Aborterna har minskat drastiskt

Det finns en bred enighet om att vår abortlagstiftning från 1970 är föråldrad. Ingenting talar för att en enklare abortlag skulle leda till fler aborter.

När abortlagen i Finland infördes för 50 år sedan var den progressiv. I dag hör samma lag till de strängaste och krångligaste i Europa. Kravet på två läkarutlåtanden och att en orsak måste anges för att få göra abort före den tolfte graviditetsveckan hör inte hemma i dagens värld.

Ett medborgarinitiativ om att förnya abortlagstiftningen samlade på enbart tre veckor de 50 000 underskrifter som krävs för en riksdagsbehandling.

Tidigare har Institutet för hälsa och välfärd THL föreslagit en förnyelse för Social- och hälsovårdsministeriet (HBL 20.10), som ändå inte ställde sig positivt. Det har funnits en uppfattning om att det politiska stödet för att modernisera lagen har saknats.

Yle har frågat riksdagspartierna hur de ställer sig och det visar sig att enbart Kristdemokraterna motsätter sig. Centern och Sannfinländarna har inte tagit ställning. Centerns kvinnoförbund stöder medborgarinitiativet och Centerns partistyrelse har ställt sig bakom det. Men i riksdagsgruppen anses abort vara en samvetsfråga och i sådana brukar partiet ge sina ledamöter fria händer. Bland Centerns anhängare och riksdagsledamöter finns laestadianer och abortfrågan är därför svår.

Sannfinländarna tar kanske ställning senare.

Politiskt finns alltså ett omfattande stöd för att lagen ska moderniseras. Därför är det intressant att det behövdes ett medborgarinitiativ för att starta processen. Kanske ett lagförslag om en enklare abortlagstiftning från regeringen hade politiserat frågan. Det är ändå anmärkningsvärt att man på politiskt håll inte har varit aktiv.

Medborgarinitiativet vill ändra på lagen på tre punkter. För en abort före 12:e graviditetsveckan ska det räcka med kvinnans eget beslut, inga läkarutlåtanden ska krävas. Kravet på att ange en orsak till aborten ska också slopas. Likaså kravet på att aborter ska utföras inom den specialiserade sjukvården.

I övrigt kräver medborgarinitiativet inga ändringar. Reglerna för senare aborter som till exempel kan bero på att fostret är skadat eller att mammans hälsa är hotad skulle alltså inte ändras.

Bakom medborgarinitiativet står en lång rad organisationer med Kvinnoförbundet Unionen i spetsen. Också Amnesty, Barnmorskeförbundet, Gynekologföreningen och Befolkningsförbundet stöder medborgarinitiativet.

De partier och enskilda politiker som inte vill förenkla lagstiftningen hänvisar till att aborter inte ska göras oövertänkt och att ingreppet inte ska betraktas som ett preventivmedel.

Aborterna behöver inte bli fler även om lagstiftningen blir mindre rigid. I länder där abortförbud i praktiken råder förekommer illegala aborter med allvarliga hälsokonsekvenser. Trots onödig byråkrati är aborter sedan 1970 tillåtna fram till den tolfte veckan hos oss. Antalet aborter har stadigt sjunkit.

2019 var ett undantag. Då blev aborterna inte färre, men inte heller fler. I fjol avbröts 8 700 graviditeter, klart mindre än på 1990- och 2000-talen. Aborterna har minskat särskilt bland kvinnor under 20 år. Det är en bra utveckling, som säkert delvis förklaras med gratis preventivmedel för unga. Ju mer kunskap om sexualhälsa vi alla har, desto klokare kan vi agera.

I 60 procent av aborterna hade parterna använt preventivmedel, i de flesta fall kondom. I hälften av abortfallen hade kvinnan åtminstone ett barn.

I dag görs nästan alla aborter – 97,7 procent – med hjälp av mediciner. Kirurgiskt utförda aborter är alltså väldigt sällsynta.

Päivi Räsänen (KD) skriver i ett pressmeddelande att medborgarinitiativet skulle innebära aborter på löpande band. Det påståendet stöds inte av statistiken. På många håll i världen, bland annat Trumps USA, har attityderna mot abort skärpts hand i hand med en konservativ och kvinnofientlig politik.

Räsänens uttalande är fel också för att det antyder att kvinnor skulle fatta beslut om abort med en axelryckning. I de allra flesta fall är beslutet allt annat än lätt och därför välgenomtänkt. Det är ett beslut som varje kvinna har rätt att fatta utan onödig byråkrati och utan att bli skuldbelagd.