”Märkbart bättre, men de stora städerna drabbas väl hårt”
SFP meddelade för ett par veckor sedan att partiet inte godkänner förslaget till vårdreform som hade inneburit att Nyland och Österbotten hade gått stort på minus. Den nya uppgörelsen kan partiet leva med, men de stora städernas situation oroar fortfarande partiordförande Anna-Maja Henriksson.
SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson, är inte direkt begeistrad av den vårduppgörelse som regeringen har tagit fram, men kan leva med den.
– Förslaget är märkbart bättre än det förslag som gick på remiss och som vi inte kunde godkänna. Det har krävt oerhört mycket jobb att hitta lösningar för finansieringen av de kommande landskapen så att de framöver ska klara av att sköta sina uppgifter, säger Henriksson till HBL.
I det ursprungliga förlaget hade vissa landskap kunnat förlora 150 euro per invånare medan andra landskap hade fått 150 euro mer per invånare.
– Det här skulle ha lett till mycket stora nedskärningsbehov, framför allt i huvudstadsregionen. Men vi lyckades få det ändrat till en asymmetrisk modell där vissa landskap kan förlora max 100 euro samtidigt som andra kan få 200 euro mer.
Henriksson är nöjd över att vårdområden med tvåspråkig befolkning får lite mer pengar än det först var tänkt i och med att tvåspråkighetskoefficienten höjs från 0,35 till 0,5 då man räknar ut hur skattepengarna ska fördelas.
– Justeringen av tvåspråkighetskoefficienten innebär att Västra Nyland får en ökning på 8,7 miljoner euro, Helsingfors 5 miljoner euro, och Östra Nyland 3,2 miljoner euro, medan Vanda-Kervo får 1,5 miljoner mer än i det ursprungliga förslaget, säger Henriksson.
Övergångsperiod viktig
Henriksson säger att en delseger i överläggningarna var att övergångsperioden blir längre: År 2023 får alla landskap eller vårdområden skattemedel enligt samma premisser som i dag plus det nya tvåspråkighetstillägget. Finansieringen förändras sedan gradvis och 2026 är det meningen att de nya landskapen själva börjar uppbära skatt.
– Övergångsperioden var mycket viktig för oss. Det ursprungliga förslaget hade inneburit att vissa områden abrupt hade gått miste om stora summor, vilket hade lett till uppsägningar av läkare, sjukskötare och socialarbetare. Det kunde vi inte gå med på. Därför är frågan om landskapens beskattningsrätt viktig, säger Henriksson.
Knepigaste frågan är fortfarande enligt Henriksson att uppgörelsen inte i tillräckligt hög grad tillgodoser de stora städernas behov.
– Den biten måste vi ännu säkert fortsätta se på. För de stora städerna kommer det att ha en avgörande betydelse att landskapsfinansieringen blir sådan att man också i städerna kan få en god vård och omsorg, säger Henriksson.