Torbjörn Kevin i sin analys Yle Vega och kunskapens frukt,

❞ Jag kan inte se det som något annat än en skandal att Yle Vega likställer sitt public service-uppdrag med att intensifiera trivselknarkandet, ösa ut pladder – och blunda för att världen som vi känner den står inför utmaningar vi inte mött sedan Sovjetunionens arméer stannade kvar i Europa efter 1945.

Vill Yle Vega skydda finlandssvenskarna från kunskapens frukt? frågade Trygve Söderling nyligen i HBL (22.9.2020). Som mången annan har Söderling i ökande grad rattat in på finska radiokanaler som Yle 1 och Yle Puhe.

Söderlings hunger efter tuggmotstånd gäller kulturprogrammen: ”Det finns djärvt, ambitiöst och bildande kulturinnehåll i finländsk public service-radio – men mest på finska.”

Frågan är viktig, hans ton sympatisk och frågan kan vidgas. Det är inte bara kulturen som drabbats av vad Anu Koivunen (HBL 22.10.2020) kallar underhållningslogiken.

Söderling är en kulturens tungviktare, och han har under decenniernas lopp i olika sammanhang visat att hans sfär är större än den elitistiska (termen vi så gärna väljer när vi grovfördelar etiketter).

Helt riktigt noterar han att en public service-kanal ska vara lite av varje. Men den Söderlingska skon klämmer just här: Vegakulturen är för ensidig. Det längre djuplodande formatet saknas.

Söderling frågade: ”Finns det ett beslut från högre ort om att skydda finlandssvenskarna från kunskapens frukt, eller tycker man att sånt vore skamligt ambitiösa, elitistiska, rentav pretto avbrott i vårt trevlighetsknarkande?”

(Här måste jag googla, slangordet pretto står tydligen för pretentiös person).

Innan jag vidgar synfältet lyfter jag in en reaktion på Söderling. Magnus Cederlöf undrade (HBL 24.9.2020) var finlandssvensken hittar motsvarigheten till Radio Ykkönens Lukupiiri (bokdiskussion med lyssnare), Roman Schatz Maamme kirja-program, Kalle Haatanens historieinriktade program.

Slaget efter tolv hakade på den Söderlingska kritiken, men inslaget led av att Yle Vega representerades av en chef som hade suttit fyra veckor på posten.

Hon hade dock lärt sig det elementära: Yle Vega hyser ambitiösa medarbetare, kritiken beaktar inte att finska radion har 3–4 kanaler där Yle Vega måste stuva in allt i en enda.

Så är det. Men jag vänder gärna på det: Uttryckligen därför är det nödvändigt att fokusera på vad och hur man stuvar.

Jag vidgar kritiken till en sektor som Yle Vega nonchalerar i det närmaste totalt: politik och ekonomi.

Kalla fakta: Inget av de rubricerade program Yle Vega fortfarande håller sig med kretsar kring politik och ekonomi i seriös mening.

Trivselknarkandet (Söderlings ord) har nått en ny nivå med allsköns poddar som sänds också som radioprogram.

Enbart puffarna för poddarna stärker mina misstankar: Man spelar upp tokroliga ordväxlingar – med uppgift att signalera humor, verbala saltomortaler, dynamik. Pannor i veck verkar vara förbjudna.

Problemet är att världen ställer – eller borde ställa – våra pannor i det läget.

Ekonomijournalistiken är svår. Här odlas fackuttryck som inte öppnar sig ens för en intresserad läsare. Det bjuder in till ett public service-uppdrag Yle Vega missar: Detta betyder det, ekonomins ABC, vad är tryckta pengar, hedgefonder, etc, etc. Listan är oändlig.

Poddar är inte nog om de består av samtal mellan två redaktörer utan specialkunnande. I mina öron står podd för ofta för sänkt tröskel till personligt tyckande.

De stora ekonomiska bågarna i världen tränger in i livets alla skrymslen. Det är möjligt att göra intressanta och informativa program där substansen serveras av någon som kan något och någon som kan tillräckligt för att ställa frågor.

Ratta in Yle 1-programmet Brysselin kone klockan 10.05 på onsdagar och njut av redaktören Maija Paloheimo som vill och kan lyssna, och är extremt lyhörd för när termer måste förklaras. Två personer och en studio. Kunnandet i högsätet.

Och begrunda att Yle Vega inte har ens en halvtimme i månaden som signalerar ambition när det gäller politik och ekonomi. Nyheter är sällan analys.

Men oj så många brott i det närförflutna som viks ut i senaste flugan, krimpoddarna.

Någonstans, av någon, har ribban placerats här. I en tid av växande förtvivlan som skulle kräva en uppsjö av försök att förstå den.

Jag kan inte se det som något annat än en skandal att Yle Vega likställer sitt public service-uppdrag med att intensifiera trivselknarkandet, ösa ut pladder – och blunda för att världen som vi känner den står inför utmaningar vi inte mött sedan Sovjetunionens arméer stannade kvar i Europa efter 1945.

Skattefinansierade Yle Vegas programstruktur vittnar om räddhågsna chefer.

Man vågar inte erbjuda tuggmotstånd ens då och då – av rädsla för sjunkande lyssnarsiffror?

Man ställer vad man kallar konventionell radio (som unga inte dras till) mot letande efter nya former och mottagarteknik.

Någonstans i den mentala spagaten missar man att god och öppnande journalistik finner sina lyssnare oberoende av vad man kallar tratten. Den unga publiken är svårflirtad, men den är inte samhällsfrånvänd.

Den senaste (?) reformen avskaffade en del rubricerade program, med motiveringen att man ville skapa starkare direktnärvaro i skeendet.

Vi har hört resultatet: Pladder har ersatt begrundande, musik utan koppling till innehållet slår sönder de minimala försöken till något djupare.

Allt medan världen skenar i väg mot en darrig framtid.

Jag inser enkanalsdilemmat. Alla ska erbjudas något på begränsad tid. Men samtidigt i samma kanal: ett stort svart hål när det gäller politik och ekonomi.

Yle Vega ger lyssnarna maräng (underhållning), men den kräver i längden en kontrast i form av surbröd (orienterande substans).

För tydlighetens skull: Också Yle Vega har många fantastiska program. Jag är också framöver en glad finansiär via skatten (mycket tack vare underbara Yle 1).

Men jag är också uppriktigt förvånad över den snedvridning som präglar Yle Vegas programstruktur.

Snälla Yle Vega-chefer, ge oss ens en timme i veckan av rubricerad analys av politik och ekonomi. Snälla.

”Jag är uppriktigt förvånad över den snedvridning som präglar Yle Vegas programstruktur. Snälla Yle Vega-chefer, ge oss ens en timme i veckan av

rubricerad analys av politik och ekonomi. Snälla.”

TORBJÖRN KEVIN tjvkevin@gmail.com Journalist, tidigare chefredaktör