Munskydd på jobbet nytt vapen mot viruset

Regeringen ser över lagen om smittsamma sjukdomar

Huvudstadsregionens städer tar till skärpta åtgärder för att minska smittspridningen. Nu rekommenderas munskydd på alla arbetsplatser där folk har kontakt med kolleger, vid möten, i kontorslandskap och i kafferummet.

Publika evenemang med över 20 personer får munskyddstvång. Exakt hur munskyddstvånget kommer att formuleras blir en fråga för Regionförvaltningsverket i Södra Finland som också får ta ställning till sanktioner mot munskyddsvägrare och hur det nya obligatoriet ska övervakas.

– Vid större evenemang finns det en risk att man smittar varandra. Vi vill inte helt och hållet förbjuda större tillställningar utan väljer att i stället utfärda striktare munskyddsregler, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.

Regeringen och oppositionen samlades i går för att gå genom hur lagen om smittsamma sjukdomar kunde uppdateras. Kommunerna kan få större befogenheter att ingripa.

När den sittande regeringen startade arbetet med sin version av vårdreformen skulle patienten och situationen på vårdcentralerna vara i fokus. Kommunerna fick ansöka om extra pengar för att förbättra och utveckla arbetet på de befintliga vårdcentralerna.

Men ohjälpligen handlar också den här versionen av vårdreformen om strukturer och hur vården ska styras, organiseras och finansieras. Då är det svårt eller till och med omöjligt att presentera reformen ur patientsynpunkt.

Det råder ingen oenighet om att vården måste omorganiseras i Finland. Det finns också enighet om målen. Vården ska bli mer jämlik, lättare tillgänglig och tyngdpunkten ska förskjutas till primärvården. Sjukvård på olika nivåer och socialvården ska integreras, man ska få all hjälp från ett och samma ställe. Om och när det lyckas gagnar det patienter och klienter men också samhället i form av snabbare och effektivare vård, vilket ger friskare människor och mindre kostnader.

Därför flyttar man över ansvaret för vården från 193 kommuner till 21 välfärdsområden, som det nu ska heta i stället för vårdlandskap, och Helsingfors.

Den här vårdreformen, precis som de tidigare versionerna, vågar ändå inte röra företagshälsovården, trots att den är en av de största orsakerna till att vården i Finland är väldigt ojämlikt fördelad. Ojämlikheten syns konkret i livslängden – en fattig mans liv är ungefär 10 år kortare än en välbeställd mans liv.

Regeringen Marins version av vårdreformen har av ansvariga omsorgsministern Krista Kiuru (SDP) kallats för en skelettversion, bara det allra nödvändigaste ska göras nu. Det är en av de stora skillnaderna till regeringen Sipiläs förslag, där tanken var att överföra väldigt mycket till de nya landskapen. Nu handlar det "bara" om social- och hälsovård och räddningsväsendet.

Den andra stora förändringen jämfört med den förra regeringens förslag är att den offentliga och privatproducerade vården inte görs likvärdiga. I den aktuella modellen är den offentliga vården definitivt husbonde.

När regeringens ministerarbetsgrupp för vård i tisdags presenterade de ändringar man har gjort utifrån responsen i de kring 800 utlåtanden som kommit in, var förhållandet till köpta tjänster från privata företag och tredje sektorn en av de viktiga ändringarna. Det sägs nu tydligare att det är möjligt med många vårdproducenter, trots att den offentliga sidan håller i tyglarna. I kommuner som helt har lagt ut sin vård till ett privat vårdföretag, eller ett samföretag, ges i de flesta fall möjlighet att omförhandla avtalet, i stället för att säga upp det.

Också finansieringsmodellen ändrades lite, men fortfarande dominerar koefficienten där sjuklighet, åldersstruktur och socioekonomi räknas in. I det ursprungliga förslaget stod den här koefficienten för 81,6 procent, efter ändringen står den för 81,45 procent.

Tvåspråkighetskoefficienten får större tyngd, från 0,35 till 0,5 procent, i praktiken handlar det om 30 miljoner. Det gagnar alltså tvåspråkiga områden.

Ett klart framsteg är att ordföranden för den nationalspråksnämnd som ska finnas i varje tvåspråkigt område får sitta med på styrelsemötena.

Det är verkligen välkommet att möjligheterna att bevaka rätten till vård på svenska stärks. Det är också klart att tvåspråkighet kostar och kräver extra resurser.

I tisdags blev det också klart att den här regeringen vill införa en områdesskatt, som skulle utöka autonomin. Lagstiftningen ska göras under den här valperioden, men träda i kraft först 2026, då vi redan har en annan regering. Alla oppositionspartier är emot skatten.

Experter bedömer att möjligheterna att genomföra vårdreformen nu är större än tidigare. Grundlagsutskottets alla fem tidigare utlåtanden har beaktats, en ny fråga är däremot lösningen i Nyland.

Det finns förstås inga garantier för att vårdreformen blir av. Det finns ändå all anledning att hoppas att vårdreformen nu godkänns. Den är nödvändig med tanke på vården, men också med tanke på politikens trovärdighet.