Polisen får nu skjuta skarpt mot demonstranterna
Polisen i Belarus tilllåts att skjuta skarpt mot demonstranter som protesterar mot regimen, meddelar landets inrikesminsiterium. Beskedet kommer dagen efter att minst 700 personer greps i samband med protester.
Det belarusiska inrikesministeriet motiverade sitt besked om skarpa vapen mot demonstranterna med att de som protesterar har radikaliserats, rapporterade nyhetsbyrån AFP.
"Av detta skäl kommer polis och säkerhetspersonal inte lämna gatorna, och man kommer att använda vapen för att bekämpa kravaller samt dödliga vapen om så krävs", hette det i ett uttalande på måndagen.
Åtminstone 26 personer som greps i samband med söndagens protester var journalister och enligt inrikesministeriet misstänks de för olydnad mot polismakten.
Sedan presidentvalet har journalister gripits fler än 230 gånger i landet, enligt tre stora branschorganisationer, bland dem det belarusiska journalistförbundet.
I ett öppet brev skriver de att en redan tidigare svår situation för journalister har blivit katastrofal. I över 50 fall har journalister blivit misshandlade av rättsväsendet, skriver de.
Vissa uppges ha blivit utsatta för tortyr och mycket utrustning och material har beslagtagits eller förstörts.
Chefredaktör greps
I början av protesterna stängde myndigheterna tillgången till internet under en tid. En av landets största oberoende nyhetskällor, sajten Tut. by, har blivit av med ett slags licens som krävs för att få arbeta journalistiskt vid större händelser i landet.
I september greps chefredaktören för den oberoende nyhetssajten Nasja Niva efter publiceringen av en artikel om övervåld.
Vid söndagens protester använde polisen vattenkanoner och sköt gummikulor, enligt människorättsorganisationen Vjasna. Precis som vid tidigare protester finns det uppgifter om övervåld.
Av de över 700 som greps hålls majoriteten fortfarande i förvar i väntan på nya besked från rättsväsendet.
Europa håller andan medan vinterkylan kryper närmare. Och det är en ödslig vinter som väntar många européer – den nya vardagen stavas distansundervisning, stängda barer och inställda sportevenemang.
Med höstens ökade smittspridning tycks den europeiska kartan ritas om. Länder fragmenteras, delas in i olikfärgade zoner och kategorier beroende på smittläget just där. Boendeort bestämmer rörelsefriheten och vilka nöjen som står till buds. I de allra flesta länder är det unga som både drabbas mest och beskylls för att ligga bakom ökningen.
I Frankrike, där över 15 000 nya fall rapporteras dagligen, är två tredjedelar av landet nu en så kallad röd zon. På platser på den högsta nivån, bland annat Paris, måste barer hålla stängt, munskydd är obligatoriskt och folksamlingar får bestå av max tio personer. Och den ökade smittspridningen kan leda till än mer kraftfulla restriktioner, enligt premiärminister Jean Castex.
– Ingenting kan uteslutas, svarar Castex på Franceinfo radios fråga om tänkbara lokala lockdowns.
Även i Storbritannien kan invånarnas vardag framöver komma att skilja sig åt beroende på landsände. Premiärminister Boris Johnson presenterade i går en ny plan för att sätta halt för de stigande smittsiffrorna, en där landets städer och regioner på onsdag delas in i tre kategorier beroende på den aktuella situationen.
På den lägsta nivån – medelhög spridningsrisk – gäller bara de nationella restriktionerna, som att pubar och restauranger bara får ha öppet till klockan 22 och att högst sex personer får samlas åt gången.
Under kategori två – hög spridningsrisk – skärps reglerna för hur många som får träffas samtidigt även på pubar. Kategorin gäller för bland annat Nottinghamshire samt östra och västra Cheshire.
I kategori tre – mycket hög spridningsrisk – blir det aktuellt med nedstängningar av en rad typer av ställen där folk samlas, exempelvis pubar och barer. Dessutom införs hårdare regler för hur många personer man får umgås med och restriktioner för ickenödvändiga resor utanför närområdet. Merseyside med storstaden Liverpool är hittills det enda området i kategori tre.
I Italien – initialt ett av de värst drabbade länderna i Europa – har de senaste dagarnas virustal toppat de svåraste dagarna i mars. Enligt ett regeringsdekret som nyhetsbyrån Reuters tagit del av får italienska bröllop och hemmafester snart max ha tio gäster, 15 på begravningar. Detsamma gäller amatöridrotten – kontaktsporter med fler än sex deltagare sätts enligt dekretet på paus.
Plötsligt stigande smittkurvor syns även i flera stora tyska städer, bland annat Berlin, Frankfurt och Bremen. Så långt har landet klarat anstormningen förhållandevis väl – men den nya ökningen innebär att samhällssystemen börjar få svårt att möta behoven, rapporterar BBC. Och en ny lockdown uppges bli ekonomiskt svårgenomförbar – reglerna kring sjuklön och statligt stöd i pandemitider är helt enkelt för generösa, enligt BBC:s reporter i landet.
– Det är nu vi bestämmer i vilket skick Tyskland kommer att ta sig igenom pandemin den här vintern, sade förbundskansler Angela Merkel i fredags, kort före beskedet om att barer, kaféer och restauranger i många städer från och med nu måste stänga klockan 23.
Skapar konflikter
Ett annan av Europas pandemisorgebarn är Spanien – landet med flest bekräftade fall i Europa i absoluta tal. På måndagen vårdades fler än 10 000 spanjorer med bekräftad covid-19 på sjukhus i landet. Testkapaciteten varierar region till region, skriver BBC. Värst drabbat är regionerna Katalonien, Baskien, Aragonien samt Madrid, som nyligen förvandlats till landets största smitthärd.
Även i Spanien varierar restriktionerna mellan regionerna – i Katalonien hålls nattklubbar stängda medan invånare i vissa andra städer förbjuds helt att lämna sin stad.
Ökad smittspridning och tuffare restriktioner plågar även befolkningen i bland annat Nederländerna, Slovakien samt Tjeckien, där distansundervisning införts och restauranger och barer nu måste stänga klockan 20, enligt The Guardian.