■ Johan Kvarnström: Vi håller inte med vårdreformens kritiker
Finlands svenska socialdemokrater backar helhjärtat upp regeringens vårdreform och håller inte med kritikerna som varnar för att Nyland åderlåts på skattemiljoner som skyfflas över till glesbygden.
Finlands svenska socialdemokrater (FSD) backar unisont upp regeringens tilltänkta social- och hälsovårdsreform, trots knorr från regeringspartnern SFP och högljudda protester av vd:n för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, Juha Tuominen.
Reformkritikerna menar att vårdreformen åderlåter tillväxtcentra på skattemedel. Juha Tuominen har i HBL kallat reformen för en katastrof och varnat för att regeringens planer leder till att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt måste göra sig av med över 1 000 anställda och ställa in var tionde operation.
FSD är det här veckoslutet samlat till sin årliga kongress som den här gången ordnas virtuellt på distans på grund av coronaepidemin. Inom det svenskspråkiga partidistriktet i statsministerpartiet SDP håller man inte med dem som rackar ner på den tilltänkta reformen.
Kvarnström: Inget förtroende för Tuominen eller HUS ordförande
– HUS-vd:n Juha Tuominens kommentarer om reformen är anmärkningsvärda. Jag har diskuterat reformen med både Tuominen och hans företrädare, SDP-riksdagsledamoten Aki Lindén. Min bedömning är att Juha Tuominens kommentarer är struntprat och saknar proportioner. Reformen kommer inte att få så negativa konsekvenser som Tuominen påstår, säger FSD:s riksdagsledamot från Raseborg Johan Kvarnström.
– Det är oansvarigt av Tuominen att hitta på att var tionde operation ska ställas in eller påstå att så många kommer att sparkas i relation till att Tuominen under den förra regeringen stödde Juha Sipiläs tilltänkta vårdreform som innehöll reella sparkrav.
Kvarnström säger att han vill stilla väljarnas oro och säger att väljarna i Västnyland inte har något som helst förtroende vare sig för Tuominen eller för sjukvårdsdistriktets samlingspartistiske ordförande (Ulla-Marja Urho, red. anm.) som lade ner samjouren vid Raseborgs sjukhus.
Efter att regeringen för ett par veckor sedan kunde enas om ett reviderat vårdreformförslag lät SFP i offentligheten förstå att det var SFP:s förtjänst att det tillkom förändringar som gjorde reformen mindre orättvis för Svenskfinland. I det ursprungliga förslaget hade vissa landskap kunnat förlora 150 euro per invånare och år medan andra hade vunnit lika mycket. SFP:s ordförande tog efteråt äran åt sig för att modellen justerades så att ett landskap bara kunde förlora 100 euro per invånare, medan andra kunde få 200 euro mer i stället.
SDP:s tredje vice ordförande, Vasariksdagsledamoten Matias Mäkynen som representerade partiledningen vid FSD-kongressen, kommenterade frågan om vems förtjänst justeringarna i vårdreformen egentligen var.
– Det är bara inte möjligt att regeringens minsta parti skulle ha fått en sådan förändring till stånd. Den första modellen till vårdreform var Krista Kiurus, den andra modellen är också Krista Kiurus, säger Mäkynen och tillägger att det visserligen också var Kiurus förslag att regioner i östra Finland med hög sjuklighet får mer pengar än friskare trakter i södra och västra Finland.
– Som statsministerparti måste vi värna om hela landet och alla regioner, säger Mäkynen.
Tragisk död och avhopp
Det senaste året drabbades FSD av en tragisk förlust. I november i fjol dog FSD:s tidigare ordförande och lyskraftiga mångåriga riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta vars minne hedrades med en tyst minut av kongressen.
En annan tidigare ordförande lämnade också FSD, men inte på grund av tragisk död, utan i form av ett förargligt avhopp. I våras meddelade nämligen Steven Frostdahl, FSD:s tidigare ordförande och röstmagnet i kommunalvalet i Nykarleby, att han hoppar över till ärkerivalen SFP. Vid presskonferensen i samband med årets kongress gråter ingen av FSD:arna över spilld mjölk då HBL frågar om avhoppet.
– Det var Stevens eget val och grundade sig på hans personliga tankar och känslor. Jag tycker inte att
HUS-vd:n Juha Tuominens kommentarer om reformen är anmärkningsvärda. Jag har diskuterat reformen med både Tuominen och hans företrädare, SDP-riksdagsledamoten Aki Lindén. Min bedömning är att Juha Tuominens kommentarer är struntprat och saknar proportioner. Reformen kommer inte att få så negativa konsekvenser som Tuominen påstår. Johan Kvarnström
det handlade om kritik mot FSD eller att vi inte skulle göra bra politik, säger FSD:s nuvarande ordförande Anette Karlsson.
Matias Mäkynen inledde den allmänpolitiska debatten vid FSD-kongressen. Mäkynen höll ett långt anförande där han talade fritt på flytande svenska.
