Allt dyrare väderextremer
De naturkatastrofer som beror på väderextremer skördar betydligt färre dödsoffer än förut. I gengäld blir de allt fler och står samhället allt dyrare, visar en färsk rapport.
De naturkatastrofer som anses ha en klimatkoppling har blivit betydligt fler och skadorna klart dyrare på 50 år, även om dödstalet i katastroferna har minskat ansenligt. Det ekonomiska priset väntas bara stiga i framtiden.
Under de senaste 50 åren har världen drabbats av över 11 000 vädereller klimatrelaterade naturkatastrofer. De har skördat drygt 2 miljoner människoliv och kostat motsvarande drygt 3 biljoner (3 000 miljarder) euro i materiella förluster.
Positivt är att antalet dödsfall i de här katastroferna har minskat med två tredjedelar på 50 år. Dåliga nyheter är att antalet katastrofer har ökat femfalt och att värdet av de ekonomiska förlusterna har ökat sjufalt på samma tid, enligt rapporten 2020 State of Climate Services som Meteorologiska världsorganisationen tillsammans med flertalet andra FNinstanser och några finansinstitut släppte på tisdagen.
Rapporten säger att väderextremerna har ökat i förekomst och intensitet, och att konsekvenserna av dem har förvärrats, som en följd av klimatförändringarna. Sårbara och utsatta samhällen har drabbats oproportionellt hårt, men trots det omfattas en tredjedel av världens befolkning alltjämt inte av förvarningssystem.
Som en följd av det ledde orkaner, översvämningar, torka och mark- och skogsbränder till att 108 miljoner människor var i behov av humanitära hjälpinsatser bara under år 2018. Och inom tio år, förutspår rapporten, riskerar den siffran att ha ökat med nästan 50 procent. Bara räknat i pengar kan samhällen räkna med en nota på tiotals miljarder om året.
Omforma väderrapporten
Rapporten pekar på att flertalet regeringar kunde investera i effektiva förvarningssystem och stärka sina nationers motståndskraft vid och återhämtningsförmåga efter väderextremer. Den föreslår också att väderprognoserna, när det gäller risken för extremväder, skulle fokusera på "vad vädret kommer att göra" snarare än "hur vädret kommer att bli", för att samhällena ska uppfatta varningssignalerna rätt.
"Förvarningssystem är förutsättningar för att effektivt minska risken för katastrofer och för att anpassa sig till klimatförändringar. Beredskap och förmåga att reagera i rätt ögonblick kan spara många liv och skydda samhällen överallt", säger Petteri Taalas, generalsekreterare vid Meteorologiska världsorganisationen, i ett uttalande.
Nästan alla de minst utvecklade länderna och de små önationerna, som är sårbarast för klimatkatastrofer, prioriterar förvarningssystem mycket högt i sina nationella klimatåtaganden under Parisavtalet. Dessvärre saknar många av dem resurser, och klimatfinansieringen hittar inte alltid fram till dem som är i störst behov, noterar rapporten.
Utöver att många av världens fattigaste länder saknar förvarningssystem brister det också i många länder som har tillgång till dylika system. Det felar framför allt i steget från tidig varning till tidig handling.
Rapportens slutsats är att det gäller att investera mer i anpassningsåtgärder för klimatförändringar, så att allt fler människor varnas i tid och kan agera för att rädda sig. Och här finns faktiskt en gnutta hopp: den internationella klimatfinansieringen för anpassning rör sig nu kring 500 miljarder euro.
Trots att summan är rekordstor utgör den bara 5 procent av all klimatfinansiering och investeringarna i förvarningssystemen utgör i sin tur bara en bråkdel av anpassningspengarna.