FSD steker valfläsk kring HUS' finansiering

När Helsingfors-Vanda flygplats får internationella pris är det en källa till stolthet för hela landet. Men när 10 000 arbetstillfällen hotas kring flygplatsen blir det en sak för Vanda.

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSREFORMEN Riksdagsledamot Johan Kvarnström steker (SDP) valfläsk så det osar och går hårt ut mot HUS vd Juha Tuominen för hans starka kritik mot social- och hälsovårdsreformens planerade finansiering. Han hävdar att Tuominen pratar strunt, när han säger att nedskärningen – ca 300 miljoner euro – av HUS' budget kommer att leda till en katastrof, att över 1 000 anställda måste sägas upp och var tionde operation kan bli ogjord. Nu är det ju inte siffror som Tuominen har tagit ur luften, utan uträkningarna har gjorts inom HUS, där budgetarna räknas ut.

Kvarnström hänvisar till att han har ”diskuterat med” HUS' tidigare chef Aki Lindén, numera SDP-riksdagsledamot, och gör därefter själv bedömningen att Tuominens kommentarer är struntprat och saknar proportioner. Dunkelt för läsaren förblir vad Lindén ansåg om saken vid samtalen. Däremot kan ju vem som helst ana sig till att där pengar för löner saknas måste verksamheten bantas ner. Och verksamheten är undersökning och vård av patienters sjukdomar.

Ända sedan 1990-talet, då jag kom in i sjukvårdspolitiken i hälsovårdsnämnden i Helsingfors och därefter i HUS' styrelse, har jag irriterats av den trosvissa tesen att om man tar bort pengar från den specialiserade vården och ger dem till primärvården blir allt bra. Javisst kan man med en välfungerande primärvård i någon mån minska antalet fall inom specialistvården, men inte kan man heller under tiden man väntar på att tulipanarosorna blommar, lämna sjuka patienter utan vård. Det säger ju lagen och sunt förnuft.

Kvarnström tror visst på de enkla sanningarnas lösningsmodeller. Det gör inte jag. Blir inte nedbantningen av HUS, som inte bara sköter nyländska patienter utan också hela landets transplantationer och annan toppspecialiserad vård, en totalkatastrof så blir det inte långt ifrån.

Med stor purkenhet går Kvarnström vidare till valfläsket i sin kritik mot SFP (hur annars, fiskar ju i samma vatten) och menar att ett så litet parti inte har kunnat se till att få vården på svenska starkt uppmärksammad i lagförslaget. Har han inte lärt sig att storlekens betydelse är överskattad i månget sammanhang? Inom politiken gäller förhandlingar, kompromisser och stundom kohandel. Men kanske det är förlusten av Steven Frostdal som skaver i skon?

I stället för att tjafsa om vem som är störst och bäst, kunde FSD sitta ned och lyssna på den befogade kritik som kommuner och experter kommer med om luckorna i lagförslaget. Börja med att läsa insändaren i HBL (25.10) om bland annat bristfälliga särregler gällande samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena, undertecknad av rektor Johan Bärlund och prorektor Helena Blomberg-Kroll vid Svenska socialoch kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Politikers mantra, den ”klädsamt” uttalade ödmjukheten strax efter val, skulle sitta bättre i det praktiska politiska arbetet mellan valen.

GITTA DAHLBERG HEIKEL Helsingfors

Vandas ekonomi är beroende av flygplatsen, men ändå verkar stadsdirektör Ritva Viljanen tala för döva öron när hon alltsedan coronapandemin slog till med full kraft i våras upprepat att det behövs stöd för att området kring flygplatsen, Aviapolis, ska bevara sin livskraft. Av 40 000 arbetstillfällen är en fjärdedel hotade, betydligt fler än till exempel vid Kaipola pappersbruk i Jämsä eller vid Nestes raffinaderi i Nådendal.

Och ja, jämförelsen haltar. UPMKymmene och Neste är de största arbetsgivarna på mindre orter och för dem som blir utan jobb kan det vara väldigt svårt att hitta något nytt. Men både i omsättning och i antal arbetstillfällen räknat heter Vandas överlägset största företag Finnair. Samma Finnair som förra veckan meddelade om att 600 arbetstillfällen i Finland försvinner samtidigt som en stor del av piloterna och kabinpersonalen är permitterad.

”Läser man lokaltidningar och diskussionsforum kring Vanda på nätet går diskussionen het om vilka sparåtgärder som är att föredra, liksom diskussionen om var staden kunde få nya inkomster.”

KATARINA KOIVISTO

Stadsdirektör Viljanen höll sin månatliga uppdatering av läget i Vanda samma dag som Finnair meddelade om uppsägningarna. Hon konstaterade då att staden troligen bara sett toppen av ett isberg, fler dåliga nyheter kan följa eftersom samarbetsförhandlingar fortfarande pågår till exempel i företaget Swissport som sköter markservicen på flygplatsen. Swissport finns också bland de tio största arbetsgivarna i Vanda och nu är 700 jobb hotade där.

Området kring flygplatsen sysselsätter dessutom personal på andra flygbolag än Finnair, speditörer, flygplatspersonal av olika slag, taxichaufförer, hotellpersonal och många fler. Alla grupper där utkomsten nu är hotad.

Helsingfors-Vanda flygplats har genom åren blivit prisbelönt på många håll. Så sent som i juni i år fick den för fjärde gången utmärkelsen som norra Europas bästa flygplats i en mätning ratinginstitutet Skytrax gjort bland passagerarna. Flygplatsen har dessutom utmärkt sig som en port från Europa till många asiatiska destinationer.

Stadsdirektör Ritva Viljanen räknar med att omkring fyra procent av hela landets bruttonationalprodukt genereras kring flygplatsen. Den är viktigt inte bara för Vanda utan även för de kringliggande kommunerna och för hela landet, påpekar hon.

Vandas ekonomi drabbas nu väldigt hårt av de svårigheter som företagen kring flygplatsen har. Det är stora inkomster i form av skatteintäkter från löntagare och i form av samfundsskatter som faller bort. Staden som de senaste åren kämpat hårt för att få sin ekonomi i balans måste än en gång spara och låna.

Läser man lokaltidningar och diskussionsforum kring Vanda på nätet går diskussionen het om vilka sparåtgärder som är att föredra, liksom diskussionen om var staden kunde få nya inkomster. Stadsdirektörens förslag är en höjning av fastighetsskatten.

När man läser den tidvis till och med hätska debatten mellan kommunalpolitiker och kommuninvånare slås man ändå av att mycket i grunden handlar om oro för hur det ska gå för den egna hemkommunen och för en omgivning folk sätter värde på och tycker om.

Och nej, Vanda är inget paradis. Det finns tråkiga och stökiga höghusområden och områden man helst undviker när det är mörkt. Mobbning och skolmisshandel har fått rubriker i hela landet under hösten. Köerna till läkare och tandläkare kan bli långa och det finns skolor som jobbar i för trånga lokaler och i skolhus där inomhusluften borde vara bättre.

Men för att kunna råda bot på ens en del av problemen behövs det pengar. För att stadens ekonomi inte ska rasa totalt behövs det också stöd utifrån när antalet arbetslösa rusar i höjden och skatteintäkterna rasar. Projekt som kunde få stöd från EU:s återhämtningsfond finns på stadens lista över önskemål till staten.

Trots alla sina fel och brister så är Vanda en stad som har mycket och som vi Vandabor gärna ser både blomstrar och utvecklas. Stora städer behöver också hjälp ibland.