Läckta journaler kan intressera främmande stater
Cyberspionaget har ökat under coronapandemin. Samtidigt är sårbarheten större då så många på kort tid gick över till distansarbete, varnar Skyddspolisen. Information som har läckt ut från psykoterapicentret Vastaamo är enligt chefen Antti Pelttari sådan s
Främmande staters underrättelsetjänster kan vara mycket intresserade av uppgifter som har läckt ut i samband med dataintrånget hos psykoterapicentret Vastaamo. Det säger Skyddspolisens chef Antti Pelttari.
Coronapandemin har också lett till ökat cyberspionage.
Inget tyder på att statliga aktörer skulle stå bakom dataintrånget hos psykoterapicentret Vastaamo. Däremot kan det finnas ett intresse för de läckta uppgifterna, enligt Skyddspolisens chef Antti Pelttari.
– Centralkriminalpolisen ansvarar för brottsutredningen, men på ett allmänt plan kan jag säga att den här typen av information är sådan som främmande staters underrättelsetjänster kan vara mycket intresserade av, sade han på en presskonferens på torsdagen.
Till och med 40 000 personers uppgifter, som patientjournaler, kan ha läckt ut.
Pelttari betecknar fallet som ett allvarligt brott som visar på avigsidorna av digitaliseringen.
– Det verkar inte påverka den nationella säkerheten, men visar på det som vi har försökt betona: vikten av datasäkerhet och noggrannhet i synnerhet när det gäller att utveckla och underhålla kritiska system.
Delvis okontrollerad övergång till distans
Skyddspolisen publicerade en lägesrapport över den nationella säkerheten på torsdagen. Sett till Finlands storlek verkar en förhållandevis stor mängd personal från utländska underrättelsetjänster här. I synnerhet
Ryssland och Kina bedriver underrättelseverksamhet mot Finland, skriver Skyddspolisen i sin rapport.
Vårens coronarestriktioner gjorde det svårare för underrättelsetjänsterna att verka, men i och med att restriktionerna har lättat är verksamheten i gång igen är bedömningen
Spionage i cybermiljön har ökat i betydelse då pandemin trots allt fortsättningsvis försvårar fysisk närvaro.
– Cyberspionaget är aktivare än vanligt, säger Skyddspolisens specialforskare Veli-Pekka Kivimäki.
Samtidigt har också riskerna ökat. Företag och organisationer har i snabb takt gått över till distansarbete, och olika digitala lösningar började användas på kort varsel – enligt Kivimäki delvis okontrollerat.
– Den vägen har information kommit ut på nätet på nya sätt som leder till nya sårbarheter, säger han.
Risk för högerextrema terrordåd
Skyddspolisen tar också upp terrorhotnivån i sin lägesrapport. Den är fortsatt på nivå 2, eller förhöjd, på en 4–gradig skala.
Skyddspolisen följer 390 så kallade målpersoner i Finland som kan utgöra ett terrorhot. Radikalislamistiska aktörer utgör den största andelen av dem, men bland dem finns också högerextrema personer.
– Enskilda högerextrema terrordåd är möjliga också i Finland, säger Antti Pelttari.
Risken för högerextrem terrorism har enligt honom ökat de senaste 1,5 åren. Dåd utomlands, särskilt attacken mot en moské i Christchurch i Nya Zeeland, har fungerat som inspiration och samma fenomen kan förekomma också i Finland, menar han.
Radikaliseringen sker ofta på internet.
Pelttari vill inte namnge några enskilda högerradikala grupperingar, utan talar om enskilda personer och grupper.
Skyddspolisen bedömer inte att vänsterextrema aktörer skulle utgöra ett terrorhot i Finland.
Instabilitet och polarisering
Enligt Skyddspolisen finns det från Finland betydande kontakter med utländska terrororganisationer och aktörer.
– Allmänt sett har kontakterna de senaste åren blivit gravare, säger Antti Pelttari.
Från lägret al-Hol i Syrien, där familjer till IS-krigare hålls, har veterligen tre finska kvinnor med barn samt två föräldralösa barn hittills
Det verkar inte påverka den nationella säkerheten, men visar på det som vi har försökt betona: vikten av datasäkerhet och noggrannhet i synnerhet när det gäller att utveckla och underhålla kritiska system. Anssi Pelttari Skyddspolisens chef
återvänt till Finland. Om och hur Skyddspolisen har agerat i förhållande till dessa kvinnor vill Pelttari inte kommentera, och säger att det alltid görs en individuell bedömning, men:
– Personer som återvänder från konfliktområdet höjer risken för terrorism. En del av dem kan försöka främja spridande av den radikala ideologin och stärka radikala nätverk även om de inte själva direkt skulle utgöra ett konkret terrorhot.
På torsdagen genomfördes vad som verkar vara det tredje jihadistiska terrordådet i Frankrike på kort tid.
– Än en gång föder dåden instabilitet och leder till polarisering i samhället, säger Pelttari.
Enligt honom kan dåden i Frankrike ha en kortsiktig effekt även i Finland.