Slut på coronafred – hätsk ton i riksdagen
Vårens coronafred har övergått till vardagligt häcklande i riksdagen, men ännu syns ingen nedgång i statsministerpartiets popularitet.
Det politiska minnet är kort. Om coronakrisen inte orsakar någon massarbetslöshet eller någon större konkursvåg, kommer den troligen inte att vara något viktigt tema inför riksdagsvalet 2023. Sannolikt kommer inte heller Socialdemokraterna att dra någon nytta av sin nyvunna popularitet om några år.
– Förändringstakten inom politiken, samhället och världen är så hård att det hinner hända en hel del saker under två år, säger Jenni Karimäki, som forskar i politisk historia vid Åbo universitet.
Den så kallade ”coronafreden”, som rådde inom den finländska politiken under våren, ser man inte längre röken av. Under hösten har bland annat oppositionen lämnat in en interpellation där de ifrågasatt familje- och omsorgsminister Krista Kiurus (SDP) kompetens i coronahanteringen och en stor diskussion om vilka instanser som sagt vad om munskydd har blossat upp. Diskussionen har varit aggressiv från speciellt Samlingspartiets sida, och man har letat med ljus och lykta efter skyldiga i munskyddsdramat.
– I början av hösten trodde man nog att budgetdiskussionen skulle ha bidragit med ett högre väljarstöd för Samlingspartiet, men den hade nästan ingen betydelse alls. Coronan och pratet om munskydd ger därför en bra möjlighet för partiet att utmana regeringen, säger Karimäki.
Kim Strandberg, forskare vid Åbo Akademi, håller med Karimäki om att munskyddsdiskussionen har nått otroliga mått.
– Det blev lite absurt, men annars har vi nog en vanlig politik nu. Det hör ju till att oppositionen måste kritisera regeringen, vårens så kallade coronafred var ett undantag, säger Strandberg.
Däremot säger han att retoriken och hur riksdagsledamöter framställer sina ärenden i riksdagen har gått mot ett hätskare håll. Strandberg har märkt det redan en tid och lyfter upp Sannfinländarnas sätt att göra politik.
– De är en stor grupp nu och deras retorik smittar av sig på andra partier.
Han nämner speciellt Samlingspartiet och säger att de gått i ”den sannfinländska fällan”.
– Samlingspartiet, som det ser ut nu, är inte det parti som jag lärde känna när min politiska medvetenhet vaknade.
Strandberg tror att det hårda debattklimatet i riksdagen kan bero på flera saker. Dels har den politiska kulturen i Finland förändrats, dels såg vi en total kursändring i regeringens ideologi när toppositionerna kastades om i och med förra valet. Han säger att det finns många andra faktorer som också påverkar.
– Det är tillika kvällspressens fel att diskussionerna blir tillspetsade.
Tillbaka till det normala
Kim Strandberg säger att den hårda retorik som syns bland många av Sannfinländarnas politiker, också på sociala medier, inte är en slump utan en uttänkt strategi.
– Många politiker glömmer att de måste hålla sig i skinnet och då sipprar de sanna åsikterna ut, men nu har Sannfinländarna varit ett stort parti så pass länge att de vet att man måste tänka innan man agerar.
Jenni Karimäki beskriver det nuvarande tillståndet inom rikspolitiken som en tillbakagång till det normala. Trots att coronasituationen inte är märkbart bättre än i våras, tvärtom, så har vi vant oss vid den och befinner oss inte längre i ett överraskande läge.
– Trots att coronan styr agendan så tickar riksdagens årsklocka på samma sätt som vanliga år. Vi hade budgetdiskussionen tidigare i höst och nu återgår man till de vardagliga politiska ärendena och debatterar i vanlig ordning, säger Karimäki.
Eftersom ett kommunalval är på kommande måste det också börja hända saker inom politiken.
– Det börjar lukta lite positionering, fast det är ett lokalt val så syns det i rikspolitiken, säger Kim Strandberg.
SDP fortfarande populärt
Det breda förtroendet för regeringen och dess coronaåtgärder under våren avspeglar sig främst i ett högt väljarstöd för statsministerpartiet SDP. De andra regeringspartierna har inte fått känna av någon större popularitet. Karimäki säger ändå att en mättnad infinner sig i något skede.
– Så är det i politiken, det vänder alltid. Se bara på Sipilä och hans Centerparti eller på Alexander Stubb som ledare för den samlingspartistiska regeringen.
Men ännu är vi inte vid den punkten när det gäller Sanna Marins regering. Något brett missnöje med den finns inte, och Karimäki tror inte heller att diskussionen om munskydd kommer att hjälpa eller stjälpa i maktspelet mellan opposition och regering.
– Om coronasituationen hålls i någonslags balans, kommer partierna att i vanlig ordning mäta sig under vårens kommunalval.
Det hör ju till att oppositionen måste kritisera regeringen, vårens så kalllade coronafred var ett undantag. Kim Strandberg forskare vid Åbo Akademi