Svårt att bedöma personliga tränare
Allt fler vill anlita en personlig tränare. Men vem kan man man lita på? Titlarna och utbildningarna i branschen är många. En färsk rapport efterlyser mer oberoende information.
Personliga tränare har funnits i Finland i årtionden, men ändå har det saknats en heltäckande bild av hur branschen ser ut. I en färsk rapport klargör nu Timo Ala-Vähälä vad en personlig tränare är, hur utbildningarna i Finland varierar och hur en kund ska kunna bedöma vem som är en pålitlig personlig tränare i ett land där branschen över huvud taget inte regleras.
Intresset för tjänsterna ökar ständigt, och i en ekonomisk undersökning 2017 svarade så många som en tredjedel av finländarna i åldern 1579 år att de är intresserade av att anlita en personlig tränare (PT).
I Ala-Vähäläs färska rapport konstateras ändå att avsaknaden av reglering leder till att det för såväl de som söker sig till utbildningar som de kunder som vill använda sig av PT-tjänster kan vara svårt att veta hur väl kvalitetskontrollen uppfylls. Branschen i Finland är därför i behov av mer obunden och transparent information om utbildningarna och deras kvalitet.
Majoriteten utbildar sig privat
I takt med att efterfrågan på personliga tränare ökat i Finland, har också utbildningen fått kraftigare fotfäste. Utbildning för att bli personlig tränare ges som en del av studier på andra stadiet eller i en högskoleutbildning, men framför alt i privata utbildningar. Omkring 7080 procent av alla personliga tränare i Finland utbildas inom den privata sektorn.
Ala-Vähälä har i sin rapport jämfört de olika utbildningarnas innehåll och längd, och säger att utbildningarna väl uppfyller europeisk standard.
Rapporten bekräftar också att innehållet i de olika utbildningarna i Finland i stora drag är detsamma. Däremot varierar både undervisningspraxis och utbildningarnas längd.
Register underlättar kvalitetsbedömning
Att branschen inte alls regleras i Finland innebär att i princip vem som helst fritt kan kan kalla sig för personlig tränare.
Föreningen Suomen kunto- ja terveysliikuntakeskusten yhdistys (SYK) har sammanställt ett register över tränare som uppfyller vissa erfarenhetsoch kompetenskrav. Utöver det finns även internationella register, såsom Ereps-registret (The European Register of Exercise Professionals).
Personliga tränaren Ida Gustafsson håller med rapporten; mer öppen information behövs.
– En lista med namn på olika utbildningar man genomgått säger inte mycket för kunden. Jag som PT känner till vilka utbildningar som har namn om sig att vara bra och vad de olika utbildningarna innehåller, men man kan inte ta för givet att kunden ska göra detsamma, säger hon.
Gustafsson har jobbat som personlig tränare i fyra år. Hon ser att allt fler börjat se PT-tjänster som något vem som helst kan köpa, inte bara kändisar. Trots att tjänsternas popularitet ökar finns enligt henne ändå skepticism och oro kvar hos många, speciellt hos äldre.
– Jag förstår att många är oroliga och vill göra grundlig research innan de vågar anlita någon. I dag finns så många olika utbildningar, och deras längd varierar kraftigt, så det är inte konstigt att oro uppstår.
Gustafsson är själv både utbildad personlig tränare och fysioterapeut, och stöter ofta på att kunder i efterhand berättar att de valt henne just på grund av den efterföljande titeln.
– Den trygga titeln fysioterapeut verkar stilla mångas oro.