Vad göra när bankkontoren försvinner?

BANKER Alla varken vill eller kan använda sig av nätbankerna. Alla vill inte ha eller har inte råd med en smarttelefon eller platta. Men alla vill nog betala sina räkningar och inte mista sin kreditvärdighet.

Föreställ dig att du är född på 1930-talet. Du brukar ta dig till närmaste Aktiakontor där du har ett konto sedan början av 1940-talet. Då hade du en sparbössa som tömdes med jämna mellanrum och sedan dess har såväl din lön som pension betalats till samma konto.

Nu i oktober 2020 nås du av meddelandet att Aktia stänger sitt sista kontor med service över disk i Västnyland. Bor du i Västnyland och vill betala räkningar eller ta ut kontanter så går det ”bra” i Helsingfors i kontoret vid Tre Smeder. Sätt dig bara på bussen eller tåget och välkommen att köa önskar man kanske vänligt från bankens sida. Byter du bank till Nordea är det bara att köa på andra sidan Mannerheimvägen. Eventuellt finns andra alternativa banker, men ...

Vi inser ju alla att det är en omöjlighet – så vilka är då alternativen. Någon nätbank är inte att tänka på. Måste du helt avstå från att sköta dina egna affärer? Skaffa dig en intressebevakare trots att det inte är något fel på din tankeförmåga? Absurt! Ge fullmakt åt elbolagen, telefonbolagen och hyresvärden att debitera ditt konto direkt? Det kan du tydligen komma överens om med banken – på beställd tid – i själva bankkontoret. På kontoutdraget ser du sedan vad som dragits av. Är du van att själv ha koll på dina pengar är det kanske inte ett så tilltalande alternativ.

Kontanter kan du kanske lyfta i samband med köp i olika matvaruaffärer, men räkningar? Om din matvaruaffär hör till en större kedja lär du kunna ingå ett avtal om hanteringen av räkningar. Du lär också kunna sätta räkningarna i ett kuvert till Aktia, men då skall du droppa det i bankkontorets brevlåda – men om det inte finns något kontor?

Nu för tiden kostar det mesta – ibland 2,50 euro per räkning, ibland 5 euro per räkning. Du hör till dem som levde när valutan var mark. Skulle du ha betalat minst 15 mark för att få betala en räkning från ditt eget konto, som du dessutom inte får någon ränta på. Tjänsteproducenten tar därtill extra för att skicka ut en pappersräkning.

❞ Kontanter kan du kanske lyfta i samband med köp i olika matvaruaffärer, men räkningar?

Är detta rimligt? Beaktas bör ytterligare att över 100 000 personer lever på garantipension (folkpension och arbetspension – cirka 830 euro per månad). Är det inte just dessa som ekonomiskt drabbas hårdast?

Går utvecklingen mot att kassatjänsterna för dem som inte använder nätbankerna eventuellt övertas av stora dagligvarubutiker och bankerna koncentrerar sig på placeringar och finanstjänster? Vad behöver du banken till om du varken har lån eller placeringskapital? Som mottagare av din lön och pension – en mottagare, som utan ersättning – fritt kan disponera över det som du inte omedelbart behöver för ditt dagliga liv?

Kunde man inte förutsätta att det skulle finnas något slag av ”bankkiosker” till exempel i anslutning till biblioteken eller ”bybutiken” där du enkelt kunde mata in dina räkningar. Kontanter kan du kanske lyfta i butikernas kassa i samband med dina matinköp. I dagens digitala värld borde det inte vara omöjligt – om det finns vilja.