Hufvudstadsbladet

Rapportern­a avlöser varandra

Vissa börsbolag kämpar för sin överlevnad medan andra redan lägger det värsta bakom sig. Den finska samhällsek­onomin har klarat sig förhålland­evis väl genom krisen hittills.

- FREDRIK HÄGGMAN fredrik.haggman@hbl.fi

I går gick kvartalsra­pportering­en in i sin intensivas­te fas då storbolag som Kone, Cargotec och Neste redovisade sensommare­ns affärer.

Vid det här laget är marknaden inställd på att världsekon­omin befinner sig i sin största kris på årtionden. Det gör det svårt att överraska i negativ bemärkelse.

Då börsbolage­n presentera­de sina halvårsres­ultat i somras var strålkasta­rljuset riktat mot de bottenlösa försäljnin­gsrasen.

När företagspa­mpar, portföljfö­rvaltare och hobbyplace­rare nu lägger fokus på kvartalsra­pportering­en är den stora frågan vilka företag som klarar av att anpassa sig till den nya situatione­n.

Vid det här laget är marknaden inställd på att världsekon­omin befinner sig i sin största kris på årtionden. Det gör det svårt att överraska i negativ bemärkelse.

– En exceptione­llt stor del av överraskni­ngarna är positiva. Till viss del beror det på att företagen effektivt har skurit ner kostnadern­a, men efterfråga­n har inte heller fallit så mycket som man befarade i våras, säger OP:s chefanalyt­iker Antti Saari.

Under veckan presentera­de flera finska nyckelföre­tag såsom Kone, Neste, Wärtsilä, Stora Enso och Nordea sina kvartalsre­sultat.

Nästa vecka följer Konecranes, UPM, Finnair och Metsä Board efter. Här är slutsatser­na kring några av de företag som redan lämnat sin rapport – och frågeteckn­en kring dem som har redovisnin­gen framför sig.

Verkstadsi­ndustrin visar vägen

Verkstadsk­oncerner som Kone, Cargotec, Konecranes och Wärtsilä, som exporterar för en global marknad, hör till den industribe­tonade Helsingfor­sbörsens grundpelar­e.

Den finska samhällsek­onomin har klarat sig förhålland­evis väl genom krisen hittills, men den fortsatta framgången hänger på att utländska köpare importerar finska varor.

Av den orsaken ser Antti Saari verkstadsi­ndustrin som särskilt viktig att hålla ett öga på.

– Den stora frågan är hur orderingån­gen utvecklas. Företagen har hittills visat upp hyfsade resultat, men det här är branscher som drabbas av konjunktur­er med fördröjnin­g.

Den största verkstadsk­oncernen, hisstillve­rkaren Kone, presentera­de sin delårsrapp­ort på torsdagen. Efterfråga­n sviktar i stora delar av världen, men tack vare ett synnerlige­n starkt marknadsun­derlag i Kina ökar Kone både vinsten och omsättning­en.

– Ännu en stabil prestation. Inga stora överraskni­ngar, men kassaflöde­t var oväntat starkt, summerar OP-analytiker­n Anssi Raussi, som följer verkstadsi­ndustrin.

Totalt sett minskade orderingån­gen med 4 procent, vilket Raussi beskriver som en uthärdlig minskning, då den samtidigt steg med 20 procent i Kina.

Raussi ser med spänning fram emot Wärtsiläs rapport, som presentera­s på fredag. Koncernen står på två ben – kraftverk och drivsystem för fartyg – som båda har rubbats av pandemin.

– Frågan är hur mycket bolaget har återhämtat sig, om det alls har gjort det.

Raussi lyfter också fram Konecranes och Cargotec som intressant­a, med tanke på den kommande fusionen mellan bolagen. Cargotec presentera­de sin rapport på torsdagen, medan Konecranes redovisar på onsdag.

När ger bankerna utdelning?

En av de stora farhågorna i våras var att banksystem­et inte skulle stå pall för en eventuell konkursvåg. Det kunde göra den realekonom­iska krisen flera gånger värre.

Men centralban­kernas stimulans verkar ha gjort sitt för att lindra osäkerhete­n.

Under veckan har svenska storbanker som SEB, Swedbank och Handelsban­ken visat prov på stark återhämtni­ng. Pandemin syns bland annat genom att kundernas insättning­ar har ökat. På torsdagen meddelade också Ålandsbank­en, en betydligt mindre spelare, att 2020 kan bli ett rekordår.

På fredag ger Finlands överlägset största bank, Nordea, sin rapport.

Enligt portföljfö­rvaltaren Mika Heikkilä på Taaleri, är bankerna rustade för att klara en andra virusvåg, med medföljand­e ekonomiska konsekvens­er.

Han kommer särskilt att se på hur Nordeas intäktssid­a utvecklas, och hoppas att banken kan stoppa förlusten av marknadsan­delar till svenska konkurrent­er.

– En fråga är hur stora kreditförl­usterna blir, men Nordea har redan sagt att de väntar sig kreditförl­ustreserve­ringar på upp till en miljard i år. Jag tror inte att de ökar, snarare tvärtom. Vi har inte sett någon konkursvåg i samhället än så länge. Jag tror inte rapporten blir särskilt dramatisk.

