Coronaepidemin gör att barn rör på sig mindre

Enligt en undersökning har coronaepidemin påverkat olika befolkningsgruppers motionsvanor på olika sätt. En del har börjat röra på sig mer, andra mindre.

Coronaviruset har förändrat den finländska befolkningens motionsvanor. Det framkommer i en undersökning som Statens idrottsråd har genomfört under våren och sommaren 2020.

Enligt undersökningen har epidemin och de begränsningar som följt påverkat olika befolkningsgrupper på varierande sätt. En del har börjat motionera mer, andra mindre.

Vilka motionsformer som är vanliga har också förändrats. Vårens undantagstillstånd medförde att många ersatte motionsformer inomhus – såsom gruppträning – med utomhusaktiviteter.

Barn och unga

Undersökningen visar att barn och ungas motion har avtagit under coronaepidemin, speciellt på vardagar. Minskningen förklaras främst genom de uteblivna skolresorna i våras och den motion som barnen får under skoldagen.

Bland ungdomarna finns större olikheter och de kan delas upp i aktiva motionärer och de som rör på sig lite.

Ungdomar upplevde också den ökade arbetsbelastningen under distansundervisningen som det största hindret för att hinna röra på sig.

Vuxna rör på sig mer

Också den dagliga motion som vuxna får genom att ta sig till och från arbetsplatsen har avtagit under epidemin. Däremot visar undersökningen att motionen som helhet inte har minskat, utan i själva verket kan ha ökat. En del har ersatt arbetsresorna med annan vardagsmotion som till exempel promenader.

Hos äldre personer minskade motionen mindre än förväntat. Mängden vardagsmotion, promenader och motion i hemmet antingen ökade eller hölls på samma nivå.

Idrottare fortsatte delvis som vanligt

Enligt idrottsrådet fortsatte många idrottare träna som normalt. Begränsningarna bidrog däremot till att idrottarna hamnade i ojämlika positioner. Speciellt unga och oerfarna idrottare upplevde situationen som krävande.

Idrottsskadornas andel minskade också under den undersökta tiden. Dessutom visar undersökningen inte heller några märkbara konsekvenser för det psykiska välbefinnandet hos idrottare. En del upplevde ändå epidemin som betungande.

Statens idrottsråd framhåller betydelsen av att utvärdera begränsningarnas följder för befolkningens motionsvanor för att i framtiden kunna ta beslut om nya begränsningar.