Ett växthus till betyder genast tiotals nya jobb. Med eller utan corona är efterfrågan på arbetskraft alltid större än utbudet, säger Stefan Malm, vd för det regionala näringslivsbolaget Dynamo Närpes.

Malm säger att regionen klarat sig "oförskämt bra" under pandemin, med varken massuppsägningar eller -permitteringar.

– Vår styrka är företagarnas entreprenörskap och öppenhet för arbetskraft från olika håll. De har inte läst rapporterna om vilka orter som väntas växa i framtiden utan de startar företag som i början sysselsätter dem själva och sedan hundratals, utan att knycka arbetstagare från resten av Österbotten.

En oroväckande trend är, enligt Malm, att vissa orter och branscher blir för specialiserade.

– I det långa loppet mår lokalsamhället bättre av en bred flora av företag som sysselsätter fler, vilket behövs för att locka nya invånare. Vi har allt från primärproduktion till metallindustri och hightech, vilket gör att stödtjänster också behövs. Det som vi behöver jobba på är marknadsföringen så att fler arbetstagare och företag ska uppleva Närpes som attraktivt, utan att vi först sökt upp dem.

Kunnig arbetskraft en bristvara

I fråga om arbetslöshet ligger Österbotten bra till i en nationell jämförelse. Något som Timo Aro, sakkunnig i region- och befolkningsutveckling, applåderade på Twitter när siffrorna för augusti publicerades.

Medan arbetslösheten i hela landet ligger på 12,5 procent återfinns åtta österbottniska kommu

ner bland de tolv kommuner med lägst arbetslöshet på fastlandet: Larsmo (4,1), Närpes (4,4), Kristinestad (5,2), Pedersöre (5,6), Nykarleby (5,7), Kronoby (5,9), Vörå (6,1) och Korsnäs (6,5).

Även här är det främst bristen på kompetent arbetskraft som hämmar utvecklingen.

Angelique Irjala, vd för Kristinestads näringslivscentral, anser att bristen på utbildningsmöjligheter på de mindre orterna i förlängningen drabbar de lokala företagen.

Det finns sju högskolor i Österbotten, så gott som alla i Vasa. Irjala efterlyser, liksom sin kollega i Kaskö, utlokaliserade utbildningsenheter och samarbete mellan kommunerna, företagen och utbildningsinstanserna.

– I fjol undersökte vi företagens utvecklingsbehov och kontaktade de svensk- och finskspråkiga utbildningsinstanserna i regionen. Det ledde till examensarbeten och jobb. Men de svenskspråkiga universitetsoch yrkesutbildningsstäderna var väldigt svårflörtade. Intresset var klart större i Seinäjoki och på annat finskspråkigt håll, säger Irjala.

I Kristinestad och Kaskö ses städernas strategiska läge, hamnar och samarbete med Syd-Österbotten som styrkor, då de erbjuder en naturlig port till fler marknader. Ändå upplever man att de södra delarna av Österbotten ofta glöms bort.

Peltoniemi nämner landskapets nya trafikstrategi som nyss var på utlåtanderunda, där Kaskö tvingades påpeka att deras hamn helt hade lämnats bort.

– Kaskö är den största hamnen i Österbotten sett till godsvolymen och -mängden i augusti i år. Den är en av landets viktigaste exporthamnar för sågade trävaror och cellulosa, och har specialiserat sig inom hantering av kemiindustri- och bulkfrakt. Hamnen har direktförbindelse till stamväg 67 och järnvägsnätet via Seinäjoki. Därtill ligger riksåttan nära.

Peltoniemi uppger att godsvolymen i augusti ökade med sex procent från i fjol, vilket är det bästa resultatet på tolv år.

– Planen är att också börja hantera containrar. Målet är att bli den naturliga sjövägen ut i världen från södra Österbotten och trakterna inåt landet.