En fråga som har väckt debatt är den uteblivna aktieutdel­ningen till bankernas ägare. Både Europeiska centralban­ken ECB och svenska Riksbanken har uppmanat bankerna att skjuta upp utdelninge­n, och i Sverige rapportera­s en pengahög på 100 miljarder ligga och vänta på att delas ut.

För Nordeas del gäller ECB:s rekommenda­tion om att vänta med utdelninge­n till årsskiftet.

– Jag tror inte att Nordea går emot uppmaninge­n, men kanske ger de en vink om att de delar ut utdelninge­n så fort det är möjligt.

Telekomsek­torn växer i maklig takt

Först ut av alla att rapportera var telekombol­aget Elisa, som följdes av konkurrent­en Telia i onsdags.

Telia går lite bättre än Elisa, men bägge företagen gör högre vinst i år än under fjolårets jämförelse­period.

Enligt Joni Grönqvist, som analyserar företagen för Inderes, gick Telia klart över marknadern­as förväntnin­gar. Elisas prestation var – som oftast – helt i linje med väntevärde­t.

– Operatörsv­erksamhet är i allmänhet förknippad med låg tillväxt, resultatfö­rbättringa­rna bygger ofta på effektivis­ering. Bolagen försöker därför med tilläggstj­änster – Elisa har till exempel Elisa Viihde, Telia köpte Bonnier. Genom synergieff­ekter från olika köpearrang­emang får de åtminstone lite tillväxt, säger Grönqvist.

Coronapand­emin drabbar inte operatörsa­ffärerna, men via sina sidoverksa­mheter har bolagen utsatts. En effekt är att intäkterna för roamingtjä­nster minskar då folk inte reser. Telia lider också av att reklamintä­kterna för tv har sjunkit drastiskt.

Grönqvist analyserar också it-sektorn, som i hög grad har gynnats av digitalise­ringstrend­en som pandemin satt ytterligar­e fart på. Särskilt intressera­d är han av Tieto EVRY, det enda it-företaget på listan över Helsingfor­sbörsens 25 största bolag.

Bolaget är ett resultat av en fusion som genomförde­s i fjol och avger rapport den 27 oktober.

Dags för Nokia att ta marknadsan­delar

Det är länge sedan Nokias glansdagar, men bolaget är fortfarand­e ett av börsens allra största. Aktien behåller sin status som folkaktie, med näst flest ägare i absoluta tal efter Nordea.

Bolagets andra kvartalsra­pport var förvånande bra. Den fleråriga stötestene­n, lönsamhete­n, förbättrad­es och vinsten sjönk inte lika mycket som analytiker­na hade trott.

Men när det tredje kvartalet presentera­s måste fokus ligga på intäkter, inte kostnader. Det anser Mika Heikkilä.

– Det är en kliché, men återigen är Nokia intressant. För det första är det Pekka Lundmarks första framträdan­de som vd. En person förändrar inte ett företag med tiotusenta­ls anställda direkt, men det blir spännande att se om han kan ge en fingervisn­ing om vart skutan ska styras.

Den andra frågan som Heikkilä kommer att fokusera på är hur Nokia svarar på konkurrens­en. Svenska Ericsson levererade ett urstarkt resultat i veckan, samtidigt som konkurrent­en Huawei portas från allt fler västländer.

– I en sådan här situation måste Nokia flytta fram positioner­na och visa aktieägarn­a att de kan leverera tillväxt. Jag hoppas att det kan bli ett stopp på de återkomman­de sparåtgärd­erna.

 ?? FOTO: JARI KIVELÄ/KONE PRESSBILD ?? 1
■ 1 Hisstillve­rkaren Kones vinst och omsättning ökade, tack vare den kinesiska marknaden.
FOTO: JARI KIVELÄ/KONE PRESSBILD 1 ■ 1 Hisstillve­rkaren Kones vinst och omsättning ökade, tack vare den kinesiska marknaden.
 ?? FOTO: MARKKU ULANDER/LEHTIKUVA ?? 2
■ 2 Pekka Lundmark gjorde entré som Nokia-vd i augusti och gör sitt första framträdan­de när tredje kvartalet presentera­s. Enligt analytiker är Nokia intressant igen.
FOTO: MARKKU ULANDER/LEHTIKUVA 2 ■ 2 Pekka Lundmark gjorde entré som Nokia-vd i augusti och gör sitt första framträdan­de när tredje kvartalet presentera­s. Enligt analytiker är Nokia intressant igen.
 ?? FOTO: EMMI KORHONEN/LEHTIKUVA ?? 3
■ 3 Nordea, som är Finlands största bank, väntar sig kreditförl­ust.
FOTO: EMMI KORHONEN/LEHTIKUVA 3 ■ 3 Nordea, som är Finlands största bank, väntar sig kreditförl­ust.
 ?? FOTO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA ?? 4
■ 4 Analytiker­na är intressera­de av hur mycket pandemin har rubbat Wärtsiläs resultat.
FOTO: VESA MOILANEN/LEHTIKUVA 4 ■ 4 Analytiker­na är intressera­de av hur mycket pandemin har rubbat Wärtsiläs resultat.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Finland