En extra slant för julkonfekten kan ge kakaobönderna en skälig lön
Föreningen Rättvis handel jobbar för att handeln ska bli ännu rättvisare. Världen blir aldrig komplett, men med små steg påverkar vi den i rätt riktning, säger verksamhetsledaren Janne Sivonen. Är alla annan handel orättvis, Janne Sivonen?
Arbetet med att förbättra villkoren för rättvis handel är lite som att skala en lök.
– För varje skikt du tar bort finns ett nytt att ta itu med, säger Janne Sivonen, verksamhetsledare vid föreningen Rättvis handel.
Föreningen har under sina drygt 20 år i Finland jobbat för att förbättra villkoren för primärproducenterna av de produkter som vi dagligen handlar i affärerna. Sedan det första rättvisemärkta kaffet introducerades 1999 är man nu uppe i drygt 1 200 produkter.
Föreningen jobbar för att rättvisekonceptet ska bli ännu rättvisare. Man har nyligen fört samman producenter från tropiska breddgrader med personer som sysslar med inköp till dagligvaruhandeln i Finland, för att se hur handeln kunde bli ännu rättvisare.
– Det är ingenting nytt utan snarare att jobba vidare med de centrala frågorna, att säkerställa att producenter och plantagearbetare får en inkomst de kan leva på. Det går åt rätt håll, men variationerna mellan branscherna och produkterna är stora, säger Sivonen.
Som exempel nämner han banan och kakao. De som odlar rättvisemärkta bananer i Colombia har nu nått 99 procent av den inkomstnivå som anses tillräcklig för att man ska klara sig. Där är man så gott som i mål.
– I gengäld lever kakaoproducenterna i Västafrika fortfarande i fattigdom. Där har vi inte lyckats lika väl, säger Sivonen.
Koncentrerad handel
En orsak är att bananodlarna globalt sett lyckas sälja 69 procent av sin produktion till uppköpare som betalar ett rättvist pris. Kakaoproducenterna lyckas inte sälja mer än 49 procent till uppköpare som ger dem en skälig summa.
– Ett skäl till detta är att många av arbetarna på bananplantagerna är fackmedlemmar. Det har en gynnsam inverkan på deras löner, säger Janne Sivonen.
Inom kakaoodlingen är problemet knepigare. Även om efterfrågan på rättvisemärkt kakao ökar snabbt ökar också mängden producenter som ansluter sig till certifikatet kraftigt. Det håller prisnivån nere, ofta under den nivå som krävs för en skälig utkomst.
– Därför borde efterfrågan öka ännu mer, i synnerhet i länder som Finland, där konsumtionen av rättvisemärkt choklad är klart blygsammare än i Mellaneuropa, säger Sivonen.
En ständig utmaning inom den internationella handeln är att aktörerna i kedjorna från primärproducenter till uppköpare, transport, export, distribution och dagligvaruhandel är få och koncentrerade. De stora aktörerna har makt och sätter prisnivån.
– I vissa fall kan en aktör äga hela kedjan, säger Sivonen.
Exempelvis hanteras över 40 procent av världshandeln med kaffebönor av fem företag. Det kan dumpa producentpriset så mycket att intäkterna inte ens täcker produktionskostnaderna.
Även om de rättvisemärkta produkterna har blivit fler och även om märket är stort inom produkter med stora försäljningsvolymer som banan och kaffe, är bara en liten bråkdel av alla produkter rättvisemärkta.
– Jag ser det hellre som att vi har satt ett avtryck också på den del av handeln som står utanför rättvisekonceptet. På senare år har allt fler aktörer sett att det går att göra business rättvist, att det finns en efterfrågan. För inte så länge sedan var ansvarsfullhet och hållbarhet kuriosa, men i dag finns det inte ett företag som kan påstå att de här värderingarna inte berör dem.
– Jag påstår inte att vi ensamma står bakom den förändringen, men vi har varit med om den.
Företagsansvar blir viktigare
På riktigt lång sikt och bara i teorin, som ett slags ouppnåeligt framtidsmål, kan man leka med tanken på en värld som skulle bli så fullständig och all handel så rättvis att hela konceptet och föreningen kunde läggas ned som överflödiga. Men eftersom världen aldrig blir komplett blickar Janne Sivonen hellre på de trender som nu för utvecklingen en bit närmare målet.
– Vi ser att fler länder lagstiftar om minimikrav och kriterier för handeln. Det betyder att företag inte längre kan få konkurrensfördelar genom att sko sig på producenterna.
Men tills den lagstiftningen är på plats i väldigt många länder lägger man ut ansvaret på medvetna konsumenter.
Vad får jag för den extra slant jag betalar för en rättvisemärkt produkt i affären? – Märket står för att produkten är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar enligt strikta kriterier som övervakas av en tredje part. Jag kan inte garantera att det alltid gäller för varje produkt, men om och då allvarliga brister uppdagas åtgärdas de också. Den som inte rättar till bristerna förlorar certifikatet.
– Det är lite som trafiksäkerheten här hemma. Det räcker inte att vi har hastighetsbegränsningar på vägarna, men när vi också har poliser eller fartkameror som övervakar och bestraffar vid överträdelser har det en gynnsam inverkan på trafiksäkerheten.