– Efter 1980-talet har samhällsdebatten till stora delar gått ut på att staten bara ska ta hand om nödvändig service som inte den privata sidan vill befatta sig med. Förra regeringens försök till vårdreform var ett exempel på det. Den ville privatisera allt. Inget var heligt eller stod utanför jakten på vinst. Men nu då det råder en krissituation ser vi att vinstjakten inte är viktigast, utan människornas välfärd och trygghet. I framtiden behöver vi därför en stark offentlig sektor och statsmakt, förkunnade Mäkynen i sitt tal som fick idel beröm av kongressdelegaterna.
”Centern regeringens svaga länk”
FSD-medlemmen och styrelsesuppleanten Lars-Erik Häggman var en av dem som berömde talet. Men han sade att det inte går att säga om den medvind som råder beror på socialdemokratisk politik eller på hanteringen av coronaepidemin.
– De stora problemen uppstår när vi har passerat stimulansskedet och ska börja balansera ekonomin. Då kommer regeringssamarbetet att prövas på allvar. Den svaga länken är Centern som har ett bedrövligt väljarstöd. Det är viktigt för oss att Centern inte ger upp, varnade Häggman.
Matias Mäkynen instämde åtminstone delvis i Häggmans resonemang:
– Visst, Centerns sak är vår och vi vill att regeringen ska sitta perioden ut. Men det är inte vår uppgift att lösa Centerns situation. För några år sedan hade vi liknande svårigheter själva. Men vi satte i gång en intern process där vi jobbade hårt och fick stärkt självkänsla.
Matias Mäkynen bedömer att den ekonomiska anpassningen på grund av coronaviruset kommer att skjutas fram till slutet av den här valperioden eller början av nästa valperiod.
– Jag ser inte att vi skulle få problem som fäller regeringen, men vill man veta vad Centern tänker göra måste man förstås fråga Centern.
– Det huvudsakliga budskapet är att spelproblem bäst kan åtgärdas genom tillsammans beakta olika faktorer som inverkar på spelproblemen som helhet, säger Matilda Hellman, forskningsdirektör vid Helsingfors universitet.
I problemens helhetssyn borde man beakta Helheten spelens särdrag och egenskaper, spelbegränsningar och metoder för att kontrollera spelandet, samt tillgänglighet och marknadsföring.
Hellman är ordförande i Socialoch hälsovårdsministeriets utvärderingsgrupp som har tagit fram en ny rapport om penningautomatspelens skadeverkningar.
Syftet med rapporten är att beslutsfattare ska kunna använda den för att förebygga och minska de sociala, hälsomässiga och ekonomiska skadeverkningar som penningspelen förorsakar.
Identifiering behövs
– En annan slutsats som vi gör i rapporten är att det måste finnas mera övervakning av utvecklingen av nya spel, säger Hellman.
Hon säger att forskning visar att spelutvecklingen går mot snabbare och attraktivare produkter, vilket åsamkar större problem.
Hellman säger också att en viktig framtida åtgärd är obligatorisk identifikation av spelare vid varje speltillfälle.
– På så sätt kan du själv och andra bevaka ditt spelande. Man kan till exempel sätta in en spelgräns som inte får överträdas. Eller så blir man kontaktad om man spelat bort en större summa under en längre tid.
Bedömningsgruppen konstaterar också att man helt och hållet ska avstå från marknadsföring av penningautomatspel. Spelbolaget Veikkaus bör dessutom ha en skyldighet att informera spelarna om att penningautomatspel är särskilt skadliga.
Två alternativ
I rapportens jämförelse framgår det att spelen är ovanligt tillgängliga i Finland. Veikkaus har kritiserats för att spelautomater förekommer tätt i socioekonomiskt svaga områden med många arbetslösa och låginkomsttagare.
– Vi har kommit fram till att det finns två alternativ då det gäller spridningen och utplaceringen av spel i kiosker och butiker. Antingen drar man tillbaka alla spelautomater från marknaden, och fortsätter ha dem, endast i för spel avsedda hallar, eller så tar man efter Norges exempel.
Den norska modellen innebär att spelautomaterna är färre till antalet och glest utplacerade. Enligt Hellman har man till exempel avlägsnat ljud och blinkande ljus för att helt enkelt göra spelen mindre attraktiva.
Finland unikt
Enligt Hellman är Finland unikt på det sättet att det finns så många spelautomater utplacerade runtom i samhället. Dessutom spelar man mycket automatspel i Finland, men man spelar också ganska mycket andra spel i jämförelse med andra länder.
– Den andra delen av rapporten är en vetenskaplig granskning där Finland jämförs med Sverige, Norge, Danmark, Polen, Italien och Storbritannien.
Hellman säger att Veikkaus är ett ungt monopolbolag och att det är viktigt att folkhälsoperspektivet blir inbäddat i bolagets verksamhet.
– Bolaget har inte hittat sin plats ännu och vi har ännu inte ett system där alla aktörer drar åt samma håll för att minska spelproblemen tillsammans. Det kommer att ta tid innan alla jobbar med samma målsättning, säger Hellman.