Vårens bud om munskyddens effekt födde skepticism
De finländska myndigheterna gav inte avsiktligt vilseledande information om munskydd. Men vårens budskap byggde delvis på logiska felslut och underblåste munskyddsskepticism, enligt en forskningsrapport.
Myndigheternas nedtoning av munskyddens effekt i våras ledde till feltolkningar, enligt en rapport.
– Det gav många missuppfattningen att till exempel tygmasker inte erbjuder något skydd alls mot corona, säger Pasi Malmi, en av forskarna bakom rapporten.
En kritikstorm rasar kring regeringens hantering av munskyddsfrågan under coronakrisen. Debatten handlar om att myndigheterna i våras tonade ned betydelsen av munskydd, men nu utfärdar allmänna munskyddsrekommendationer.
En finländsk forskargrupp har studerat myndigheternas kommunikation kring munskydd i en referentgranskad rapport som publicerades på tisdagen.
Enligt rapporten står orsakerna till att munskyddsrekommendationen i våras uteblev att finna i "kulturella, historiska, byråkratiska, politiska och medicinska diskurser utifrån vilka kommunikationsnätverket bestående av myndigheter, medier och medborgare delvis gjort ovetenskapliga felslut".
Därutöver har "myndigheternas sätt att informera bidragit till feltolkningar bland medborgarna". Rapporten betonar ändå att myndigheterna inte avsiktligt fört någon bakom ljuset.
Pasi Malmi, doktor i administrativa vetenskaper och en av forskarna bakom rapporten, benar ut resonemanget.
– Missförstånden handlar delvis om en överbetoning av den strikta formen av medicinsk bevisföring, alltså randomiserade kontrollerade studier (förkortat RCT). Eftersom det inte fanns tillräckligt med RCTstudier om munskydd kom Socialoch hälsovårdsministeriet i sin utredning i våras fram till att nyttan med munskydd är liten eller obefintlig, säger Malmi.
– Det är ett logiskt felslut. Bristen på hundra procent säkert bevismaterial bevisar enbart att det råder brist på bevismaterial, inte att munskydden
❞ De bästa fibermunskydden i butikerna ger ungefär 80 procents skydd, och de bästa tygmunskydden 60–70 procent. Men det gäller att läsa varudeklarationen: dåliga kirurgiska masker ger sämre skydd än bra tygmasker.
är onödiga, fortsätter han.
Nedtoningen av munskyddens betydelse i våras berodde enligt forskarna också på att standarder på skydden fick en stor roll.
– Inom hälsovården ställs väldigt höga krav på munskydd. Då inte ens de bättre skydden som gick att få tag på i butikerna levde upp till hälsovårdens standard stannade man för formuleringen att "munskyddet inte skyddar användaren", säger Malmi.
Då munskydden i butiken också var försedda med motsvarande brasklappar spred sig enligt forskarna en uppfattning om att till exempel tygmasker inte erbjuder något skydd alls.
– Man borde egentligen ha sagt att de ger ett otillräckligt skydd, säger Malmi.
Rapporten framhåller också den politiska dimensionen.
– Det fanns inte tillräckligt med kirurgiska munskydd av fibermaterial att köpa. Därför ville man inte heller ge en sådan rekommendation, säger Malmi.
Han lyfter också fram den byråkratiska traditionen: medborgarna ska kunna lita på den information som myndigheterna ger ut.
– Därför är man försiktig och går ogärna in och korrigerar tidigare budskap, säger Malmi.
Dog efter fyra dagar
Rapporten stöder också intrycket av att man i Finland – som i många andra europeiska länder – delvis var oförberedd på den typ av situationer en viruspandemi kan orsaka.
– Här går också att se en något konservativ inställning till influenser från främmande kulturer. Man ville inte ha det spektakel det innebär om alla plötsligt ska bära munskydd, säger Malmi.
I Europa finns enligt Malmi en tendens att tro att man är steget före omvärlden i hälsofrågor. Han lyfter fram ett exempel från år 1910 då den manchuriska lungpesten bröt ut i Kina. Då införde den kinesiska läkaren Wu Lien Teh munskydd för att stoppa den luftburna smittan. Men hans franska kollega Gerald Mesny avfärdade munskydden som humbug.
– Fransmannen reste själv till Manchuriet för att bevisa sin tes och besökte en av klinikerna. Han smittades med pesten och var död fyra dagar senare. Hans öde gjorde skydden populärare i Europa. Men mot spanska sjukan hjälpte de inte så bra, delvis för att de användes fel. Därför sjönk populariteten igen, säger Malmi.
En gång för alla: kan vi vara säkra på att de masker som nu finns tillgängliga ger skydd mot corona? – De är jämförbara med säkerhetsavstånd: de skyddar inte med säkerhet, men de ger ett visst skydd. Laboratorietester visar att kirurgiska fibermasker filtrerar bort 95 procent av virusaerosoler av en storlek på tre mikroner. De bästa fibermunskydden i butikerna ger ungefär 80 procents skydd, och de bästa tygmunskydden 60–70 procent. Men det gäller att läsa varudeklarationen: dåliga kirurgiska masker ger sämre skydd än bra tygmasker.
Forskarnas rapport innehåller också en ekonomisk kalkyl. Enligt uträkningen skulle omfattande munskyddsanvändning under pandemin kunna ge samhällsekonomiska besparingar på 23–28 miljarder i Finland, beroende på i hur hög grad munskydd används i olika åldersgrupper.
– Även om myndighetsinformationen inte var avsiktligt vilseledande verkar det ha uppstått en rätt stor grupp som fortfarande har en förringande eller negativ attityd till munskydd. Om man tidigt hade gått ut med att det ser ut som om munskydden ger ett visst skydd skulle förtroendet sannolikt vara högre. Forskning visar att människor inte grips av panik även om rekommendationerna i början bara är riktgivande och sedan förstärks.
– Däremot kan en helomvändning tära på förtroendet.
Rapporten Kasvomaskien hyödyt ja haitat sekä maskipäätösten taustoja har publicerats av den tvärvetenskapliga forskargruppen Tassu. Namnet står för Todennettujen Asioiden Suomi. Artikelförfattarna är förutom Pasi Malmi professor Ali Harlin vid VTT, mikrobiologen Vesa Kirjavainen vid HUS, teknologie doktor Marja Rissanen vid Aalto-universitetet och ingenjören och politices magistern Thomas Brand.