Helsingfors lån kan öka – Esbo sparar och renoverar
Vi befinner oss mitt i en coronapandemi och en ekonomisk recession. Det märks i Helsingfors stads kassa.
När borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) presenterade sitt förslag för hur Helsingfors budget ska se ut nästa år var det med en vetskap om att pengar behöver lånas om investeringarna ska bli av.
– Jämfört med tidigare år behöver vi nu på ett betydande sätt finansiera investeringarna med lånade pengar.
Esbo planerar massiva satsningar på renoveringar av daghem och skolor samtidigt som man är tvungen att dra åt svångremmen.
Bara i år äter kostnaderna för coronan ett hål på 67 miljoner euro. Nästa år nästan fyrdubblas utgifterna och stiger till över 260 miljoner euro. Men det blir ändå ingen tvärbromsning, eftersom stadens kassa stod på en stadig grund då epidemin slog till.
– Att Helsingfors under dessa omständigheter, tack vare sin goda och långsiktiga linje, kan öka sina utgifter och investera en otrolig mängd pengar påverkar på ett betydande sätt hela samhällsekonomin, säger borgmästaren Jan Vapaavuori (Saml) när han presenterar sitt förslag till budget för 2021.
Nästa år investerar Helsingfors enligt förslaget 834,1 miljoner euro, vilket väntas bli en minskning på 15– 20 procent. För att kunna göra de här investeringarna behöver staden ta ett lån på 180 miljoner euro. Och det slutar inte här. Med start från i år och fram till 2024 kommer lånebördan att fördubblas.
– Jämfört med tidigare år behöver vi nu på ett betydande sätt finansiera investeringarna med lånade pengar.
I fjol finansierade staden sina investeringar till hela 98 procent med internt tillförda medel. Den andelen sjunker nu till bara 70 procent.
Spårjokern, Lilla Finlandia, saluhallen
Den ökade låntagningen kan leda till att en del planerade investeringar längre fram skjuts upp. Men vilka de i så fall skulle vara är oklart. Vapaavuori konstaterar i alla fall att Cygnaeusskolans renovering inte berörs av det här.
– Vi har riktgivande planer för vad vi gör om 3–6 år, en del av dem kommer säkert att påverkas. Men vi har utgått från att alla de investeringar vi redan fattat beslut om körs i gång.
Bland dem är Spårjokern en av de mest kostsamma nästa år. Det kommer att kosta 77,8 miljoner euro att bygga infrastruktur åt Spårjokern medan själva depån kostar 25,1 miljoner. I kö står också Kronbroarna, upphandling av metrotågen och att bygga om de gamla metrovagnarna.
Stadens pengabörs öppnas också för flera byggprojekt. Bland nästa års dyraste husbyggen är ett finskt gymnasium i Nordsjö och en finsk grundskola i Botby. De får vardera över 11 miljoner euro. Lilla Finlandia, den träpaviljong som kommer att ersätta delar av Finlandiahuset under renoveringen, får 9,5 miljoner euro. Dyr blir också ishallen i Britas och renoveringen av saluhallen i Hagnäs.
Efterlyser åtgärder redan nu
Jan Vapaavuori talar om att utgifterna, som nästa år ökar med 125 miljoner euro, växer speciellt inom basservicen. Där är det befolkningstillväxten som ökar kostnaderna. Framtiden för också med sig andra osäkerhetsmoment. Enligt honom utgör vårdreformen, lagförslag som ökar kommunernas skyldigheter och de åldrande invånarna en utmaning.
– Vi behöver redan nu på ett ansvarsfullt sätt förbereda oss för framtiden och skrida till handlingskraftiga åtgärder för att stabilisera ekonomin.
De här åtgärderna, menar han ska riktas in på digitalisering, stadens personal, servicenätverket och lokalerna.
Hur påverkas de svenska skolorna av nästa års budget, blir det inställda renoveringar? – Skolväsendets resurser ökar nästa år, liksom antalet barn. Sådana här frågor specificeras av Fostrans- och bildningsnämnden efter att stadsfullmäktige godkänt budgeten. Därför är det omöjligt att ta ställning till en sådan här fråga.
Redan i år gick Helsingfors in för en ny lokalstrategi som går ut på att göra sig av med fastigheter som staden inte behöver. Bland de mest uppmärksammade försäljningarna i år kan man nämna Kapellet i Esplanadparken som såldes till HOK-Elanto.
Lägger ni i en högre växel nu med att sälja fastigheter nästa år? – Det kan man säga. Vi har inte velat ställa några exakt penningmässiga mål. Men det är något vi måste satsa på. Vi har olika slags fastigheter som det är ytterst svårt att uppskatta värdet på.
En nyhet i budgetförslaget är att staden slopar sitt system med resultatpremier, alltså en slags bonus på upp till 4 procent av lönen, för personalen.
– Det har visat sig att det här systemet är mycket ojämlikt och orättvist mellan de olika sektorerna. Vi har diskuterat det mycket i staden under de senaste två åren, säger Vapaavuori.
Hur stor den här resultatpremien har varit har berott på hur mycket olika sektorer lyckats spara.
– Premien har gällt alla, men alla har inte fått den eftersom alla sektorer inte kunnat spara.
Staden går nu i stället över till engångspremier, som är 1 procent av lönen 2021. En sådan belöning kan man då få för till exempel en idé som förbättrar hur effektiv en verksamhet är.
Satsa på unga
Jan Vapaavuori konstaterar i sitt budgetförslag att stadens mest centrala utmaning är att lindra coronakrisens negativa fenomen. Viktigt är också att stoppa skuldsättningen under nästa fullmäktigeperiod.
– När vi tittar på hur vi tagit oss igenom tidigare kriser så är en lärdom att man också i svåra tider måste våga satsa på framtiden. I det här budgetförslaget finns 20 miljoner euro som satsning på ny tillväxt.
Hälften av de pengarna går till att bättre dra nytta av digitaliseringen och resten till ny kreativ näringslivspolitik.
– Målet är att speciellt främja ny
Helsingfors arbetslöshetsgrad har sedan 2007 hela tiden varit lägre än medeltalet i hela Finland. Men nu har det vänt och är tvärtom.
Jan Vapaavuori
borgmästare
utexaminerades sysselsättning och företagande.
Den 9 december fattas det slutgiltiga beslutet om nästa års budget av Helsingfors stadsfullmäktige.