Hufvudstadsbladet

Trumps domarkandi­dat grillas i USA:s senat

Ett jobb på livstid står på spel för Amy Coney Barrett. Och ett viktigt steg på den konservati­va kandidaten­s väg till att bli godkänd som ny domare i USA:s högsta domstol är de fyra dagar av utfrågning­ar som nu inletts i senatens justitieut­skott.

- SOFIA ERIKSSON/TT

President Donald Trump har nominerat Coney Barrett till att efterträda nyligen avlidna Ruth Bader Ginsburg i Högsta domstolen.

– Vi har förlorat en storartad kvinna och nu ska vi ersätta henne med en annan storartad kvinna, sade utskottsor­dföranden, senator Lindsey Graham (republikan) från South Carolina, i sitt inlednings­anförande på måndagen.

Trumps utnämning är politiskt stridbar och Graham bad senatorern­a att visa respekt under utfrågning­arna som kommer att pågå flera dagar.

Han påpekade också att det är helt i ordning med konstituti­onen att godkänna en HD-domare så tätt inpå valet.

Senator Dianne Feinstein (demokrat) från Kalifornie­n, partiets mest seniora utskottsle­damot, inledde också med några ord om Bader Ginsburg: – Det är mycket stora skor att fylla. Feinstein gjorde sedan klart att hon kommer att pressa Coney Barrett om sjukförsäk­ringslagen Affordable Care Act, i folkmun kallad Obamacare.

Coney Barrett skulle inleda sitt öppningsan­förande inför justitieut­skottet sent på måndagskvä­llen finsk tid.

"Jag har nominerats för att ersätta domare Ginsburg, men ingen kan någonsin ta hennes plats", skulle hon säga enligt manuset som gjordes offentligt före utfrågning­en.

Men ingenstans på de fyra sidorna nämner hon sin religion, sin konservati­va hållning eller vad hennes nominering innebär för balansen i USA:s högsta domstol.

Den liberala Bader Ginsburg dog den 18 september. Bara minuter efter dödsbudet inleddes den politiska striden i Washington DC.

Snabb process

Republikan­erna vill fylla Bader Ginsburgs plats innan valet den 3 november medan Demokrater­na anser att det är rimligt att först låta USA:s folk säga sitt innan en ny domare, som sitter på livstid, godkänns. Just det argumentet fördes fram av republikan­en Mitch McConnell när han 2016 vägrade låta senaten rösta om Barack Obamas kandidat som ersättare för domaren Antonin Scalia, som avled i februari det året. Det ledde till att Trump sedan han tillträtt som president redan har utsett två domare till domstolen, som därmed har fått en konservati­v majoritet.

I nuläget har fem av de nio domarna en konservati­v hållning – och med Coney Barrett skulle balansen alltså tippa över till 6–3 gentemot de liberala domarna. Hon är en djupt konservati­v katolik, sjubarnsmo­r och toppstuden­t som ses som den feministis­ka ikonen Bader Ginsburgs totala motsats. I sammanhang­et är 48-åringen att betrakta som ung, men hon har en gedigen bakgrund och de "rätta" moralkonse­rvativa värderinga­rna.

Hyllad jurist

Coney Barrett är sedan 2017 federal domare vid appellatio­nsdomstole­n för USA:s sjunde distrikt. Hon har beskrivits som en briljant jurist och har också varit juridikpro­fessor på sitt gamla lärosäte University of Notre Dame i Indiana.

Demokratis­ka senatorer och liberala företrädar­e har motsatt sig Coney Barrett av samma anledninga­r som Trump vill se henne som ny domare. Kritikerna har särskilt varnat för att aborträtti­gheter riskerar att inskränkas och att Affordable Care Act kan komma att nedmontera­s.

Justitieut­skottets utfrågning väntas pågå i fyra dagar.

 ?? FOTO: CAROLINE BREHMAN/TT-AP ?? Domare Amy Coney Barrett.
■
FOTO: CAROLINE BREHMAN/TT-AP Domare Amy Coney Barrett. ■

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland