Helle ThorningSchmidt
● Född: 14 december 1966 i Danmark.
● Bor: I London.
● Familj: Maken Stephen Kinnock, brittisk politiker för Labour. Två utflugna döttrar, Camilla och Johanna.
● Utbildning: Har läst statskunskap vid universitetet i Köpenhamn och College of Europe (där hon träffade sin man).
● Karriär: Danmarks första kvinnliga statsminister 20112015. Partiledare för Socialdemokratiet 2005-2015. Europaparlamentariker 19992005. Vd för internationella Rädda barnen 2016-2019. Har nyligen valts in i ledarkvartetten för Facebooks nya övervakningsråd.
● Saker hon helst inte talar om: Öknamnet Gucci Helle som några av hennes egna partikamrater gav henne i partiledarkampen 2005.
● Selfien hon tog tillsammans med den amerikanska presidenten Barack Obama och brittiska premiärministern David Cameron mitt under en begravningsceremoni för Nelson Mandela i Sydafrika.
● Flera skatteaffärer, bland annat en där danska skattemyndigheter misstänkte Stephen Kinnock för skattefusk.
sätta oss. Det står oss fritt att fatta vilka beslut vi vill och besluten blir bindande.
Vore det ändå inte bättre med en nationell lagstiftning än ett råd kopplat till ett privat företag? – Det är en av de saker vi ska fatta beslut om. Ska det finnas nationell lagstiftning i varje land eller inte? När vi gör det ska vi vara medvetna om att det finns många länder i världen som gärna kontrollerar vad folk skriver på sociala medier.
Tror på globala regler
Vi har nu förflyttat oss från fontänen till ett närbeläget hotell. Thorning-Schmidt har hängt av sig den eleganta gråa kappan med pälskrage och satt sig tillrätta vid ett mötesbord. Hon tackar nej till kaffe men tar en klunk vatten ur ett grönt glas.
– Det är helt fint med en nationell lagstiftning i länder som Finland och Danmark men är det lika fint i Hongkong och Ryssland?
Thorning-Schmidt tror att man kan nå en global överenskommelse om regler för sociala medier. Hellre det, säger hon, än nationell lagstiftning.
– Vi ska försöka hitta balansen mellan yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter. Det ska inte finnas skriverier eller uppslag som skadar andra människor, vare sig nu eller på lång sikt. Vi ska inte heller godkänna hatskriverier eller andra överträdelser av mänskliga rättigheter.
Ljuden från gatan letar sig in i rummet. Cyklande köpenhamnare svischar förbi fönstret.
– En reglering av Facebook hör till de mest brådskande och viktiga åtgärderna för yttrandefriheten i världen. Det är viktigt att det inte är Facebook som fattar besluten. I en idealvärld hade vi haft ett oavhängigt organ inom FN, men det låter sig inte göras. Där är det omöjligt att uppnå enighet.
Hon ler och små rynkor dyker upp vid ögonen:
– Det här är det näst bästa.
Bäst i mitten
Helle Thorning-Schmidt var partiledare för socialdemokraterna i Danmark åren 2005-2015 och statsminister en period, 2011-2015. Hon har gjort det till en hederssak att inte blanda sig i sin efterträdare Mette Frederiksens förehavanden, efter att själv ha haft gamla partiledare flåsande i nacken.
På ett allmänt plan säger hon ändå att Danmark, precis som de flesta andra länder, leds bäst från mitten.
– I min regering beslutade vi tidigt att varken yttersta högern eller yttersta vänstern ska få diktera villkoren och det var ett bra beslut. Danmark leds bäst från mitten.
Thorning-Schmidt ledde en koalition med tre partier medan Frederiksen styr över en minoritetsregering. I båda fallen behövs stöd från partier utanför regeringen, och Thorning-Schmidt låter förstå att politiken kanske inte alls blir så vänstersinnad med Frederiksen som man först trott.
– Låt oss nu se. Vi samarbetade med alla partier i folketinget och det tror jag också Frederiksenregeringen kommer att göra.
Första kvinnan på flera poster
Helle Thorning-Schmidt var den första kvinnan både som partiledare för Socialdemokratiet och som statsminister i Danmark.
– Jag har många gånger fått frågan om kvinnor är bättre ledare än män, särskilt nu under coronakrisen. Men det tror jag inte. Däremot är nålsögat som kvinnor ska igenom för att nå de riktigt höga posterna trängre, och det gör att vi utvecklar kompetenser på flera olika områden.
Under sina år som landsmoder hade Thorning-Schmidt den allomspännande finanskrisen att hantera men prövades också som ledare un
der terrordådet i Köpenhamn 2015.
Till saken hör att hon gick till val 2011 med löften om ekonomiska reformer men anklagades under mandatperioden för att inte genomföra dem.
Vårvintern 2014 drev hon dessutom på en partiell privatisering av det statliga energibolaget Dong där en del av uppgörelsen var att sälja en betydande aktiepost till den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs.
Det ledde till att regeringen sprack eftersom vänsterpartiet Socialistisk folkeparti inte kunde acceptera det. Thorning-Schmidt styrde vidare med hjälp av socialliberala Radikale Venstre.
Eftervärlden har varit nådigare i sin dom över Thorning-Schmidt än hennes samtid, mycket tack vare att Danmark faktiskt återhämtade sig ekonomiskt.
– Vi lyckades fatta beslut om nödvändiga reformer och tillväxtpaket. Danmark kom ut på andra sidan finanskrisen med ökad tillväxt, lägre arbetslöshet och ett intakt välfärdssamhälle. Det var inte alla länder som klarade det, och i många avseenden lade vi grunden för det ekonomiska svängrum som regeringarna efter oss har haft nytta av.
Otack är ändå världens lön och danskarna röstade fram en borgerlig regering vid valet 2015. Eller: Det slutade så trots att socialdemokraterna blev det största partiet med god marginal.
I det läget valde Helle ThorningSchmidt att tacka för sig.
– Jag hade inte behövt göra det, jag hade kunnat stanna. Men det finns empowerment i att själv välja.
Det var en stor omställning, och hon fick en släng av "the blues", som hon säger. Men hon ångrar sig inte och med fem års distans är det inte utan en gnutta stolthet hon ser tillbaka på sitt ledarskap.
– Jag är stolt över att vi fattade beslut utifrån Danmarks behov mer än utifrån vår egen popularitet. Det är det allra svåraste för en politiker. Att fatta de beslut som är bäst för landet.
Kritisk mot Boris Johnson
I dag tjänar Thorning-Schmidt sitt uppehälle som global rådgivare, styrelsemedlem och föredragshållare. Det betyder att hon ser insidan av många mötesrum, inte minst i USA.
– Jag blir mer och mer övertygad om att alla ledningsgrupper – inte bara i politiken utan även i näringslivet – når bättre resultat ju mer diversifierade de är.
Att kvinnor tar plats i maktens innersta rum medför i sig själv en mångfald som borgar för hållbara beslut.
– Det är kanske just det som märks nu under coronakrisen. De ledare som hanterat krisen bäst har gjort den till ett samhällsansvar i stället för ett enskilt regeringsansvar. Man har tagit alla med i laget – och då är vi tillbaka vid hur viktigt det är att lyssna på andra, också minoriteter.
Det är också viktigt att lyssna på sakkunskapen, fortsätter hon.
– Det är nödvändigt att ta med de människor i beslutsprocessen som på riktigt kan sakfrågorna. I mitt nya hemland Storbritannien ser jag ett ledarskap som gör det rakt motsatta: utfärdar regler som de inte ens själva kan följa och kommunicerar på ett sätt som gör det omöjligt för folk att urskilja vad som är politik och vad som är baserat på vetenskap.
Utsatt för härskarteknik
Helle Thorning-Schmidts samhällssyn har mognat fram under många år. Hon var 25 år när hon skrev in sig i Socialdemokratiet efter att ha växt upp i ett borgerligt hem med föräldrar som kantrade åt det konservativa hållet.
Hon har dessutom varit tvungen att slåss för sin socialdemokrati eftersom hennes apparition inte är den klassiska arbetarens.
Vem minns inte öknamnet “Gucci Helle”, ett epitet hon fick av egna partikamrater när kampen om partiledarskapet rasade som hårdast.
I det sammanhanget berättas ofta en historia om hur hon fick nog och skrek till partikollegan Freddy Blak: "Sluta för fan kalla mig Gucci Helle – vi behöver inte allihop gå runt och se ut som en påse skit!”
Men det är inget hon vill prata om längre.
I stället säger hon att hon alltid ser på samhället ur de svagas perspektiv.
– Till exempel barnens, säger hon som också har en bakgrund som chef för internationella Rädda barnen.
– Barnen har det bättre i dag än tidigare. Det är ett objektivt faktum. De är friskare, mer välutbildade och lever i ett annat välstånd än tidigare. Världen är per definition ett bättre ställe i dag än den var förr. Det ska vi inte glömma när vi diskuterar framtiden.
