Kommer Trump att acceptera en förlust?
I elfte timmen fick amerikanerna äntligen uppleva en debatt mellan de två presidentkandidaterna Donald Trump och Joe Biden.
Till skillnad från den första och genom tiderna antagligen sämsta presidentvalsdebatten var den andra duellen i Nashville Tennessee på fredagsmorgonen finsk tid städad. Stängda mikrofoner för motkandidaten gav den som talade en möjlighet att ostört lägga fram sina åsikter i sitt inledningsanförande i varje ämne. Biden hade avsevärd fördel av detta eftersom det i den förra debatten i huvudsak var Trump som inte lät Bilden tala till punkt. Nu var det endast stundvis som Trump inte respekterade reglerna. De personliga respektlösa angreppen var också färre den här gången.
Trump tog flera gånger på sig rollen som en icke politiker och anklagade Biden för politikersnack och undrade varför han inte under sina åtta år som vice president i par med Barack Obama genomförde allt han nu lovar.
Som vanligt kom Trump med en massa missvisande, överdrivna, falska uttalanden och påståenden som saknar bevis. Han bollade med felaktiga siffror, anklagade Biden för sådant som inte stämde och lovade bland annat ett covid-19 vaccin inom några veckor. Amerikansk media avslöjade presidentens osanna uttalanden i snabbt genomförda faktakontroller.
Vilken annan presidentkandidat hade hävt ur sig en sådan mängd osanningar under en och en halv timme? Det tycks i alla fall inte bekomma tiotals miljoner amerikaner som vill att Trump omväljs för en fyraårsperiod till.
Den sista valdebatten mellan Donald Trump och Joe Biden är nu avklarad. Innehållet i den rubbar knappast i nämnvärd grad de opinionssiffror som redan länge har varit synnerligen stabila. Dessutom har nästan 50 miljoner amerikaner redan förhandsröstat.
Å andra sidan krävs inte heller stora förändringar i de så viktiga vågmästarstaterna där det är oerhört jämnt mellan de två kandidaterna och där hela valet sannolikt kan avgöras.
Inte heller den sista debatten omvände en mängd väljare, det viktigaste ur kandidaternas synvinkel är att få sina anhängare att verkligen rösta. Det räcker inte att en väljare sympatiserar med en kandidat om hen inte också röstar.
Joe Biden har varit etta i opinionsmätningarna redan i många månader och de senaste två veckorna har hans försprång legat i snitt kring tio procentenheter. Det kan förefalla betryggande, men så är det inte. Dels bör man minnas hur dåligt mätningarna motsvarade verkligheten i det förra valet och dels att enkätresultaten visar läget på riksnivå.
Få tror att Trump ska kunna vända opinionerna så att han totalt sett får fler röster än Biden. Men det behöver han inte heller, Trump kan segra även i det här valet med klart färre röster än Biden. Avgörandet sker i några få delstater där det väger jämnt mellan de två.
Spänningen är påtaglig en och en halv vecka före valet. Samtidigt lurar hela tiden en misstanke om att vi genast efter valdagen ännu inte vet hur det slutligen gick. Om det blir väldigt jämnt så kan vi få vänta länge på ett slutligt resultat. Ett resultat som kan vara så avgörande inte bara för USA:s framtid utan även för en stor del av övriga världens.
Och vad händer om förloraren är Trump och han inte accepterar sin förlust? Det är inte alls osannolikt att så sker med tanke på hans försäkran om att han inte kan förlora i ett ärligt val och hans huvudlösa påståenden om risker för valfusk inte minst med förhandsrösterna. De slår nu alla rekord delvis på grund av coronaläget.
Den nuvarande politiska polariseringen och brister i den amerikanska grundlagen kan resultera i en oerhört invecklad situation där båda kandidaterna utropar sig som segrare och en lång juridisk process tar vid. Skräckscenariot är att det utbryter kravaller.
God bless America – och resten av världen – om det går så långt.