Österbottens akilleshäl: politiken

Samtliga utvecklingsbolag och ombud efterlyser ett större regionalt samarbete och satsningar på infrastruktur för att framför allt exportföretagen ska stanna kvar och kunna utvecklas i Österbotten. Däremellan jagar regionerna på samma mark.

Enligt Johanna Peltoniemi borde politikerna inse att regionerna tillsammans kan erbjuda mer och få större synlighet.

– Kustösterbotten har exempelvis alla förutsättningar att bli nästa Lappland och locka inhemska och utländska turister. Alla behöver inte kunna erbjuda all service utan man bygger upp nätverk på samma sätt som inom turistnäringen i Lappland.

Angelique Irjala och Stefan Malm ser den österbottniska attityden som det verkliga trumfkortet.

Malm beskriver österbottningar som rejäla, vilket uppskattas på den globala marknaden. Irjala lyfter fram attityden som särskiljande: man ser mera positivt på det mesta trots att utmaningarna är desamma.

Samtidigt borde fler företag trycka på uppdatera-knappen, konstaterar Irjala.

– Nästa stora grej handlar kanske inte om byggande eller en fysisk fabrik med hundra anställda. I dag kan du bo i Kristinestad och driva ditt företag online eller jobba för ett internationellt företag på distans. Vi måste våga tänka nytt och satsa.

Ser möjligheter med krisen

Jarl Sundqvist ser också spretigheten i fråga om en gemensam vision som en svaghet och inflyttningen som en ödesfråga. Misslyckas regionerna med den kanske storföretagen flyttar bort.

– Livskvalitet i vardagen kommer att bli en bristvara i framtiden. Det finns ett intresse för vårt budskap om allt som Jakobstadsregionen och Österbotten kan erbjuda. Historiskt har den här regionen varit bland de snabbaste att återhämta sig tack vare den mångsidiga och slitstarka näringsstrukturen. Så fort pandemin passerat kommer vi snabbt i gång igen, säger Sundqvist.

– Man tror på sig själv inom alla regioner, vilket är mest positivt. Det medför att man ofta vill profilera sig som sig själv.

Den nya Kvarkenfärjan, framtidsarbetet med elflygplan och riksåttan samt kampen för omfattande jour på Vasa centralsjukhus, där Österbotten avgick med segern, är exempel på att österbottningarna också kan sluta upp.

– När nöden blir tillräckligt stor hittar landskapet en gemensam åsikt som för saken framåt, konstaterar Sundqvist.

I oktober meddelade Vasek och Vasa stad att man ämnar bli den lyckligaste staden i världens lyckligaste land, och i kampanjen ingår ett samarbete med betydande företag i regionen.

Enligt Stefan Råback verkar det enklare att styra upp samarbete med Sverige än med andra regioner i Finland, kanske för att konkurrensaspekten är mer påtaglig här.

– Men vi klarar oss inte ensamma. Förutom samarbetet inom landskapet behöver vi lägga extra kol på nätverken med Helsingfors, Tammerfors och Seinäjoki. Det är väsentligt att många i Finland känner till Vasaregionen och Österbotten. Skulle du flytta till en ort som du aldrig besökt?

I Österbotten bor den näst friskaste ■ befolkningen på fastlandet. Österbottningarna har den högsta förväntade livslängden i Finland: 82,9 år, enligt uppgifter från Österbottens förbund.

Folkmängden i Österbotten beräknas minska med 1,2 procent under de ■ kommande decennierna. I tre kommuner väntas invånarantalet öka: Närpes som en följd av invandringen, Larsmo som en följd av nativiteten och Vasa som en följd av urbaniseringen.

Stefan Malm är vd för det regionala ■ näringslivsbolaget Dynamo Närpes.

Angelique Irjala är vd för Kristinestads ■ näringslivscentral.

Stefan Råback är vd för Vasaregionens ■ utvecklingsbolag Vasek.

Johanna Peltoniemi är näringsombud ■ för Kaskö stad.

Jarl Sundqvist är vd för Jakobstadsregionens ■ utvecklingsbolag Concordia.