Nu hotas en kulturhistoriskt värdefull helhet i Otnäs

URDSGJALLAR De två studentnationsbyggnaderna i Otnäs var en gång i tiden resultat av ambitiösa målsättningar. De är manifestationer av den talkoanda som ännu levde kvar efter krigen. Båda byggnaderna är resultat av arkitekttävlingar. I tävlingen om Dipoli var Otnäsplanens skapare Alvar Aalto i juryn och Dipolis arkitekt, Reima Pietilä, var domare i Teknologföreningens tävling. Segraren i den tävlingen var en ung arkitekt, Kurt Moberg.

Dipoli är en världsberömd arkitektonisk skapelse och en av orsakerna till att Reima Pietilä 1987 fick det Internationella arkitektförbundets (UIA) prestigefyllda guldmedalj. Teknologföreningens Urdsgjallar, som invigdes 1966, väckte också internationellt stor uppmärksamhet. De båda nationshusen uppvisar arkitektoniskt släktskap, vilket gör detta byggnadspar till en helhet.

Att besöka Dipoli är att uppleva en sällsynt symbios mellan arkitektur och natur. De omgivande skogspartierna kan ses som en inspirationskälla för arkitekturen både formmässigt och rumsligt. Väsentligt är att ett av dessa skogspartier bildar en naturlig förenande länk mellan Dipoli och Urdsgjallar, som genom sin gestalt skapar en självklar avgränsning mot norr. Nu hotas denna helhet av ett förslag till stadsplan enligt vilken Teknologföreningens byggnad rivs och ersätts av ett bostadskvarter. Två av kvarterets kroppar placeras mellan Urdsgjallar och Dipoli varvid en betydande del av skogspartiet utraderas. Ett sådant intrång på den ikoniska Dipolis närmiljö skulle vara förödande för dess arkitektoniska värde och egenart.

Vi vädjar till berörda myndigheter om att stadsplaneförslaget omarbetas så att Urdsgjallar skyddas och att Dipolis arkitektoniska integritet därigenom bevaras intakt. Vi är övertygade om att liksom Dipoli också Urdsgjallar i framtiden kan vara funktionellt och kulturellt en berikande del av Aalto-universitetets kampus. Vi anser att vården av detta byggnadsarv är en nationell angelägenhet.

professor emeritus

VILHELM HELANDER