Men det finns oroande tendenser, fortsätter hon.
– Jag är bekymrad över demokratin. Är den samhällsmodell som klarat sig så bra ända sedan andra världskriget stark nog att stå emot alla de splittrande tendenser vi upplever i dag? Vad är det för mekanismer som håller ihop våra demokratier? Vad är det för enande kraft vi behöver? Det är värt att diskutera.
Thorning-Schmidt har i tidigare intervjuer talat om "Det nya patriarkatet" som en samling “överautentiska” män som tagit över det politiska samtalet. Män som bryter alla regler om gott uppförande.
– Varje folkvald ledare är skyldig att tala sanning, men tyvärr finns det ledare i dag som inte fäster någon vikt vid sanningsplikten.
Hennes leende försvinner för en stund:
– En folkvald ledare ska också lyssna på minoriteter och försöka samla landet. När jag ser på några av vår tids ledare, inte minst i det land där jag nu bor, kan man konstatera att Boris Johnson inte lever upp till sina förpliktelser. När det inte heller finns en socialt enande kraft i ett samhälle med en sådan ledare kan det fort gå galet.
Tendenserna till splittring är särskilt oroväckande i det amerikanska samhället, fortsätter hon.
– Och det är en företeelse som inte kan isoleras till enbart USA utan har spill over-effekter också på oss andra.
Tidigt ute i metoo-debatten
På tal om överautentiska män och avsaknaden av gott uppförande har Thorning-Schmidt varit tidigt ute i den danska metoo-debatten. Hon vill inte kommentera det faktum att Jeppe Kofod är utrikesminister trots att han som 34-årig socialdemokrat hade sex med en 15-åring i ungdomsförbundet.
Men det var Thorning-Schmidt som hanterade fallet den gången och såg till att han blev av med alla sina uppdrag. Hon har också senare hanterat trakasserifall inom Rädda barnen. Åtgärder som hon tvingades försvara när det begav sig.
– Jag har fått stryk för att göra för mycket.
Hur kommer det sig att metoo slår till med kraft i Danmark först nu? – Jag har funderat på det – och tror att det kan hänga ihop med att vi danskar hade beslutat oss för att vi redan uppnått jämställdhet.
Hon ler urskuldande å sina landsmän vägnar:
– Och så behöver vi inte snacka mer om det, liksom.
Nu visar det sig ändå att Danmark inte är så annorlunda när allt kommer omkring.
– Fram träder en yngre generation kvinnor som inte längre tänker finna sig i trakasseringskulturen. Jag är full av beundran för till exempel programledaren Sofie Linde som fick en plattform för sitt budskap och utnyttjade den.
När vi träffas för den här intervjun har inga män ännu namngetts men Thorning-Schmidt säger att “det kommer”.
– Vi har bara sett början av den här diskussionen ännu. Jag tror att kända personer kommer att mista sina maktpositioner.
Rätt har hon. Dagen efter vår intervju tvingas partiledaren för socialliberala Radikale Venstre Morten Østergaard avgå på grund av sextrakasserier. Lite senare avgår också Köpenhamns överborgmästare Frank Jensen (S) efter anklagelser om att han är en "seriekränkare".
Jensen tävlade för övrigt om partiledarskapet med ThorningSchmidt 2005. Nu nämns hon i sin tur i spekulationerna om vem som ska ta över efter honom som överborgmästare i Köpenhamn.
– Jag önskar ingen klappjakt utan hoppas att vi alla, män och kvin
nor, tar ansvar för nästa steg. Det är dags för det nu.
Om sitt eget engagemang i debatten säger Thorning-Schmidt att hon inte hade kunnat leva med sig själv om hon inte backat upp Sofie Linde.
– En ung kvinna ska inte behöva stå ensam i det här, och jag hoppas att jag med min erfarenhet kan göra en skillnad. Jag har varit feminist sedan jag var tolv år och engagerar mig starkt i det här. Vi ska stå skuldra vid skuldra i det ryck mot ett paradigmskifte som vi nu är med om.
Danmark är ett fantastiskt land, fortsätter hon, med en fri umgängesform. Och det får gärna fortsätta, men på ett modernt vis.
– Jag tror att många danskar är rädda för att bli för politiskt korrekta. Att hamna i en box där vi inte vill vara. Men det är fullt möjligt att ha roligt på jobbet utan att genera andra. Hon ler, vänligt men bestämt. – Och det är just det vi ska göra nu – öva oss i umgås utan att det sker på andra människors bekostnad.