Tuffa tider väntar kommundirektörerna
Rollen som stads- och kommundirektör väntas bli mer lockande men också mer krävande efter social- och hälsovårdsreformen. – Med mindre pengar i kommunerna infinner sig också frågan vad direktörerna ska ha för lönenivå, säger Siv Sandberg, forskare vid Åbo Akademi.
För tillfället är 13 stads- och kommundirektörstjänster i Finland obesatta, 2 tjänster ska lediganslås och i 3 kommuner är läget av andra orsaker öppet.
Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet, uppger att det funnits fler frågetecken än vanligt kring direktörsposterna i år.
– Utöver den normala rotationen pågår ett generationsskifte. Yngre direktörer ser tjänsten som ett jobb snarare än ett livsuppdrag. Framför allt unga direktörer i mindre kommuner söker gärna nya utmaningar och andra lockande tjänster exempelvis närmare hemorten. Det blir en dominoeffekt: en attraktiv ledig tjänst kan leda till att en annan kommun mister sin direktör och får söka en ny, säger Pekola-Sjöblom.
– Vi har också sett exempel där krav och förväntningar hos kommundirektören och kommunpolitikerna inte mötts, med misstroende som följd.
Siv Sandberg, forskare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, beskriver året som turbulent.
Allmän osäkerhet
– Orsaken är tillfälligheter i kombination med en allmän osäkerhet i världen och kommunalpolitiken, som i sin tur leder till brist på förtroende. Den utdragna väntan på socialoch hälsovårdsreformen tär också på kommunernas ekonomi och tålamod.
Sandberg ser en omogen beslutsfattarkultur bakom vissa konflikter.
– Brist på förtroende bottnar ofta i att det kommunala beslutsfattandet inte fungerar och i enorma förväntningar på kommundirektören. Vi såg exempel på det efter kommunalvalet 2012 då många ovana sannfinländare tog plats i politiken. Brytningsskeden överlag resulterar i fler processer mot kommundirektörer och de tenderar att smitta av sig.
Lediga jobb lockar sökande
Att många av de aktuella tjänsterna gäller mindre kommuner beror, enligt Pekola-Sjöblom, på att de kommunerna är så många. Det finns färre stora kommuner och tjänsterna i dem blir mer sällan lediga.
– Intresset är alltjämt stort. Varje ledig tjänst får i genomsnitt 15 sökande, från några få till över 30 sökande.
Hon ser ingen direkt koppling mellan vårdreformen och att nuvarande stads- eller kommundirektörer skulle söka sig bort, eller med profilen hos de som söker lediga jobb.
– De som väljs representerar numera överlag en bredare bakgrund som samhällsvetenskaper, den privata sektorn eller militären.
Sandberg uppger att det alltid finns direktörer som söker sig vidare.
– Min generation är inte lika stationär. Stadsdirektörer borde vara attraktiva sökande för exempelvis befattningar inom de nya välfärdsområdena. De har kunskap och nätverk. De skickliga bäddar för en karriär framöver.
Dystra utsikter
Både Pekola-Sjöblom och Sandberg tror att jobbet som stads- eller kommundirektör kan bli ännu mer lockande men också mer krävande efter reformen.
– Många kommuner har redan utlokaliserat hälso- och sjukvården, för dem blir förändringen liten. Men intressebevakningen kvarstår och koordineringen som kan bli mer krävande då vården ordnas av en annan organisation, säger Pekola-Sjöblom.
– Utmaningarna med demografin och förändringar i omvärlden finns också kvar, samtidigt som det blivit
svårare att sia om framtiden.
Sandberg uppger att delar av det interkommunala arbetet faller bort när social- och hälsovården flyttas från kommunerna. Arbetet med utvecklingsoch tillväxtpolitiken finns kvar, och det blir allt viktigare att attrahera nya kommuninvånare.
Mjukare roll
– Profilen har redan blivit mjukare. Den yngre generationen är mer inriktad på personalfrågor och invånardialog. Då kommunens resurser och personal halveras blir det mer betydelsefullt vilka som ingår i kollegiet och att det fungerar. En del kan
Det blir en dominoeffekt: en attraktiv ledig tjänst kan leda till att en annan kommun mister sin direktör och får söka en ny. Marianne Pekola-Sjöblom forskningschef, Kommunförbundet
uppleva att rollen blir för snäv, medan andra gillar det.
Sandberg konstaterar att med mindre pengar infinner sig också frågan om dimensionering och vad direktörerna ska ha för lönenivå.
– Vi lever i en tid med dystra utsikter och behöver bra ledare. Men uppgiften är tuff med stor offentlighet. Kommundirektörer vet att de kommer att tvingas ta itu med en del trista processer kopplade till nedskärningar. Frågan är hur många skolstängningar de orkar med.