Peak fossilt, än sen?
Mer opportunism och marknadsekonomi, tack, i klimatets namn!
Iårtionden pratade förståsigpåare om peak oil, tidpunkten för maximal exploatering av tillgängliga oljeresurser, varefter produktionen väntades sina. Nu har begreppet fått en omvänd innebörd. Vi kan nämligen stå inför ett permanent överutbud på det svarta, smutsiga guldet. Fram till 2019 växte den globala aptiten på olja likt en naturkraft, för att i fjol nå en årskonsumtion på dryga 100 miljoner fat. Sen kom pandemin – en nitlott för mänskligheten men med kortsiktig guldkant för klimatet. Bevittnar vi nu ett äkta trendbrott för utsläppen, eller bara ett futtigt hack i en stigande kurva?
Viruskrisen har pressat ner efterfrågan på olja och kol med 8 respektive 7 procent, och därmed beräknas de energirelaterade växthusutsläppen i år falla med historiska 7 procent. Det innebär utsläpp på ungefär samma nivå som 2010, konstaterar Internationella energimyndigheten IEA i rapporten World Energy Outlook 2020. Svackan blir kanske tillfällig, och den kommer med en svidande prislapp i termer av liv, hälsa och ekonomi.
Tempot inom klimatarbetet har varit för sävligt. Pandemin är både tidsmaskin och väckarklocka. Energikartan ritas om. Förnybara källor beräknas bidra med hela fyra femtedelar av ökningen i elproduktionen fram till 2030. Redan 2025 kommer förnybart att gå om kol som den främsta elkällan, bedömer IEA. I de flesta länder är solkraft billigare att installera än ny kol- eller gaskraft. Solceller tar sjumilakliv framåt och beräknas sätta nya rekord i utbyggnad varje år efter 2022.
Elnäten förblir den svaga punkten. Räcker byggnadstempot till? Både Tyskland och Sverige lider av flaskhalsar och obalanser. För en enskild villaägare lönar det sig ändå att beräkna hur snabbt en solcellsinstallation på ett tak med rätt läge, lutning och fri sikt mot solen går att räkna hem.
Parallellt med detta torkar oljeoch gasletning in. Investeringarna har minskat med en tredjedel sedan 2019. Oljejättar som Chevron, Exxon, Total, Royal Dutch Shell, BP och Eni redovisar brakförluster, flaggar dessutom för nedskrivningar av värdet på produktionsanläggningar. IEA beräknar att efterfrågan på olja slutar växa inom tio år. Vid peak olja av omvänd sort blir gamla tillgångar värdelösa.
Just nu råder stor politisk uppslutning bakom idén om gröna stimulanser – i teorin. Men i praktiken då? Regeringar öser stöd över flygbolag och tung industri. Törs beslutsfattarna ställa äkta, svidande miljökrav? Planar utsläppskurvan ut, stöps ekonomin om, på sikt? En kris är ett gyllene tillfälle att ta ett kliv mot omställning. Ett globalt ekonomiskt uppsving av gammal börd, med kolkraft, stålindustri och cement, skulle däremot utplåna alla terrängvinningar och definitivt förpassa klimatmålen utom räckhåll.
Att agera tvärt, med panikåtgärder eller totalförbud, är ingen framkomlig väg. Däremot kan en grön knuff hjälpa ekonomin växla in på ett mer hållbart spår.
Investeringar i teknikskiften och innovationer definierar kommande decennier. Men för att nå dit krävs ett globalt minimipris för koldioxid. Klimatpåverkan får inte vara gratis, men absurt nog har frågan aldrig ens dryftats på allvar inom FN. Också på denna punkt ställer covid-19 oss inför ett avgörande vägskäl. I de allra flesta länder förblir det helt eller nästan gratis att släppa ut växthusgaser. Därmed hotar utsläppen automatiskt studsa tillbaka då konjunkturen – förhoppningsvis – väl repar sig. Ändå finns hopp. I september sparkades Exxon Mobil ut från det anrika aktieindexet Dow Jones Industrial Average, efter 92 år. Inser otåliga miljö- och klimatkämpar som Extinction Rebellion att marknaden kan bli deras bästa allierade? Om kapitalismen ratar olje-, kol- och gasbolag tvingas dessa skifta strategi.
En kostnadseffektiv och målrationell klimatpolitik ligger inom räckhåll, kanske rentav med bevarad konkurrenskraft. Tillfället gör tjuven. Klimatsyndare är opportunister: de gör bot och bättring så fort det lönar sig.
Klimatkämpar: släpp de ideologiska skygglapparna, sluta dissa kapitalet, överge skrämselretorik och förbud. Tygla marknadens krafter.