Oro för minskad befolkning – men växande orter har också bekymmer
Bara hälften av tillfrågade svensk- eller tvåspråkiga kommuner anser att de är väl förberedd på demografiska förändringar. Skillnaderna mellan kommunerna har ökat. Befolkningen krymper, men koncentreras samtidigt till vissa områden.
– Om 15 år finns det inte ett enda landskap i Finland där det föds fler än det dör om fruktsamhetstalet förblir på den här nivån.
Det säger Lia Markelin, samhällsanalytiker vid tankesmedjan Magma.
Hon har tagit fram en rapport om hur väl svensk- och tvåspråkiga kommuner är förberedda på den demografiska utvecklingen.
– Enligt en prognos som Magma tog fram tidigare i år antas sammanlagt 24 svensk- och tvåspråkiga kommuner växa medan 25 antas krympa, säger Markelin.
Markelin säger att regionerna står inför ett allt mer differentierat läge.
– Befolkningen krymper men koncentreras också till vissa områden. Samtidigt töms tidigare bosättningsområden.
Däremot är prognoserna något ljusare för svensk- och tvåspråkiga kommuner än för landet som helhet.
Rapporten har gjorts i samarbete med Kommunförbundet och presenterades på ett webbinarium på tisdagen.
Rapporten visar att nästan alla kommuner är oroade över den demografiska utvecklingen. Kommunerna har många gemensamma utmaningar som den åldrande befolkningen, låg nativitet och investeringsbehov.
Men enligt Lia Markelin tampas kommunerna också med andra slags problem. I de växande kommunerna funderar man mera på till exempel integration och hur man kan motverka segregation.
– Andelen av de krympande kommunerna som är oroade för utvecklingen är mycket större – hela 80 procent – än i de växande kommunerna där motsvarande andel är drygt 50 procent.
Markelin säger att kommunerna är väl medvetna om de demografiska trenderna, och över 80 procent anser att de beaktat dem i sitt strategiarbete.
– Men när man talar om hur förberedda de är, är läget ett annat. Endast hälften anser att de är väl förberedda.
Går bra för Åland
Sedan 1990 har befolkningstillväxten i Svenskfinland i huvudsak koncentrerat sig till de största tvåspråkiga städerna som Åbo, Vasa och städer i huvudstadsregionen samt Åland. Enligt prognosen väntas trenden fortsätta.
I de flesta kommuner på Åland förväntas befolkningen växa. Oron
Enligt en prognos som Magma tog fram tidigare i år antas sammanlagt 24 svensk- och tvåspråkiga kommuner växa medan 25 antas krympa. Lia Markelin, samhällsanalytiker vid tankesmedjan Magma
Vi måste göra Finland mer barnvänligt. Mikko Ollikainen, riksdagsledamot (SFP)
för demografin är också mindre på Åland än på fastlandet.
Christian Dreyer är kommundirektör i Jomala på Åland. Han säger att man har satsat mycket på att planera attraktiva tomter i närheten av Mariehamn och kört en offensiv politik för att främja företagsamhet.
– Vi har inte haft någon betydande invandring i traditionell bemärkelse, men många flyttar till Åland från både Finland och Sverige.
Invandring
Befolkningstillväxten kommer i fortsättningen främst att ske via invandring. Enligt rapporten tror över 70 procent att de demografiska förändringarna kommer att leda till en större förståelse för invandring i den egna kommunen.
Invandring kräver däremot att man kan integrera folk genom att erbjuda arbete, vilket inte är fallet i alla kommuner.
Jan D. Oker-Blom, stadsdirektör i Lovisa, säger att han inte är överraskad av de resultat som framkommer i rapporten. Lovisa är en kommun
där befolkningen minskar mycket.
Oker-Blom säger att det är lätt att skylla på andra, men att man för länge sedan borde ha gått in för en starkare invandringspolitik. Enligt honom har man redan länge vetat åt vilket håll det barkar.
– Invandring i olika former är den enda nyckeln till att få kommunerna att växa. I det här skedet kan inte ens god nativitet rädda något. Men lagstiftningen begränsar också kommunernas möjligheter i den här frågan.
Efterlyser statligt stöd
Hela 90 procent av kommunerna efterlyser mer statligt stöd för att tackla de demografiska utmaningarna. Drygt 70 procent av de växande kommunerna tror att kommunen själv kan påverka sin utveckling, medan motsvarande siffra för de krympande kommunerna är cirka 40 procent.
Riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP), tidigare kommundirektör i Vörå, säger att kommunerna måste fundera på sin egen nisch när deras roll förändras i och med att socialoch hälsovården flyttas över till landskapsnivå.
– Demografin påverkas förstås också av en allmän trend om man vill bli förälder eller inte. Men det hänger också på kommunerna att tillhandahålla en kvalitativ basservicenivå såsom dagvård.
Ollikainen framhåller ändå att diskussionen också måste föras på statlig nivå.
– Vi måste göra Finland mer barnvänligt.