Smältande permafrost försvårar klimatmodelleringen
När permafrosten smälter frigörs otaliga organiska föreningar, visar forskning vid Helsingfors universitet. Det är spännande eftersom ingen vet om det accelererar eller bromsar klimatförändringarna.
När klimatförändringarna värmer upp atmosfären smälter den arktiska permafrosten. Då frigörs metan och koldioxid, som ytterligare försnabbar uppvärmningen.
Men nu har ett forskarlag vid Helsingfors universitet konstaterat att det inte bara är växthusgaser som frigörs när den eviga tjälen inte längre är evig. Ur de uråldriga torvjordarna frigörs också hela hopen organiska föreningar redan vid temperaturer strax över nollstrecket.
De föreningarna kan potentiellt påverka uppvärmningen, men det är oklart åt vilket håll – om de ytterligare späder på uppvärmningen eller om de tvärtom hejdar den fortsatta avsmältningen.
När forskarteamet tog prover från en palsmyr i Lappland och lät torven smälta i laboratorium noterade man att stora mängder organiska föreningar frigjordes. På sikt kommer alltmer kolväteföreningar att frigöras från permafrostjordarna på tundran.
Så vad leder det till? Jo, de här organiska föreningarna reagerar med andra föreningar i luften. Och då uppstår aerosoler.
Aerosolbildningen spelar en svårbestämd roll i det komplexa pusslet av samverkande reaktioner och processer som klimatförändringen innefattar. I viss mån ökar den molnbildningen, vilket minskar solstrålningen till jordytan och bromsar uppvärmningen. Men andra organiska föreningar kan fungera på motsatt sätt. Frågan är då vilka krafter som är starkare, de uppvärmande eller de nedkylande?
– Det kan vi inte svara på, åtminstone inte än, säger Minna Väliranta, forskare vid Helsingfors universitet och delaktig i den aktuella studien vars rön publicerats i en artikel i Environmental Research Letters.
Väliranta säger att man bara kan slå fast att de nya rönen tillför klimatmodelleringen en osäkerhetsfaktor.
– Vi behöver ta klart fler prover och analysera dem för att få en bättre helhetsbild.
Forskarna påpekar att mångfalden av organiska föreningar kan variera över den arktiska tundran. De prover man tog i Lappland skiljer sig sannolikt från prover i Nordamerika eller Sibirien. De reaktioner som uppstår i luften beror också på vilka andra föreningar där finns för de organiska föreningarna att reagera med. Skillnaderna kan vara stora till exempel mellan de högarktiska och obebodda breddgraderna och de mer tempererade och bebodda områdena.
– Det finns rätt olika slags stuff i luften på olika håll. Hur som helst ökar det här fyndet osäkerheten i klimatmodelleringen, säger Väliranta.
Forskarlaget kan ändå inte bedöma hur stor osäkerhetsfaktorn är. Först behövs mer provtagning från flera lokaler med olika slags torv. Vilka slags förmultnade växter torven innehåller och vilken konsistens den har kan spela in.
Är ert fynd en överraskning, Minna Väliranta? – Åtminstone är det mycket spännande. Tidigare har man tagit prover från grönländska mineraljordar, men de arktiska torvjordarna är annorlunda och mycket mindre utforskade. Om vi hade funnit att smältande permafrost inte frigör organiska föreningar kunde vi ha slutat här, men nu måste vi få veta mer. I den meningen är det en positiv överraskning.