Miljoner kan dö av svält.
I flera humanitära krisområden har läget förvärrats ytterligare under den pågående coronapandemin. Uppemot 270 miljoner människor kan drabbas av svält i år. Finland har omdisponerat sin biståndsbudget och reserverat 60 miljoner euro för att kunna reagera
Situationen i flera humanitära krisområden har förvärrats under coronapandemin. I till exempel Jemen riskerar tre miljoner människor att svälta ihjäl på grund av coronakrisen, uppger FN:s livsmedelsprogram WFP.
– Tiotals internationella hjälpoperationer i Jemen har lagts på is och leveranserna av humanitärt bistånd har minskat drastiskt, säger Pilvi Taipale på Utrikesministeriet.
Taipale är tillförordnad chef för ministeriets enhet för humanitärt bistånd och politik. Enligt henne är det framför allt indragna flygrutter liksom olika reserestriktioner som har trasslat till logistiken och frakten av förnödenheter till olika krishärdar.
– Många produktionskedjor i Asien har därtill tagit skada och leveranserna av till exempel tält, filtar och mediciner har försvårats på grund av pandemin, säger Taipale.
På grund av olika reserestriktioner kan hjälparbetare inte resa lika fritt som vanligt. I synnerhet i Haiti, Sudan, Jemen, Kongo, Syrien, Venezuela och Centralafrikanska republiken är den humanitära situationen kritisk.
– Det globala behovet av humanitärt bistånd har ökat med cirka 50 procent under pandemin, säger Satu Santala, chef för den utvecklingspolitiska avdelningen på Utrikesministeriet.
Enligt Santala har coronakrisen avbrutit en 30-årig gynnsam utvecklingstrend i världens fattigaste länder.
– Det globala finansieringsgapet är för närvarande 40 miljarder euro och det totala antalet människor som har brist på mat och riskerar att drabbas av svält har ökat med 80 procent. Enligt WFP kan upp till 270 miljoner personer drabbas av svält i år på grund av pandemin, säger Santala.
Världssamfundet har hittills lyckats trygga endast 25 procent av finansieringsbehovet samtidigt som upp till 100 miljoner människor nu lever under gränsen för absolut fattigdom.
Till exempel årets nobelpristagare, FN:s livsmedelsprogram WFP, gick i somras ut med en vädjan till världssamfundet och bad om tillläggsfinansiering på 5,9 miljarder amerikanska dollar (cirka 5 miljarder euro) för att kunna lindra nöden på olika håll i världen.
Finsk tilläggsbudget
Finland har omdisponerat sin biståndsbudget och reserverat 60 miljoner euro för att kunna reagera på alla nödrop som hänger ihop med pandemins följder i låginkomstländer. En sjättedel av den här klumpsumman har reserverats för humanitärt bistånd.
Merparten av den finska tilläggsbudgeten för humanitärt bistånd har slussats till FN:s avdelning för operativt stöd för att effektivera världsorganisationens förmåga att leverera förnödenheter.
– Vi har också beviljat tilläggsanslag till flyktinglägren i Östafrika, backat upp coronatestningen i Libanon och finansierat ett fältsjukhus i Jemen i samarbete med Finlands Röda Kors, säger Taipale.
Nu pågår också beredningen av en tilläggsbudget för att Finland ska kunna svara på en strid ström av förfrågningar från hjälporganisationer.
– Det kan jag inte säga eftersom vi fortfarande utreder frågan. Inga beslut har ännu fattats.
Enligt preliminära uppgifter planerar Finland bland annat att bevilja humanitärt bistånd till Sydamerika som har drabbats hårt av coronakrisen.
Fleråriga avtal ger förutsägbarhet
Riktlinjerna för Finlands humanitära bistånd bygger på tanken att cirka 30–40 procent av pengarna binds upp i fleråriga avtal med världens största biståndsorganisationer. Problemet med öronmärkt bistånd är att hjälporganisationerna inte kan frigöra sådana pengar snabbt då det uppstår akuta behov, som nu under coronakrisen.
– Det är viktigt att WFP kan räkna med kontinuerligt återkommande bidrag som inte är villkorade, säger Taipale.
Det är minst lika viktigt att koordinera hjälpinsatserna i tätt samarbete med lokala organisationer och institutioner på ort och ställe, anser hon.
– Vi behöver också förebyggande bistånd för att bygga upp olika länders förmåga att tackla kriser
och pandemier. Tyvärr är det få biståndsgivare som tycker att det här är sexigt. De flesta länder föredrar att finansiera akuta hjälpinsatser.
Enligt FN:s prognos kommer minst 15 miljoner kvinnor i låginkomstländer att utsättas för sexuellt våld under pandemin på grund av alla restriktioner och karantäner. Ett mål i den finska biståndsdiplomatin är att aktivt motarbeta sexuellt våld under humanitära kriser.
– Arbetet går bland annat ut på att utbilda hälsovårdspersonal så att de kan identifiera och hjälpa våldtäktsoffer. Vi stöder också grundandet av skyddshärbärgen och rådgivningstjänster till gravida kvinnor och familjer, säger Taipale.
I likhet med de flesta andra finländska arbetsplatser råder det reseförbud på Utrikesministeriets enhet för humanitärt bistånd under pandemin. Trots det har det internationella nätverksbygget inte gått helt i stå.
– Vi leder nu tillsammans med Belgien en arbetsgrupp som utarbetar principer för hållbart humanitärt bistånd. Arbetet fortsätter också under pandemin, säger Taipale.